Rysslands nya Starlink-störning har en svag punkt – och Ukraina slår tillbaka

Systemet består av flera parabolantenner på släpvagnar. Enligt ukrainska uppgifter handlar det om sex släpvagnar med sammanlagt tolv antenner ^EF. Antennerna följer passerande Starlink-satelliter och sänder ut kraftiga störsignaler som ska överbelasta länken mellan satelliten och drönarens terminal ^TIM.

Varje enhet uppges kosta omkring 1,5 miljoner dollar och tillverkas av LLC Rossiysky Kupol i Simferopol ^TY. Systemet arbetar i frekvensområdet 14–14,5 GHz, det så kallade uplink-band som Starlink-terminaler använder för kommunikationen med satelliter ^ET.

Den stora begränsningen: en satellit i taget

Trots sin storlek och kostnad har Volna Kupol Garant en grundläggande svaghet: systemet kan bara störa en Starlink-satellit åt gången ^ICT. Resultatet blir därför en smal och riktad störningszon, snarare än ett heltäckande störfält.

Serhii Beskrestnov, rådgivare åt Ukrainas försvarsdepartement, har förklarat att systemet måste följa varje satellits bana och sända störningen på den exakta kanal som används ^TT. Den ryska statliga nyhetsbyrån TASS har också beskrivit begränsningen. Enligt TASS stängs Starlink inte av i sin helhet; i stället ”bedövas” en specifik satellit medan den befinner sig över systemets verksamhetsområde ^T.

Ukrainska styrkor har upptäckt omkring tio enheter längs fronten ^IT. Varje system uppges kunna påverka ett område på ungefär 20 kvadratkilometer ^INM.

Varför Starlink är svårt att störa

Starlinks uppbyggnad gör nätverket motståndskraftigt mot bred och ospecifik störning. Terminalerna använder elektroniskt styrda antenner i Ku-bandet, och delvis även Ka-bandet, för att hålla en smal och snabbt skiftande länk till satelliter i låg omloppsbana. Systemet byter satellit ungefär var 15:e sekund ^R.

Både satelliten och terminalen använder dessutom mycket riktade strålar, omkring 3–5 grader breda. En störsändare måste därför placeras och riktas mycket exakt för att träffa förbindelsen ^R.

Volna Kupol Garant försöker lösa problemet genom att följa satelliten med sina egna parabolantenner och sända en stark signal på samma frekvenskanal. Den legitima signalen dränks då av störningen ^TIC. Det handlar alltså om en riktad punkt-till-punkt-störning, inte om en radiosändare som blint slår ut allt inom ett stort område.

Rysslands enklare skyddsåtgärder

Elektronisk krigföring är inte den enda metoden. Ryska logistikförband har också infört mer traditionella säkerhetsåtgärder för att skydda försörjningskolonner mot Starlink-styrda drönare ^R:

• Kamouflerad militär last: Bränsletransporter och ammunitionstransporter ska döljas eller presenteras som civila fordon för att göra dem svårare att identifiera från luften ^RN.
• Nya transportmönster: Förbanden ändrar färdvägar, kör framför allt nattetid och sprider ut kolonnerna för att minska risken att en enda drönare träffar flera mål ^NE.

Åtgärderna visar samtidigt att störningarna inte har räckt för att helt skydda ryska försörjningslinjer mot ukrainska drönarattacker på medellånga avstånd ^R.

Ukrainas svar: slå mot störsändarna och byt teknik

Ukraina har valt en strategi i flera lager i stället för att enbart försöka få Starlink att fungera genom störningarna.

Jakt på störsystemen: Ukrainska drönarbesättningar försöker lokalisera och angripa Volna Kupol Garant-enheterna. Den ukrainske försvarsdepartementsrådgivaren Serhiy Beskrestnov har bekräftat att ukrainska drönare redan har träffat och förstört minst en av de kostsamma enheterna ^PY. En ukrainsk befälhavare sade till Reuters: ”Vi slog mot Starlink-motmedelssystemet … systemet som direkt stör satelliter. Vi slog nyligen mot det” ^Y. Uppgifter gör också gällande att Ukrainas 422:a regemente har träffat två system ^I.

Drönare som inte behöver Starlink: Ukraina har samtidigt påskyndat införandet av drönare som inte alls kräver Starlink-uppkoppling. De kan använda alternativa datalänkar, exempelvis fiberoptiska kablar eller radiorelä, eller navigera autonomt efter en förprogrammerad rutt ^EA. Sådana system påverkas inte av störning som specifikt riktas mot Starlink.

Kontroll av terminaler: I början av februari 2026 stängde SpaceX av alla Starlink-terminaler i Ukraina som inte fanns på en godkänd så kallad vitlista. Åtgärden bidrog även till att begränsa rysk användning av terminaler som hade kommit i ryska händer ^ACE.

Slutsatsen: ett ojämnt och ofullständigt vapen

Många av de tekniska detaljerna om Volna Kupol Garant kommer från ukrainska militärkällor och ryska statsmedier som TASS och Pravda.ru. Uppgifterna kan därför överdriva eller tona ned systemets faktiska effektivitet. Reuters, som är den mest etablerade källan i rapporteringen, bekräftar att störningskampanjen pågår men beskriver den som ”ojämn och inkonsekvent”. Många ukrainska drönaruppdrag lyckas fortfarande trots störningarna ^R.

Det elektroniska utnötningskriget fortsätter. Ryssland har tagit fram ett särskilt system för att störa Starlink, men den höga kostnaden, den begränsade täckningen och begränsningen till en satellit åt gången gör att systemet inte kan slå ut Ukrainas drönarförmåga helt. Ukraina anpassar sig genom att slå mot störsändarna och bygga en ny generation drönare som klarar sig utan Starlink.