Maj 2026 var den dödligaste månaden på fyra år, med minst 274 dödade civila och 1 763 skadade – den högsta månatliga siffran sedan april 2022, och en ökning med 93% jämfört med maj 2025 . Danielle Bell, chef för HRMMU, sade: ”Med över 2 000 civila offer var maj den månad som hade flest civila offer sedan april 2022” .

Systematiska attacker på energiinfrastruktur

Ryska styrkor attackerade systematiskt och upprepade gånger anläggningar för energiförsörjning i hela Ukraina under vintern 2025–2026, med hundratals vapen i samordnade anfall. Attackerna skadade anläggningar för produktion, överföring och distribution som redan var försvagade av tidigare angrepp [Rapport PDF, punkt 2]. Attackerna tvingade ukrainska myndigheter att införa planerade rullande strömavbrott i hela landet, vilket lämnade civila med el endast ett par timmar per dag i perioder [Rapport PDF, punkterna 3–4]. Centralvärmesystem träffades också, vilket lämnade hundratusentals utan värme eller varmt vatten i veckor när temperaturen sjönk till under -20°C under den kallaste vintern sedan 2010 [Rapport PDF, punkterna 3–4]. Strömavbrotten störde vattenförsörjning, sjukvård och skolgång, och fick vissa att lämna sina hem.

Rapporten drog slutsatsen att omfattningen, den geografiska spridningen och arten av attackerna mot energiinfrastruktur från Ryssland tydde på att de inte var riktade mot specifika militära mål utan snarare syftade till att störa landets energinät som helhet, vilket rapporten bedömde som troligt brott mot internationell humanitär rätt (IHL) avseende krigföring [Rapport PDF, punkterna 57–63]. Ukrainska styrkor slog också mot el- och värmeförsörjning i Rysslands region Belgorod, vilket orsakade regionala strömavbrott [Rapport PDF, punkt 6].

Avrättningar av krigsfångar och tortyr

Ryska styrkor avrättade minst 16 tillfångatagna ukrainska krigsfångar mellan mitten av november 2025 och januari 2026 [Rapport PDF, punkt 10]. Dessutom rapporterade nästan alla frigivna ukrainska krigsfångar som intervjuats av OHCHR att de hade utsatts för tortyr eller annan misshandel under fångenskapen, även om flera noterade att förhållandena gradvis hade förbättrats sedan slutet av 2024. Ungefär hälften av de intervjuade ryska krigsfångarna beskrev tortyr eller misshandel under de inledande stadierna av sin fångenskap i Ukraina [Rapport PDF, punkt 10].

Bredare offertal och kumulativ summa

I februari 2026, sedan starten av den fullskaliga invasionen i februari 2022, hade OHCHR bekräftat över 15 000 civila dödsfall och mer än 41 000 skadade i hela Ukraina . År 2025 var det dödligaste året för civila sedan 2022, med HRMMU som registrerade minst 2 514 dödade civila och 12 142 skadade – en ökning med 30% jämfört med 2024 – drivet av intensifierade strider vid frontlinjen och ett utökat användande av långdistansvapen . Ett faktablad från februari 2026 noterade att antalet civila som dödades och skadades dagligen i Ukraina ökade markant, med offertotalen för 2025 31% högre än 2024 och 70% högre än 2023 .

Förhållanden på rysskontrollerat territorium

I områden under rysk ockupation fortsatte myndigheterna att kraftigt begränsa yttrandefriheten, tvångsrekrytera skyddade personer till de ryska väpnade styrkorna och neka barn tillgång till ukrainsk utbildning [Rapport PDF, punkt 11]. Dessa mönster beskrevs som pågående kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Pågående konfliktdynamik

Rapporten beskrev en konsekvent trend av ökande civila offer år efter år sedan 2023, där rapporteringsperioden (dec 2025 – maj 2026) var den dödligaste för den tidsperioden sedan 2022, bortsett från invasionens första år [Rapport PDF, punkt 64]. Den storskaliga användningen av långdistansvapen från Ryssland och ökningen av attacker med kortdistansdrönare längs frontlinjen identifierades som de två främsta drivkrafterna bakom de ökande skadorna. Drönarattackerna förhindrade också evakueringar och leverans av basvaror i samhällen vid frontlinjen, även på ockuperat territorium [Rapport PDF, punkterna 8–9].

Rapporten drog slutsatsen att omfattningen, den geografiska spridningen och arten av attackerna mot energiinfrastruktur från Ryssland tydde på att de inte var riktade mot specifika militära mål utan snarare syftade till att störa landets energinät som helhet, vilket skulle vara oförenligt med IHL [Rapport PDF, punkt 63].

