Dagen därpå kallade det ryska utrikesdepartementet upp Sveriges ambassadör i Moskva, Christina Johannesson. Moskva uppgav också att en protest hade framförts till det svenska utrikesdepartementet .
Julihändelsen är den senaste och mest allvarliga i en serie drönarincidenter mot ryska diplomatiska anläggningar i Sverige. Enligt rapporteringen började serien omkring maj 2024, och över 20 liknande incidenter hade registrerats fram till november 2025 .
De rapporterade händelserna har främst handlat om att drönare släppt färg över eller nära de ryska beskickningarnas områden. Målen har varit både ambassaden i Stockholm och den ryska handelsrepresentationen, som är en del av den ryska diplomatiska närvaron i Sverige.
Ingen individ eller organisation har offentligt tagit på sig ansvaret för incidenterna. Svenska polisen har i de rapporterade fallen uppgett att ingen misstänkt har identifierats . Det finns därför inget offentligt fastställt svar på om attackerna har utförts av samma aktör eller om de har ett gemensamt motiv.
Den ryska ambassaden har beskrivit angreppen som systematiska och anklagat svenska myndigheter för att inte förhindra dem . Ambassaden har också hävdat att användningen av glasbehållare ökat risken och att händelserna därmed inte enbart kan ses som skadegörelse
. Detta är ambassadens beskrivning; någon offentlig svensk attribution av gärningspersonerna har inte presenterats i det underlag som ligger till grund för tidslinjen.
Incidenterna sker mot bakgrund av kraftigt försämrade relationer mellan Sverige och Ryssland sedan Sverige blev medlem i Nato i mars 2024. Moskva har återkommande varnat för motåtgärder, medan den diplomatiska friktionen mellan länderna har tilltagit.
Ett annat uppmärksammat fall inträffade i Öresund den 26 februari 2026. Enligt uppgifterna upptäckte och störde ett svenskt örlogsfartyg en obemannad farkost som hade satts i luften från det ryska underrättelseinhämtningsfartyget Zhigulevsk. Drönaren var på väg mot Malmö hamn .
Ryssland har i samband med flera av färgattackerna kallat upp svenska diplomater och anklagat Sverige för att inte skydda de ryska beskickningarna i enlighet med Wienkonventionen . Sverige har samtidigt inte offentligt pekat ut någon bakom drönarincidenterna. Resultatet har blivit en återkommande spiral av protestnoter, anklagelser och diplomatiska uppkallanden.
Angreppet den 2 juli sticker ut eftersom det kombinerade den tidigare typen av färgattack med en drönare som enligt den ryska ambassaden bar en bombattrapp. Även om föremålet inte var en fungerande sprängladdning innebär symboliken och den potentiella skrämselaspekten en tydlig upptrappning jämfört med de tidigare, huvudsakligen färgbaserade incidenterna .
Samtidigt är det fortfarande oklart vem som ligger bakom attackerna. Det som kan beläggas är att över 20 incidenter har rapporterats mot ryska diplomatiska mål i Sverige sedan mitten av 2024, att ingen gärningsperson har identifierats offentligt och att händelserna sammanfaller med ett allt mer spänt säkerhetspolitiskt förhållande mellan Stockholm och Moskva.