Samtidigt reviderades jobbtillväxten för de två föregående månaderna ned med sammanlagt 74 000. Majsiffran justerades exempelvis ned till 129 000 från tidigare rapporterade 172 000 .

Arbetslösheten sjönk till 4,2 procent, den lägsta nivån på ett år. Nedgången berodde dock till stor del på att färre personer ingick i arbetskraften – inte på en kraftig ökning av anställningarna . Arbetskraftsdeltagandet föll med 0,3 procentenheter till 61,5 procent, den lägsta nivån sedan mars 2021 . Omkring 720 000 personer lämnade arbetskraften under juni .

Sysselsättningen ökade inom företagstjänster och andra professionella tjänster (+36 000), socialt stöd (+25 000) samt hälso- och sjukvård (+22 000). Fritids- och besöksnäringen förlorade däremot 61 000 jobb .

Därför minskade förväntningarna på en Fed-höjning

Den svaga rapporten ledde till en snabb omprissättning på räntemarknaden. Investerare tolkade siffrorna som ett tydligt tecken på att sannolikheten för en räntehöjning från Federal Reserve i juli hade minskat kraftigt . Räntefutures på CME:s FedWatch följde samma utveckling efter publiceringen .

Före rapporten hade marknaden oroat sig för att en alltför stark arbetsmarknad skulle tvinga centralbanken att inta en mer hökaktig linje. Den dämpade jobbtillväxten gav i stället amerikanska aktier ett visst andrum . Marknaden räknade nu med färre räntehöjningar fram till mars 2027 än före rapporten . Vissa bedömare började dessutom spekulera i räntesänkningar senare under 2026 .

Så reagerade marknaderna

Amerikanska aktier

De stora amerikanska indexen avslutade den helgdagsförkortade veckan blandat. S&P 500 steg 0,6 procent bara den 2 juli, medan Nasdaq Composite och Dow Jones Industrial Average också avancerade .

Russell 2000 och S&P MidCap 400 föll däremot, vilket pekade på en rotation bort från småbolag . Inom S&P 500 gick kommunikationstjänster, finans och sällanköpsvaror starkt, medan fastigheter, kraftbolag och energibolag backade .

Tunga teknikaktier fortsatte att vara en källa till stora rörelser. Gruppen återhämtade sig inledningsvis men föll sedan kraftigt mot slutet av veckan .

Guld

Guld blev veckans tydliga vinnare. Spotpriset steg från under 4 000 dollar per uns i början av veckan och tog tillbaka nivån över 4 100 dollar . Den 2 juli steg priset 2,2 procent till 4 117,63 dollar per uns .

Den 3 juli ökade guldpriset ytterligare 1,4 procent till 4 179,94 dollar per uns – den högsta nivån sedan den 23 juni . Det innebar att guldet var på väg mot sin första veckouppgång på fem veckor och bröt den längsta nedgångssviten på åtta år .

Flera faktorer bidrog: den svaga jobbstatistiken minskade utsikterna för Fed-höjningar, dollarn försvagades, lägre oljepriser dämpade inflationsoron och kommentarer från Federal Reserve uppfattades som mindre aggressiva . Guld gynnas ofta när räntorna väntas bli lägre, eftersom ädelmetallen inte ger någon löpande ränta.

Silver och bitcoin

Silver steg 4,6 procent den 2 juli . Även bitcoin stärktes tillsammans med guldet när marknaden började räkna med mindre sannolikhet för en nära förestående Fed-höjning .

Dollar och obligationer

Den amerikanska dollarn försvagades efter jobbrapporten . Även räntorna på amerikanska statsobligationer föll när förväntningarna på framtida räntehöjningar minskade .

Asien förstärkte bilden av en avsvalnande ekonomi

Industristatistik från Asien bidrog till berättelsen om en långsammare global ekonomi. Inköpschefsindex, PMI, använder gränsen 50 för att skilja mellan expansion och nedgång.

• Kina: Den officiella industrin återgick till tillväxt i juni, men med mycket liten marginal. Det officiella NBS Manufacturing PMI steg till 50,3 från 50,0, medan högteknologisk produktion och AI-relaterad export gav stöd trots svag inhemsk efterfrågan .
• Japan: Tillverkningsindustrin fortsatte att växa. PMI steg till 54,8 i juni från 54,5 i maj, samtidigt som kostnadstrycket ökade .
• Sydkorea: Industrin expanderade, med stöd av en stark efterfrågan på chip .
• Indien: Manufacturing PMI sjönk till 54,2 från 55,0 i maj. Exportorderna ökade i den långsammaste takten sedan mars 2023, bland annat mot bakgrund av svagare försäljning i Europa .
• Asien totalt: Fabriksproduktionen ökade fortfarande i juni, men i en mer dämpad takt än under tidigare uppgångar. Samtidigt syntes tecken på lägre inflationstryck .
• Euroområdet: Tillverknings-PMI föll till en fyramånaderslägsta på 51,4, men låg kvar över 50 för femte månaden i rad .

Tillsammans med att 720 000 personer lämnade den amerikanska arbetskraften skapade industrisiffrorna en bild av avtagande ekonomisk dynamik. Det bidrog till att marknaden drog ned sina förväntningar på en fortsatt åtstramning från Federal Reserve .

