Även det breda penningmängdsmåttet M3 ökade, till 3,2 procent från 2,7 procent i april .

Hushållens upplåning utvecklades mer försiktigt, men gick åt rätt håll. Tillväxten steg till 3,1 procent i maj, från 3,0 procent i april. De totala hushållslånen uppgick till 7,194 biljoner euro . Den samlade kreditökningen i den privata sektorn låg kvar på 3,5 procent .

Utvecklingen markerar en tydlig vändning jämfört med januari. Då hade tillväxten i företagslån bromsat in till 2,8 procent, den lägsta nivån sedan juni 2025, medan hushållsutlåningen låg stilla på 3,0 procent .

Bankerna skickar en betydligt försiktigare signal

ECB:s bankutlåningsenkät för första kvartalet, som publicerades den 28 april 2026, visar att bankerna stramade åt kreditstandarderna för både företag och hushåll . Enligt ECB berodde det framför allt på högre upplevda risker och minskad riskaptit hos bankerna.

Svaren i enkäten visar bland annat att:

• Kreditstandarderna för företagslån stramades åt ytterligare. Netto 10 procent av bankerna rapporterade en åtstramning – mer än väntat och över det historiska genomsnittet .
• Kreditstandarderna för konsumtionskrediter skärptes ännu mer, med en nettoandel på 15 procent .
• Bostadslån utsattes för en mindre åtstramning, med en nettoandel på 2 procent .
• Efterfrågan på bostadslån var oförändrad, medan efterfrågan på konsumtionskrediter minskade kraftigt. Netto 11 procent av bankerna uppgav att efterfrågan hade fallit .

Bankerna rapporterade också stramare övergripande lånevillkor för företagslån och konsumtionskrediter. Högre utlåningsräntor och ökade riskbedömningar var de främsta orsakerna . Inför andra kvartalet räknade bankerna med ytterligare åtstramningar inom samtliga lånekategorier, bland annat med hänvisning till geopolitisk oro, energimarknaden och högre finansieringskostnader .

Varför ökar utlåningen när bankerna stramar åt?

Motsättningen är tydlig: de faktiska lånevolymerna stiger samtidigt som bankerna säger att de begränsar tillgången till krediter. De tillgängliga uppgifterna räcker inte för att slå fast en enda förklaring, men flera scenarier är möjliga:

• Företag kan tidigarelägga sin upplåning. Om låntagare väntar sig ännu hårdare villkor kan de försöka säkra finansiering redan nu.
• Befintliga kreditlinor kan utnyttjas. Ökningen kan delvis bero på att företag tar ut pengar från redan beviljade kreditramar, snarare än att bankerna beviljar många nya lån.
• Låntagarnas sammansättning kan ha förändrats. Mer kredit kan gå till större eller mindre riskfyllda företag som fortfarande uppfyller bankernas krav, medan svagare låntagare får avslag eller sämre villkor.
• Åtstramningen kan slå igenom med fördröjning. Det kan dröja innan bankernas ändrade policy påverkar de faktiska lånevolymerna. Majsiffrorna kan därför fortfarande spegla förhållanden från tiden före den fulla åtstramningen.

ECB ser risker bakom de starka rubriksiffrorna

ECB:s rapport om finansiell stabilitet från maj 2026 ger ytterligare skäl att vara försiktig . Centralbanken varnar för att tillgångskvaliteten i euroområdets banker kan försämras om de makrofinansiella förhållandena försvagas kraftigt, särskilt till följd av kriget i Mellanöstern .

Andelen nödlidande lån ligger fortfarande nära historiskt låga nivåer sammantaget. ECB konstaterar dock att en viss försämring redan syns inom utlåning till små och medelstora företag samt konsumentkrediter, med tydliga skillnader mellan länder . Företagskonkurserna har samtidigt ökat kraftigt under de senaste kvartalen. ECB har däremot inte funnit några tecken på en bred underskattning av kreditriskerna hos bankerna .

Det innebär att den starka utlåningsstatistiken kan dölja svagare delar av kreditmarknaden – särskilt bland mindre företag och hushåll som är mer känsliga för höga räntor och geopolitisk osäkerhet.

Nästa viktiga datum: 21 juli

ECB publicerar resultaten från bankutlåningsenkäten för andra kvartalet den 21 juli 2026 . Det blir den viktigaste avstämningen för att se om bankernas försiktighet består eller börjar avta.

Om enkäten fortsätter att visa hårdare kreditvillkor samtidigt som den faktiska utlåningen är stark, blir skillnaden mellan de två signalerna ännu större. Om bankerna i stället börjar rapportera lättnader kan det tyda på att åtstramningen under första kvartalet var tillfällig.

För närvarande är bilden därför tudelad: starka utlåningssiffror på ytan, men tydlig försiktighet under ytan. Företagskrediterna växer snabbt, men ECB:s enkät och stabilitetsrapport pekar på risker som kan bli mer synliga under andra halvåret 2026.

