Lettland och Ukraina bygger gemensam drönarfabrik nära Ryssland

Lettland, Natomedlem med en 40 mil lång gräns mot Ryssland, håller på att förvandlas till ett europeiskt drönarnav. I samarbete med Ukraina bygger landet en gemensam drönarfabrik nära den ryska gränsen, sätter in mobila drönarjägarteam och testar nya system för att bekämpa drönare. Den här artikeln reder ut de viktigaste satsningarna och vad de betyder för Europas försvar.

Den gemensamma drönarfabriken

Lettlands premiärminister Andris Kulbergs meddelade den 29 juni 2026 att Lettland och Ukraina planerar att bygga en gemensam drönarfabrik i Latgale, regionen som gränsar till både Ryssland och Belarus . Fabriken är en del av ett bredare samarbetsavtal om obemannade system som undertecknades i början av juni 2026 . Kulbergs sade att regeringen kommer att göra allt som krävs för att förlägga fabriken nära gränsen, med hänvisning till regionens behov av ekonomisk aktivitet, investeringar och arbetstillfällen .

Det här produktionssamarbetet är kulmen på en allt starkare försvarsrelation mellan länderna, byggd på det formella "Drone Deal"-avtalet.

Ramverket ”Drone Deal”

Det större ramverket är ett formellt ”Drone Deal” som undertecknades av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Lettlands premiärminister Andris Kulbergs i samband med toppmötet för Nordiska och baltiska åtta (NB8) i Tallinn i början av juni 2026 . Avtalet omfattar:

• Gemensam produktion av långdistansattackdrönare, marina drönare, interceptordrönare och bombdrönare .
• Tekniköverföring mellan ukrainska och lettiska företag .
• Tvåvägsleveranser: Lettland förser Ukraina med lettisktillverkade anti-drönarsystem; Ukraina förser Lettland med attackdrönare, markrobotar och marina obemannade system .
• Kunskapsutbyte: Ukrainas stridserfarenhet med drönare omvandlas till strukturerat samarbete för den lettiska försvarsindustrin .

Lettland leder också den internationella drönarkoalitionen för Ukraina (som grundades tillsammans med Storbritannien). Koalitionen har vuxit till 17 medlemsländer och har åtagit sig att leverera omkring 100 000 drönare, däribland nästan 5 000 lokalt producerade lettiska drönare värda 15 miljoner euro det senaste året .

Nya system för att bekämpa drönare

Premiärminister Kulbergs meddelade att nya system mot drönare längs Lettlands gränser mot Belarus och Ryssland väntas bli operativa i juli och augusti 2026. Systemen är utformade för att kunna svara på luftburna hot utan att varje gång behöva skicka upp flygplan . Detta är en del av en bredare satsning: Lettland avsätter 200,54 miljoner euro till luftförsvar under 2026 .

Mobila drönarjägarteam vid östgränsen

Som svar på drönarintrång i mars och maj 2026 deployade Lettland mobila drönarjägarteam till sin 40 mil långa östgräns inom några dagar . Viktiga detaljer:

• Teamen består av upp till fyra soldater utrustade med terränggående fordon och interceptordrönare .
• Interceptordrönarna kommer från två inhemska tillverkare: Origin Robotics (den autonoma interceptorn BLAZE) och Eraser .
• Utrullningen är uttryckligen modellerad på ukrainsk stridspraxis med mobila drönarjägarteam .
• Lettland har också tecknat ett flerårigt ramavtal med Origin Robotics om kontinuerlig leverans av BLAZE-interceptorerna, strukturerat så att andra europeiska länder kan ansluta sig till samma upphandling .

Lettland växer fram som ett europeiskt drönarnav

• Natos innovationsområde: Natos nya innovationsområde för obemannade system öppnades på Lettlands militära övningsfält Sēlija i mars 2026 och höll sin första testkampanj för drönar- och anti-drönarteknik från hela alliansen .
• Drönartoppmöte: Lettland var värd för ett internationellt drönartoppmöte i Riga i maj 2026 .
• Investeringar: Landet investerar 50 miljoner euro i drönarkapacitet för 2026, upp från 20 miljoner euro 2025. Lettland har också blivit första Natomedlem att införa akustisk drönardetektering längs hela sin östra gräns .
• Industritillväxt: Försvarsminister Andris Sprūds har sagt att Lettland är "på väg att bli en drönarstormakt", med en industri som stärkts av drönarkoalitionens upphandlingar, EU-finansiering (bland annat 4,5 miljoner euro från Europeiska försvarsfonden till Origin Robotics) och att allt fler internationella företag väljer Lettland för drönartester .