Den 7 juli 2026, i samband med NATO-toppmötet, skrev Zelensky under tre nya så kallade ”drönaravtal” med Estland, Nederländerna och Danmark . Dessa avtal innebär vanligen att Ukraina bidrar med ritningar och stridsprövad drönarteknik i utbyte mot royalty, investeringar eller samproduktion
. Nederländerna undertecknade även ett separat bilateralt avtal om obemannad teknik med Ukraina
. Avtalen ansluter till tidigare drönaravtal med Lettland och andra länder; omkring 20 länder har nu uttryckt intresse för liknande arrangemang
.
I maj 2026 utarbetade USA:s utrikesdepartement och Ukrainas ambassadör Olha Stefanishyna ett memorandum som skulle tillåta Ukraina att exportera militär teknik – främst drönarteknik – till USA för första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 . Utkastet innebär att ukrainsk drönarteknik ska kunna kanaliseras till joint ventures på amerikansk mark och skulle markera en historisk vändning i det enkelriktade flödet av västerländska vapen till Ukraina
. Memorandumet har dock inte färdigställts eller undertecknats i samband med toppmötet i Ankara
. Trumps löfte om att USA ska köpa ukrainska drönare går i samma riktning, men är i sig inte ett undertecknat avtal.
Påståenden om dramatiska skillnader i drönarproduktionskapacitet mellan Ukraina och USA är i linje med expertrapporter, men specifika siffror kräver försiktighet.
Ukrainas sida: Det finns ingen verifierad källa som bekräftar att ”en tillverkare” planerar över 3 miljoner FPV-drönare under 2026. Ukraina har kraftigt skalat upp drönarproduktionen, och Zelensky har satt mål om miljontals drönare årligen för hela industrin. Men uppgiften om 3+ miljoner från en enskild tillverkare kan inte bekräftas av de källor som använts.
USA:s sida: Siffran om cirka 300 000 drönare totalt från USA:s försvarsindustriella bas bekräftas inte direkt av tillgängliga källor. USA:s årliga produktion av drönare – särskilt billiga FPV-system – har rapporterats vara långt lägre än Ukrainas krigsproduktion, vilket är en viktig anledning till det nya partnerskapet . Men exakt 300 000 har inte kunnat verifieras.
Slutsats: De centrala försvarsbeskeden vid NATO-toppmötet i Ankara är verkliga och betydande – Patriots produktionslicens, USA:s löfte att köpa ukrainska drönare och tre nya drönaravtal med Estland, Nederländerna och Danmark. Det bredare majmemorandumet som skulle legalisera ukrainsk export av militär teknik till USA är fortfarande bara ett utkast. De påstådda produktionsskillnaderna är i linje med expertbeskrivningar, men varken ”3+ miljoner från en tillverkare” eller ”300 000 från USA” kan verifieras från de aktuella källorna.