Lucas Trejos familj

Lucas Trejo, 38, befann sig i Caracas och förberedde sig för en ligamatch med sin venezuelanska klubb i andra divisionen när de två jordbävningarna inträffade . Hans fru, Yanina Maranella, och deras två barn – Aarón, 5 år, och Ainhoa, 7 år – var hemma i en lägenhet i Playa Grande, ett kustområde i delstaten La Guaira .

Huset rasade fullständigt under skalven . Trejo förlorade omedelbart kontakten med sin familj och vädjade på sociala medier: ”Jag vet ingenting om min familj. Snälla be för dem och dela det här meddelandet ifall någon har sett dem” .

De följande tre dagarna sökte han frenetiskt, med hjälp av lagkamrater, frivilliga och familjemedlemmar . Hans svåger, Ricardo Ardiles, berättade för CNN Español att Trejo var ”känslomässigt förkrossad” och att ”absolut ingenting” fanns kvar av familjens hem .

På kvällen lördagen den 27 juni hittade räddningsarbetare kropparna av Yanina, Aarón och Ainhoa i rasmassorna . Marítimo bekräftade dödsfallen i ett uttalande samma dag .

De två jordbävningarna: magnitud och plats

De två jordbävningarna inträffade utanför Venezuelas nord-centrala kust den 24 juni 2026, cirka klockan 18.00 lokal tid, inom ungefär 40 sekunder efter varandra . Det första skalvet uppmätte 7,2 i magnitud, följt av ett andra, kraftigare skalv på 7,5 .

USA:s geologiska undersökning (USGS) beskrev händelsen som en ”allvarlig seismisk dubbelsekvens” . Det var de kraftigaste jordbävningarna som drabbat Venezuela på över ett sekel .

Dödsoffer: en skrämmande utveckling

Dödssiffran steg snabbt under den första veckan allteftersom räddningsteamen nådde de drabbade områdena. Olika rapporteringsdatum gav mycket varierande siffror:

• Första rapporterna (25 juni): Tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez meddelade 32 döda och över 700 skadade . Associated Press rapporterade senare samma dag 188 döda och fler än 200 instängda .
• 26 juni: Hälsominister Carlos Alvarado bekräftade cirka 235 dödsfall och omkring 4 300 skadade .
• 27 juni: Moneycontrol rapporterade att dödssiffran stigit till 920, med fler än 50 000 människor saknade .
• 28–29 juni: Flera medier, däribland FN och Al Jazeera, rapporterade över 1 400 döda . The Straits Times angav siffran den 27 juni . Al Jazeera rapporterade att fler än .

En preliminär katastrofmodell från USGS gav 40 procents sannolikhet för att dödssiffran skulle hamna mellan 10 000 och 100 000, även om de bekräftade siffrorna inte nådde upp till dessa prognoser .

Skador och förstörelse

Jordbävningarna orsakade omfattande strukturella skador i norra Venezuela, med värst drabbade områden i La Guaira och Caracas:

• Byggnadskollapser: Dussintals byggnader rasade eller fick allvarliga strukturella skador i Caracas (särskilt i stadsdelarna Altamira och Los Palos Grandes) och i La Guaira . FN:s OCHA rapporterade minst 1 423 infrastrukturer påverkade .
• Transport: Simón Bolívar International Airport i Caracas fick skador på landningsbanan och stängdes tillfälligt . Vägar och broar skadades i hela det drabbade området .
• El och kommunikation: El och telekommunikation slogs ut över stora delar av centrala och västra Venezuela .
• Fördrivning: Hundratusentals människor blev hemlösa . FN:s migrationsorgan uppskattade att upp till 6,76 miljoner människor kunde påverkas och behöva akut tak över huvudet, rent vatten och sanitet .

FN:s preliminära bedömning uppskattade de direkta fysiska skadorna till 6,7 miljarder dollar , medan andra källor angav en separat uppskattning på 4,2 miljarder dollar .

Internationellt svar

Katastrofen utlöste en av de största internationella räddningsinsatserna i Latinamerika på senare år:

• FN-samordning: FN mobiliserade och samordnade 2 245 specialister och 140 sökhundar från 44 internationella sök- och räddningsteam (USAR), från 27 länder .
• Länder som skickade hjälp: Räddningsteam, medicinska förnödenheter och humanitärt bistånd anlände från USA, europeiska länder, Latinamerika och andra regioner . President Donald Trump meddelade den 24 juni att USA skulle ”stå redo, villiga och kapabla att hjälpa till” .
• Humanitära organisationer: FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) och International Medical Corps – som arbetat i Venezuela sedan 2019 – inledde båda nödinsatser .
• Finansiellt stöd: Latinamerikanska utvecklingsbanken (CAF) skapade en fond för återhämtning och återuppbyggnad av Venezuela för att kanalisera bidrag från privatpersoner, företag och regeringar .
• Undantagstillstånd: Venezuelas myndigheter utlyste nationellt undantagstillstånd .

Anmärkning om dödssiffror

De kraftigt divergerande dödssiffrorna – från 32 till över 1 400 på fem dagar – speglar den snabbt föränderliga situationen, den skadade kommunikationsinfrastrukturen och svårigheten att räkna offer över stora kollapsområden. De senaste trovärdiga källorna (CNN, FN, Al Jazeera och flera nyhetsbyråer från 27–29 juni) landar på en dödssiffra långt över 1 000, med tusentals skadade och tiotusentals saknade, vilket gör det till en av de dödligaste seismiska händelserna i Venezuelas moderna historia.