Maj 2026 var den dödligaste månaden på fyra år, med minst 274 dödade civila och 1 763 skadade – den högsta månatliga siffran sedan april 2022, och en ökning med 93% jämfört med maj 2025 . Danielle Bell, chef för HRMMU, sade: ”Med över 2 000 civila offer var maj den månad som hade flest civila offer sedan april 2022” .

Systematiska attacker på energiinfrastruktur

Ryska styrkor attackerade systematiskt och upprepade gånger anläggningar för energiförsörjning i hela Ukraina under vintern 2025–2026, med hundratals vapen i samordnade anfall. Attackerna skadade anläggningar för produktion, överföring och distribution som redan var försvagade av tidigare angrepp [Rapport PDF, punkt 2]. Attackerna tvingade ukrainska myndigheter att införa planerade rullande strömavbrott i hela landet, vilket lämnade civila med el endast ett par timmar per dag i perioder [Rapport PDF, punkterna 3–4]. Centralvärmesystem träffades också, vilket lämnade hundratusentals utan värme eller varmt vatten i veckor när temperaturen sjönk till under -20°C under den kallaste vintern sedan 2010 [Rapport PDF, punkterna 3–4]. Strömavbrotten störde vattenförsörjning, sjukvård och skolgång, och fick vissa att lämna sina hem.

Rapporten drog slutsatsen att omfattningen, den geografiska spridningen och arten av attackerna mot energiinfrastruktur från Ryssland tydde på att de inte var riktade mot specifika militära mål utan snarare syftade till att störa landets energinät som helhet, vilket rapporten bedömde som troligt brott mot internationell humanitär rätt (IHL) avseende krigföring [Rapport PDF, punkterna 57–63]. Ukrainska styrkor slog också mot el- och värmeförsörjning i Rysslands region Belgorod, vilket orsakade regionala strömavbrott [Rapport PDF, punkt 6].

Avrättningar av krigsfångar och tortyr

Ryska styrkor avrättade minst 16 tillfångatagna ukrainska krigsfångar mellan mitten av november 2025 och januari 2026 [Rapport PDF, punkt 10]. Dessutom rapporterade nästan alla frigivna ukrainska krigsfångar som intervjuats av OHCHR att de hade utsatts för tortyr eller annan misshandel under fångenskapen, även om flera noterade att förhållandena gradvis hade förbättrats sedan slutet av 2024. Ungefär hälften av de intervjuade ryska krigsfångarna beskrev tortyr eller misshandel under de inledande stadierna av sin fångenskap i Ukraina [Rapport PDF, punkt 10].

Bredare offertal och kumulativ summa

I februari 2026, sedan starten av den fullskaliga invasionen i februari 2022, hade OHCHR bekräftat över 15 000 civila dödsfall och mer än 41 000 skadade i hela Ukraina . År 2025 var det dödligaste året för civila sedan 2022, med HRMMU som registrerade minst 2 514 dödade civila och 12 142 skadade – en ökning med 30% jämfört med 2024 – drivet av intensifierade strider vid frontlinjen och ett utökat användande av långdistansvapen . Ett faktablad från februari 2026 noterade att antalet civila som dödades och skadades dagligen i Ukraina ökade markant, med offertotalen för 2025 31% högre än 2024 och 70% högre än 2023 .

Förhållanden på rysskontrollerat territorium

I områden under rysk ockupation fortsatte myndigheterna att kraftigt begränsa yttrandefriheten, tvångsrekrytera skyddade personer till de ryska väpnade styrkorna och neka barn tillgång till ukrainsk utbildning [Rapport PDF, punkt 11]. Dessa mönster beskrevs som pågående kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Pågående konfliktdynamik

Rapporten beskrev en konsekvent trend av ökande civila offer år efter år sedan 2023, där rapporteringsperioden (dec 2025 – maj 2026) var den dödligaste för den tidsperioden sedan 2022, bortsett från invasionens första år [Rapport PDF, punkt 64]. Den storskaliga användningen av långdistansvapen från Ryssland och ökningen av attacker med kortdistansdrönare längs frontlinjen identifierades som de två främsta drivkrafterna bakom de ökande skadorna. Drönarattackerna förhindrade också evakueringar och leverans av basvaror i samhällen vid frontlinjen, även på ockuperat territorium [Rapport PDF, punkterna 8–9].

Rapporten drog slutsatsen att omfattningen, den geografiska spridningen och arten av attackerna mot energiinfrastruktur från Ryssland tydde på att de inte var riktade mot specifika militära mål utan snarare syftade till att störa landets energinät som helhet, vilket skulle vara oförenligt med IHL [Rapport PDF, punkt 63].