Förbundet tillade att det inte finns något i Claus hela yrkeshistorik som misskrediterar honom eller ger stöd åt någon form av misstanke .
Claus hade samtidigt hamnat under förnyad granskning efter en brasiliansk utredning 2023. Botafogos ägare hade då lämnat in ljudinspelningar och anklagat domaren för att ha utfärdat ”oregelrätta röda kort” i den brasilianska Série A. Claus och hans VAR-domare kallades till förhör, men någon bevisad felaktighet konstaterades inte. CBF friade honom, han fick ingen formell bestraffning och fortsatte att tillhöra FIFA:s elitdomare . Han hade även dömt under VM 2022 .
Händelsen inträffade i den 64:e minuten av USA:s åttondelsfinalsliknande match i 32-delsfinalen mot Bosnien och Hercegovina den 1 juli 2026. Balogun, som redan hade gjort matchens första mål, kämpade om bollen med den bosniske försvararen Tarik Muharemovic. I duellen gled Baloguns ben ned längs Muharemovics vad och träffade foten .
Claus lät först spelet fortsätta. Efter en rekommendation från videodomaren gick han dock till sidlinjens skärm och ändrade beslutet till ett direkt rött kort för ”allvarligt otillåtet spel” . Balogun såg chockad ut efter beskedet.
Det röda kortet innebar först en automatisk avstängning i en match, vilket skulle ha stoppat honom från spel mot Belgien i åttondelsfinalen . Beslutet kritiserades brett. USA:s tränare Mauricio Pochettino sade att det ”aldrig” var ett rött kort och att Balogun inte hade för avsikt att trampa på motståndaren . Lagkaptenen Christian Pulisic kallade beslutet ”löjligt” , medan den tidigare Premier League-domaren Mark Clattenburg ansåg att situationen inte nådde upp till kraven för ett rött kort .
Trump bekräftade senare att han personligen hade ringt Gianni Infantino och bett FIFA att granska avstängningen. Presidenten sade att han bara hade begärt en översyn och inte instruerat FIFA att ändra beslutet: ”Jag kan inte bestämma över hans agerande” .
Den 5 juli meddelade FIFA:s disciplinorgan att Baloguns automatiska avstängning skulle stoppas. Därmed blev USA:s anfallare spelklar mot Belgien. Trump välkomnade beslutet på Truth Social och kallade det en rättelse av en ”stor orättvisa” .
Vändningen beskrevs som mycket ovanlig. Enligt rapporteringen var det första gången sedan 1962 som FIFA lät en spelare delta i en match trots att han tidigare såg ut att vara avstängd . FIFA hänvisade till möjligheten att vidta provisoriska åtgärder i exceptionella fall och framhöll att beslutet hade fattats självständigt .
Beslutet fick också konsekvenser för USA:s nästa motståndare. Belgiens fotbollsförbund reagerade kraftigt på att Balogun blev spelklar och uppgav att man var förvånat över FIFA:s beslut . FIFA avvisade senare Belgiens invändning mot spelarens behörighet .
Det skapade en ovanlig situation: ett domslut på planen hade först lett till en automatisk avstängning, men efter Trumps kontakt med FIFA:s ledning kunde spelaren ändå delta i en utslagsmatch. FIFA betonade att processen var oberoende, medan kritiker ifrågasatte om presidentens ingripande hade påverkat utfallet.
Bråket om Claus ägde rum mot bakgrund av en redan kraftigt försämrad relation mellan USA och Brasilien. Konflikten hade bland annat omfattat:
CBF:s försvar av Raphael Claus handlade därför inte bara om en enskild duell eller en omstridd VAR-bedömning. Det blev också ett försvar av brasiliansk domarkompetens i ett läge där landets fotboll redan stod i centrum för internationell politisk uppmärksamhet.
Efter kontroversen fanns flera parallella berättelser: Trumps version om en enkel begäran om granskning, FIFA:s försäkran om ett självständigt beslut, Belgiens protest mot vad förbundet uppfattade som orättvisa spelregler och CBF:s tydliga markering för Claus. Det som började med ett rött kort blev därmed ännu en mötespunkt mellan fotboll, institutionell trovärdighet och internationell maktpolitik.