Zelenskys ultimatum till Lukasjenko: Så tvingade Ukraina Vitryssland att stänga ner ryska drönarrelästationer på tre dagar

Den 19 juni 2026 levererade president Volodymyr Zelensky ett skarpt ultimatum till Vitrysslands ledare Alexander Lukasjenko: stäng av de ryska drönarrelästationerna på vitryskt territorium inom en vecka, annars skulle Ukraina göra det med våld. Inom tre dagar var utrustningen avstängd – en tyst seger för Kyiv som blottade gränserna för Lukasjenkos balansakt mellan Kreml och Ukraina.

Beskedet: Ukraina anklagar Vitryssland för att hjälpa ryska drönaranfall

Vid en gemensam presskonferens i Kyiv med Honduras president Nasry Asfura den 19 juni anklagade Zelensky offentligt Vitryssland för att på sitt territorium hysa ryska signalrelästationer som används för att styra Shahed-drönaranfall mot ukrainska städer . Han uppgav att utrustningen hade installerats "på Lukasjenkos torn" längs två ukrainska gränsregioner och att Minsk inte längre kunde hävda okunnighet om rysk militär aktivitet på sin mark .

"När herr Lukasjenko säger att han inte vill dras in i det här kriget, låt honom då ta bort den här utrustningen, låt honom stänga av den," sade Zelensky .

Ultimatumet: En vecka, fyra stationer och ett direkt hot

Zelensky gav Lukasjenko en vecka på sig att stänga av och ta bort relästationerna . Hans exakta formulering lämnade inget utrymme för tvetydighet: "Om han inte gör det, gör vi det" – ett explicit hot om ensidig ukrainsk militär aktion mot mål på vitryskt territorium om Minsk inte agerade . Ukraina identifierade fyra relästationer i Vitryssland som måste tas ur drift .

Tidslinje och utfall: En snabb lösning

Datum	Händelse
19 juni 2026	Zelensky utfärdar enveckasultimatumet vid en pressbriefing i Kyiv
20–21 juni	Zelensky upprepar kravet i sitt kvällstal och namnger de fyra stationerna
22 juni	Relästationerna gick offline, enligt rapporter som Zelensky fick från överbefälhavare Syrsky och ukrainsk underrättelsetjänst
24 juni	Zelensky bekräftar offentligt att utrustningen slutat fungera – tre dagar efter ultimatumet och före enveckasfristen

Resultatet blev att relästationerna stängdes av den 22 juni utan att Ukraina genomförde sina hotade anfall. Det är fortfarande oklart om utrustningen togs bort eller bara stängdes av . Zelensky skrev senare på X: "Vi gjorde allt så att tre eller fyra av dem inte längre är där" .

Rysslands reaktion: Anklagelser och varningar om militärallians

• Kreml (22 juni) anklagade Ukraina för att "hota suveräniteten" hos en nära rysk allierad och sade sig vara redo att "säkerställa säkerheten" för Vitryssland . Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallade ultimatumet ett försök att "ytterligare hetsa till fortsättning av kriget och eskalera spänningarna" och sade att Putin och Lukasjenko planerade ett möte för att diskutera frågan .
• CSTO (Collective Security Treaty Organization, Moskvas militärallians) utfärdade ett uttalande den 24 juni som varnade för "stigande gränsspänningar" efter att Kyiv hotat med anfall inne i Vitryssland .

EU:s reaktion: Fullt stöd för Ukrainas rätt till självförsvar

EU-kommissionen uttryckte tydligt stöd för Ukrainas position. Talespersonen Anitta Hipper sade: "Vitryssland hjälper Ryssland att föra sitt anfallskrig mot Ukraina. Därför har ukrainarna rätt till självförsvar" . EU fördömde inte själva ultimatumet och ramade in det inom Ukrainas inneboende rätt att försvara sig, där Hipper upprepade att "Vitryssland fortsätter att vara en möjliggörare för Rysslands anfallskrig mot Ukraina" .

Vad episoden avslöjar om Lukasjenkos geopolitiska position

Denna episod illustrerar tydligt Lukasjenkos omöjliga balansakt mellan Moskva och Kyiv:

• Formell neutralitet avslöjad. Lukasjenko har upprepade gånger hävdat att Vitryssland inte vill gå in i kriget, men relästationerna bevisade att rysk militär infrastruktur öppet opererar på vitryskt territorium med hans effektiva samtycke .
• Moskvas tryck ökar. Enligt en rapport från Wall Street Journal, citerad av Meduza, har Ryssland under 2026 ökat det finansiella och politiska trycket på Vitryssland för att dra in landet djupare i kriget, vilket lämnar Lukasjenko med allt mindre manöverutrymme .
• Kyiv behandlar honom som medskyldig. Zelenskys ultimatum – och hans tidigare sanktionspaket mot Lukasjenko personligen i februari 2026 – signalerar att Ukraina inte längre accepterar Lukasjenkos ursäkter om att "vi inte visste" och nu håller honom direkt ansvarig .
• Han blinkade först. Det tysta borttagandet eller avstängningen av relästationerna den 22 juni, före deadline, tyder på att Lukasjenko valde nedtrappning med Ukraina framför full efterlevnad av Moskvas krigsbehov, åtminstone för tillfället . Vitryska statliga medier började omedelbart sända "fredsälskande" budskap efter ultimatumet, vilket indikerar en inrikes informationskampanj för att hantera efterdyningarna .
• Det centrala dilemmat. Fångad mellan Kyivs ultimatum och Moskvas finansiella utpressning kan Lukasjenko varken helt ansluta sig till Rysslands krig (riskera sin regims överlevnad och ett direkt ukrainskt svar) eller helt vägra Moskva (riskera rysk ekonomisk tvång eller politisk destabilisering). Denna episod visar honom välja en medelväg – att tyst ge efter för Kyiv samtidigt som han offentligt upprätthåller sin allians med Moskva .