Veckans marknadsbild i korthet

Samtidigt reviderades jobbtillväxten för de två föregående månaderna ned med sammanlagt 74 000. Majsiffran justerades exempelvis ned till 129 000 från tidigare rapporterade 172 000 .

Arbetslösheten sjönk till 4,2 procent, den lägsta nivån på ett år. Nedgången berodde dock till stor del på att färre personer ingick i arbetskraften – inte på en kraftig ökning av anställningarna . Arbetskraftsdeltagandet föll med 0,3 procentenheter till 61,5 procent, den lägsta nivån sedan mars 2021 . Omkring 720 000 personer lämnade arbetskraften under juni .

Sysselsättningen ökade inom företagstjänster och andra professionella tjänster (+36 000), socialt stöd (+25 000) samt hälso- och sjukvård (+22 000). Fritids- och besöksnäringen förlorade däremot 61 000 jobb .

Därför minskade förväntningarna på en Fed-höjning

Den svaga rapporten ledde till en snabb omprissättning på räntemarknaden. Investerare tolkade siffrorna som ett tydligt tecken på att sannolikheten för en räntehöjning från Federal Reserve i juli hade minskat kraftigt . Räntefutures på CME:s FedWatch följde samma utveckling efter publiceringen .

Före rapporten hade marknaden oroat sig för att en alltför stark arbetsmarknad skulle tvinga centralbanken att inta en mer hökaktig linje. Den dämpade jobbtillväxten gav i stället amerikanska aktier ett visst andrum . Marknaden räknade nu med färre räntehöjningar fram till mars 2027 än före rapporten . Vissa bedömare började dessutom spekulera i räntesänkningar senare under 2026 .

Så reagerade marknaderna

Amerikanska aktier

De stora amerikanska indexen avslutade den helgdagsförkortade veckan blandat. S&P 500 steg 0,6 procent bara den 2 juli, medan Nasdaq Composite och Dow Jones Industrial Average också avancerade .

Russell 2000 och S&P MidCap 400 föll däremot, vilket pekade på en rotation bort från småbolag . Inom S&P 500 gick kommunikationstjänster, finans och sällanköpsvaror starkt, medan fastigheter, kraftbolag och energibolag backade .

Tunga teknikaktier fortsatte att vara en källa till stora rörelser. Gruppen återhämtade sig inledningsvis men föll sedan kraftigt mot slutet av veckan .

Guld

Guld blev veckans tydliga vinnare. Spotpriset steg från under 4 000 dollar per uns i början av veckan och tog tillbaka nivån över 4 100 dollar . Den 2 juli steg priset 2,2 procent till 4 117,63 dollar per uns .

Den 3 juli ökade guldpriset ytterligare 1,4 procent till 4 179,94 dollar per uns – den högsta nivån sedan den 23 juni . Det innebar att guldet var på väg mot sin första veckouppgång på fem veckor och bröt den längsta nedgångssviten på åtta år .

Flera faktorer bidrog: den svaga jobbstatistiken minskade utsikterna för Fed-höjningar, dollarn försvagades, lägre oljepriser dämpade inflationsoron och kommentarer från Federal Reserve uppfattades som mindre aggressiva . Guld gynnas ofta när räntorna väntas bli lägre, eftersom ädelmetallen inte ger någon löpande ränta.

Silver och bitcoin

Silver steg 4,6 procent den 2 juli . Även bitcoin stärktes tillsammans med guldet när marknaden började räkna med mindre sannolikhet för en nära förestående Fed-höjning .

Dollar och obligationer

Den amerikanska dollarn försvagades efter jobbrapporten . Även räntorna på amerikanska statsobligationer föll när förväntningarna på framtida räntehöjningar minskade .

Asien förstärkte bilden av en avsvalnande ekonomi

Industristatistik från Asien bidrog till berättelsen om en långsammare global ekonomi. Inköpschefsindex, PMI, använder gränsen 50 för att skilja mellan expansion och nedgång.

• Kina: Den officiella industrin återgick till tillväxt i juni, men med mycket liten marginal. Det officiella NBS Manufacturing PMI steg till 50,3 från 50,0, medan högteknologisk produktion och AI-relaterad export gav stöd trots svag inhemsk efterfrågan .
• Japan: Tillverkningsindustrin fortsatte att växa. PMI steg till 54,8 i juni från 54,5 i maj, samtidigt som kostnadstrycket ökade .
• Sydkorea: Industrin expanderade, med stöd av en stark efterfrågan på chip .
• Indien: Manufacturing PMI sjönk till 54,2 från 55,0 i maj. Exportorderna ökade i den långsammaste takten sedan mars 2023, bland annat mot bakgrund av svagare försäljning i Europa .
• Asien totalt: Fabriksproduktionen ökade fortfarande i juni, men i en mer dämpad takt än under tidigare uppgångar. Samtidigt syntes tecken på lägre inflationstryck .
• Euroområdet: Tillverknings-PMI föll till en fyramånaderslägsta på 51,4, men låg kvar över 50 för femte månaden i rad .

Tillsammans med att 720 000 personer lämnade den amerikanska arbetskraften skapade industrisiffrorna en bild av avtagande ekonomisk dynamik. Det bidrog till att marknaden drog ned sina förväntningar på en fortsatt åtstramning från Federal Reserve .

Veckans marknadsbild i korthet