Även det breda penningmängdsmåttet M3 ökade, till 3,2 procent från 2,7 procent i april .

Hushållens upplåning utvecklades mer försiktigt, men gick åt rätt håll. Tillväxten steg till 3,1 procent i maj, från 3,0 procent i april. De totala hushållslånen uppgick till 7,194 biljoner euro . Den samlade kreditökningen i den privata sektorn låg kvar på 3,5 procent .

Utvecklingen markerar en tydlig vändning jämfört med januari. Då hade tillväxten i företagslån bromsat in till 2,8 procent, den lägsta nivån sedan juni 2025, medan hushållsutlåningen låg stilla på 3,0 procent .

Bankerna skickar en betydligt försiktigare signal

ECB:s bankutlåningsenkät för första kvartalet, som publicerades den 28 april 2026, visar att bankerna stramade åt kreditstandarderna för både företag och hushåll . Enligt ECB berodde det framför allt på högre upplevda risker och minskad riskaptit hos bankerna.

Svaren i enkäten visar bland annat att:

• Kreditstandarderna för företagslån stramades åt ytterligare. Netto 10 procent av bankerna rapporterade en åtstramning – mer än väntat och över det historiska genomsnittet .
• Kreditstandarderna för konsumtionskrediter skärptes ännu mer, med en nettoandel på 15 procent .
• Bostadslån utsattes för en mindre åtstramning, med en nettoandel på 2 procent .
• Efterfrågan på bostadslån var oförändrad, medan efterfrågan på konsumtionskrediter minskade kraftigt. Netto 11 procent av bankerna uppgav att efterfrågan hade fallit .

Bankerna rapporterade också stramare övergripande lånevillkor för företagslån och konsumtionskrediter. Högre utlåningsräntor och ökade riskbedömningar var de främsta orsakerna . Inför andra kvartalet räknade bankerna med ytterligare åtstramningar inom samtliga lånekategorier, bland annat med hänvisning till geopolitisk oro, energimarknaden och högre finansieringskostnader .

Varför ökar utlåningen när bankerna stramar åt?

Motsättningen är tydlig: de faktiska lånevolymerna stiger samtidigt som bankerna säger att de begränsar tillgången till krediter. De tillgängliga uppgifterna räcker inte för att slå fast en enda förklaring, men flera scenarier är möjliga:

• Företag kan tidigarelägga sin upplåning. Om låntagare väntar sig ännu hårdare villkor kan de försöka säkra finansiering redan nu.
• Befintliga kreditlinor kan utnyttjas. Ökningen kan delvis bero på att företag tar ut pengar från redan beviljade kreditramar, snarare än att bankerna beviljar många nya lån.
• Låntagarnas sammansättning kan ha förändrats. Mer kredit kan gå till större eller mindre riskfyllda företag som fortfarande uppfyller bankernas krav, medan svagare låntagare får avslag eller sämre villkor.
• Åtstramningen kan slå igenom med fördröjning. Det kan dröja innan bankernas ändrade policy påverkar de faktiska lånevolymerna. Majsiffrorna kan därför fortfarande spegla förhållanden från tiden före den fulla åtstramningen.

ECB ser risker bakom de starka rubriksiffrorna

ECB:s rapport om finansiell stabilitet från maj 2026 ger ytterligare skäl att vara försiktig . Centralbanken varnar för att tillgångskvaliteten i euroområdets banker kan försämras om de makrofinansiella förhållandena försvagas kraftigt, särskilt till följd av kriget i Mellanöstern .

Andelen nödlidande lån ligger fortfarande nära historiskt låga nivåer sammantaget. ECB konstaterar dock att en viss försämring redan syns inom utlåning till små och medelstora företag samt konsumentkrediter, med tydliga skillnader mellan länder . Företagskonkurserna har samtidigt ökat kraftigt under de senaste kvartalen. ECB har däremot inte funnit några tecken på en bred underskattning av kreditriskerna hos bankerna .

Det innebär att den starka utlåningsstatistiken kan dölja svagare delar av kreditmarknaden – särskilt bland mindre företag och hushåll som är mer känsliga för höga räntor och geopolitisk osäkerhet.

Nästa viktiga datum: 21 juli

ECB publicerar resultaten från bankutlåningsenkäten för andra kvartalet den 21 juli 2026 . Det blir den viktigaste avstämningen för att se om bankernas försiktighet består eller börjar avta.

Om enkäten fortsätter att visa hårdare kreditvillkor samtidigt som den faktiska utlåningen är stark, blir skillnaden mellan de två signalerna ännu större. Om bankerna i stället börjar rapportera lättnader kan det tyda på att åtstramningen under första kvartalet var tillfällig.

För närvarande är bilden därför tudelad: starka utlåningssiffror på ytan, men tydlig försiktighet under ytan. Företagskrediterna växer snabbt, men ECB:s enkät och stabilitetsrapport pekar på risker som kan bli mer synliga under andra halvåret 2026.