Oljepriserna rasar till fyramånaderslägsta – därför försvinner krigspåslaget

Raset speglar en marknad som snabbt skriver ned risken för nya leveransstörningar. Flera positiva besked kom på kort tid: trafiken genom Hormuzsundet återhämtade sig, en skör vapenvila mellan USA och Iran höll i huvudsak, och Saudiarabien började åter exportera från den stora terminalen Ras Tanura.

Leveranserna genom Hormuzsundet passerar 10 miljoner fat per dag

Den viktigaste faktorn bakom prisnedgången var den snabba återhämtningen i oljetransporterna genom Hormuzsundet. Den kommersiella sjöfarten ökade kraftigt i slutet av juni och början av juli. En amerikansk tjänsteman uppgav att oljeflödena hade stigit till mer än 10 miljoner fat per dag . Reuters rapporterade samtidigt att råoljeleveranserna nått sin högsta nivå sedan kriget mellan Iran och dess motparter började, efter att en vapenvila öppnat vattenvägen på nytt .

Återhämtningen minskade den akuta oron för att Iran skulle kunna hålla ett av världens viktigaste oljetransitnav stängt. Normalt passerar omkring 20 miljoner fat petroleumprodukter per dag genom Hormuzsundet – ungefär 20 procent av den globala sjöburna oljehandeln . Under konflikten föll flödena med nästan 30 procent under årets första kvartal .

Att flödena nu nådde över 10 miljoner fat per dag innebar fortfarande inte en full återgång till det normala. Men för marknaden räckte ökningen för att signalera att den värsta akuta leveranskrisen sannolikt var över .

Islamabadmemorandumet gav marknaden ett diplomatiskt ankare

Den förbättrade trafiken genom sundet möjliggjordes av ett diplomatiskt genombrott. Den 17 juni 2026 undertecknade USA:s president Donald Trump och Irans president Masoud Pezeshkian på distans det så kallade Islamabadmemorandumet, ett 14-punktsavtal som förmedlats av Pakistan med stöd av Qatar, Saudiarabien, Turkiet och Egypten .

Avtalet förlängde den sköra vapenvilan i 60 dagar och innehöll planer på att:

• öppna Hormuzsundet för avgiftsfri kommersiell sjöfart,
• ge Iran 30 dagar att röja minor,
• häva den amerikanska flottblockaden, och
• ge undantag från vissa amerikanska sanktioner så att iransk oljeexport kunde fortsätta .

Den första högnivårundan inom ramen för avtalet avslutades i Bürgenstock i Schweiz den 22 juni. Medlarna Pakistan och Qatar sade då att parterna hade en färdplan mot ett slutligt avtal inom 60 dagar . De kom också överens om att skapa en så kallad avkonflikteringscell med Libanon för att minska risken för nya sammanstötningar .

Diplomatins framsteg räckte för att ta bort en del av oljeprisernas riskpremie – men inte för att skapa trygghet. Reuters beskrev samtalen som försenade och osäkra, och vapenvilan var fortfarande ett interimistiskt arrangemang snarare än en varaktig fredsuppgörelse . Förhandlingarna påverkades dessutom av begravningen för Irans tidigare högste ledare Ali Khamenei .

Den 29 juni följde en ny upptrappning med ömsesidiga attacker. Därefter enades båda sidor om att återigen ”stå tillbaka” för att bevara överenskommelsen . För oljehandlarna betydde det att krigspåslaget kunde minska – men inte försvinna helt.

Saudiarabien återupptar exporterna från Ras Tanura

Ett annat tydligt tecken på ökat utbud kom från Saudiarabien. Saudi Aramco återupptog den 26 juni lastningen av råolja vid Ras Tanura, världens största oljehamn, efter ett uppehåll på nästan fyra månader som orsakats av den stängda sjövägen genom Hormuz .

Den 2 juli hade minst fem mycket stora råoljetankers, så kallade VLCC-fartyg, lastat sammanlagt omkring 10 miljoner fat saudisk olja vid Ras Tanura och lämnat Hormuzsundet .

För att snabba på försäljningen till asiatiska kunder gick Aramco över till spotprissättning – priser som sätts för enskilda affärer – i stället för företagets vanliga formelbaserade officiella försäljningspriser . Det förstärkte marknadens bild av att fler fat snabbt var på väg ut till köparna.

Saudiarabiens export närmade sig snart nivåerna före kriget, enligt data som följts av Bloomberg . Kungariket sänkte dessutom sina officiella försäljningspriser kraftigt för juli. Priset på Arab Light till Asien sänktes med 6 dollar per fat, mot bakgrund av svag efterfrågan och förväntningar om ett större utbud .

Reservutsläpp och svagare efterfrågan pressar också priserna

Utöver återhämtningen i Hormuz och de saudiska leveranserna bidrog flera länder med olja från sina strategiska reserver. Reservutsläppen hade införts för att kompensera för bortfallet i Hormuz, men ökade samtidigt det kortsiktiga utbudet på marknaden .

Efterfrågan gav inte heller något starkt stöd åt priserna. I USA rapporterade energimyndigheten Energy Information Administration att mängden levererad motorbensin föll till 8,8 miljoner fat per dag under veckan som slutade den 20 juni. Det var en minskning med 3,2 procent från veckan före och 4,5 procent jämfört med samma vecka 2025 .

Det specifika påståendet att OPEC+ väntades höja produktionen med omkring 188 000 fat per dag i augusti stöds inte av de tillhandahållna källorna. Siffran går därför inte att verifiera och bör inte användas som grund för marknadsbedömningen. Den bredare bilden av ett pressat utbud stöds däremot av de ökade Hormuzflödena och Saudiarabiens återupptagna export .

Därför kan oljepriserna vända upp igen

Marknaden har i stor utsträckning prisat in ett scenario där oljeleveranserna normaliseras. Men flera risker kan snabbt förändra bilden:

• Skör diplomati. USA:s och Irans samtal har kantats av förseningar och osäkerhet. Om vapenvilan bryter samman kan riskpremien återvända snabbt .
• Risken för störningar i Hormuz. Sundet är en central flaskhals för den globala oljehandeln. En ny militär incident eller en ny blockad skulle kunna minska flödena kraftigt .
• Säkerhetsläget är inte löst. Oljepriserna föll även efter att ett fartyg träffats nära Oman den 26 juni. Det visade att handlarna då fokuserade mer på den förbättrade leveransbilden än på de kvarvarande säkerhetsriskerna – men det kan snabbt ändras .
• Fortsatt saudisk exportökning. Om lastningarna från Ras Tanura fortsätter i nuvarande takt och Aramco fortsätter att påskynda spotförsäljningen till Asien kan det extra utbudet hålla priserna under press .
• Återhämtningen är ofullständig. Antalet fartyg som passerar Hormuzsundet ligger fortfarande klart under genomsnittet före kriget på 130–140 fartyg per dag . Goldman Sachs bedömde att Gulfexporten skulle nå nivåerna före konflikten först i slutet av juli, medan full produktionsåterhämtning väntades först i oktober . Morgan Stanley varnade samtidigt för att en fjärdedel av det bortfallna utbudet kanske inte återkommer förrän långt in på 2027 .

Slutsats: Oljehandeln har tagit bort en stor del av det konfliktpåslag som byggdes upp under fyra månaders krig. Flödena genom Hormuz har ökat, ett diplomatiskt ramverk finns på plats och Saudiarabiens export från Ras Tanura är tillbaka. Men processen är fortfarande bräcklig. Ett sammanbrott i samtalen eller en ny militär incident kan snabbt föra tillbaka den riskpremie som marknaden just nu räknar bort.