Lucas Trejos familj

Lucas Trejo, 38, befann sig i Caracas och förberedde sig för en ligamatch med sin venezuelanska klubb i andra divisionen när de två jordbävningarna inträffade . Hans fru, Yanina Maranella, och deras två barn – Aarón, 5 år, och Ainhoa, 7 år – var hemma i en lägenhet i Playa Grande, ett kustområde i delstaten La Guaira .

Huset rasade fullständigt under skalven . Trejo förlorade omedelbart kontakten med sin familj och vädjade på sociala medier: ”Jag vet ingenting om min familj. Snälla be för dem och dela det här meddelandet ifall någon har sett dem” .

De följande tre dagarna sökte han frenetiskt, med hjälp av lagkamrater, frivilliga och familjemedlemmar . Hans svåger, Ricardo Ardiles, berättade för CNN Español att Trejo var ”känslomässigt förkrossad” och att ”absolut ingenting” fanns kvar av familjens hem .

På kvällen lördagen den 27 juni hittade räddningsarbetare kropparna av Yanina, Aarón och Ainhoa i rasmassorna . Marítimo bekräftade dödsfallen i ett uttalande samma dag .

De två jordbävningarna: magnitud och plats

De två jordbävningarna inträffade utanför Venezuelas nord-centrala kust den 24 juni 2026, cirka klockan 18.00 lokal tid, inom ungefär 40 sekunder efter varandra . Det första skalvet uppmätte 7,2 i magnitud, följt av ett andra, kraftigare skalv på 7,5 .

USA:s geologiska undersökning (USGS) beskrev händelsen som en ”allvarlig seismisk dubbelsekvens” . Det var de kraftigaste jordbävningarna som drabbat Venezuela på över ett sekel .

Dödsoffer: en skrämmande utveckling

Dödssiffran steg snabbt under den första veckan allteftersom räddningsteamen nådde de drabbade områdena. Olika rapporteringsdatum gav mycket varierande siffror:

• Första rapporterna (25 juni): Tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez meddelade 32 döda och över 700 skadade . Associated Press rapporterade senare samma dag 188 döda och fler än 200 instängda .
• 26 juni: Hälsominister Carlos Alvarado bekräftade cirka 235 dödsfall och omkring 4 300 skadade .
• 27 juni: Moneycontrol rapporterade att dödssiffran stigit till 920, med fler än 50 000 människor saknade .
• 28–29 juni: Flera medier, däribland FN och Al Jazeera, rapporterade över 1 400 döda . The Straits Times angav siffran den 27 juni . Al Jazeera rapporterade att fler än .

En preliminär katastrofmodell från USGS gav 40 procents sannolikhet för att dödssiffran skulle hamna mellan 10 000 och 100 000, även om de bekräftade siffrorna inte nådde upp till dessa prognoser .

Skador och förstörelse

Jordbävningarna orsakade omfattande strukturella skador i norra Venezuela, med värst drabbade områden i La Guaira och Caracas:

• Byggnadskollapser: Dussintals byggnader rasade eller fick allvarliga strukturella skador i Caracas (särskilt i stadsdelarna Altamira och Los Palos Grandes) och i La Guaira . FN:s OCHA rapporterade minst 1 423 infrastrukturer påverkade .
• Transport: Simón Bolívar International Airport i Caracas fick skador på landningsbanan och stängdes tillfälligt . Vägar och broar skadades i hela det drabbade området .
• El och kommunikation: El och telekommunikation slogs ut över stora delar av centrala och västra Venezuela .
• Fördrivning: Hundratusentals människor blev hemlösa . FN:s migrationsorgan uppskattade att upp till 6,76 miljoner människor kunde påverkas och behöva akut tak över huvudet, rent vatten och sanitet .

FN:s preliminära bedömning uppskattade de direkta fysiska skadorna till 6,7 miljarder dollar , medan andra källor angav en separat uppskattning på 4,2 miljarder dollar .

Internationellt svar

Katastrofen utlöste en av de största internationella räddningsinsatserna i Latinamerika på senare år:

• FN-samordning: FN mobiliserade och samordnade 2 245 specialister och 140 sökhundar från 44 internationella sök- och räddningsteam (USAR), från 27 länder .
• Länder som skickade hjälp: Räddningsteam, medicinska förnödenheter och humanitärt bistånd anlände från USA, europeiska länder, Latinamerika och andra regioner . President Donald Trump meddelade den 24 juni att USA skulle ”stå redo, villiga och kapabla att hjälpa till” .
• Humanitära organisationer: FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) och International Medical Corps – som arbetat i Venezuela sedan 2019 – inledde båda nödinsatser .
• Finansiellt stöd: Latinamerikanska utvecklingsbanken (CAF) skapade en fond för återhämtning och återuppbyggnad av Venezuela för att kanalisera bidrag från privatpersoner, företag och regeringar .
• Undantagstillstånd: Venezuelas myndigheter utlyste nationellt undantagstillstånd .

Anmärkning om dödssiffror

De kraftigt divergerande dödssiffrorna – från 32 till över 1 400 på fem dagar – speglar den snabbt föränderliga situationen, den skadade kommunikationsinfrastrukturen och svårigheten att räkna offer över stora kollapsområden. De senaste trovärdiga källorna (CNN, FN, Al Jazeera och flera nyhetsbyråer från 27–29 juni) landar på en dödssiffra långt över 1 000, med tusentals skadade och tiotusentals saknade, vilket gör det till en av de dödligaste seismiska händelserna i Venezuelas moderna historia.