Enligt flera källor ville den fyrfaldige Tour-vinnaren vara vid Žigarts sida under hennes återhämtning efter den svåra kraschen den 18 juni . Den 23–24 juni var lägret fortfarande osäkert, och Pogačar hade inte bekräftat om han skulle åka . Hans lag uppgav att planerna för den veckan ”fortfarande skulle bekräftas” .
Kraschen inträffade på etapp 2 av Tour de Suisse Women den 18 juni 2026, under den sista kilometern i Locarno . Žigart förlorade kontrollen över cykeln när hon körde över en farthinder i hög fart, träffade asfalten med huvudet först och gled över vägen . Hon fick omedelbart vård av tävlingens sjukvårdspersonal och fördes till sjukhus.
Hennes lag, AG Insurance-Soudal, bekräftade via en officiell medicinsk uppdatering att hon ådragit sig en fraktur i käken samt skrubbsår i ansiktet. Inga andra skador upptäcktes vid sjukhusundersökningarna . Vissa rapporter noterade också att flera tänder slagits ut . Kvinnornas fackförbund CPA Women krävde därefter en ”omfattande översyn” av vägytor i loppfinaler .
Efter hemkomsten från Tour de Suisse medgav Pogačar störningen som Žigarts krasch orsakat. Han sa att det sista höghöjdslägret var osäkert och att familjesituationen prioriterades . Han sa till reportrar: ”Jag måste fortfarande bestämma mig. Nu när Urška måste återhämta sig har våra planer hamnat i oordning. Det viktigaste är att vi kan spendera lite…”
Om formen var Pogačar däremot märkbart självsäker. Han sa att han är ”starkare än någonsin” och att formen tagit ett tydligt kliv framåt jämfört med samma tidpunkt i fjol . Trots den avbrutna slutuppladdningen beskrev han sig som mycket välmående fysiskt .
Under sitt majläger på hög höjd i Sierra Nevada avslöjade Pogačar att han inofficiellt åkt upp för en stigning som han trodde han aldrig skulle kunna slå – och att han var ”klart snabbare än i fjol” . Han sa: ”Jag minns fortfarande att jag tänkte: wow, jag tror inte att jag någonsin kommer att kunna åka snabbare. I år, i slutet av lägret, bestämde jag mig på skoj för att testa igen. Till slut var jag klart snabbare än förra året.”
Exakt vilken stigning och tid det rör sig om har inte offentliggjorts i tillgängliga källor, men uttalandet är hans viktigaste riktmärke för att konditionsnivån är högre än 2025 .
Enligt flera källor ville den fyrfaldige Tour-vinnaren vara vid Žigarts sida under hennes återhämtning efter den svåra kraschen den 18 juni . Den 23–24 juni var lägret fortfarande osäkert, och Pogačar hade inte bekräftat om han skulle åka . Hans lag uppgav att planerna för den veckan ”fortfarande skulle bekräftas” .
Kraschen inträffade på etapp 2 av Tour de Suisse Women den 18 juni 2026, under den sista kilometern i Locarno . Žigart förlorade kontrollen över cykeln när hon körde över en farthinder i hög fart, träffade asfalten med huvudet först och gled över vägen . Hon fick omedelbart vård av tävlingens sjukvårdspersonal och fördes till sjukhus.
Hennes lag, AG Insurance-Soudal, bekräftade via en officiell medicinsk uppdatering att hon ådragit sig en fraktur i käken samt skrubbsår i ansiktet. Inga andra skador upptäcktes vid sjukhusundersökningarna . Vissa rapporter noterade också att flera tänder slagits ut . Kvinnornas fackförbund CPA Women krävde därefter en ”omfattande översyn” av vägytor i loppfinaler .
Efter hemkomsten från Tour de Suisse medgav Pogačar störningen som Žigarts krasch orsakat. Han sa att det sista höghöjdslägret var osäkert och att familjesituationen prioriterades . Han sa till reportrar: ”Jag måste fortfarande bestämma mig. Nu när Urška måste återhämta sig har våra planer hamnat i oordning. Det viktigaste är att vi kan spendera lite…”
Om formen var Pogačar däremot märkbart självsäker. Han sa att han är ”starkare än någonsin” och att formen tagit ett tydligt kliv framåt jämfört med samma tidpunkt i fjol . Trots den avbrutna slutuppladdningen beskrev han sig som mycket välmående fysiskt .
Under sitt majläger på hög höjd i Sierra Nevada avslöjade Pogačar att han inofficiellt åkt upp för en stigning som han trodde han aldrig skulle kunna slå – och att han var ”klart snabbare än i fjol” . Han sa: ”Jag minns fortfarande att jag tänkte: wow, jag tror inte att jag någonsin kommer att kunna åka snabbare. I år, i slutet av lägret, bestämde jag mig på skoj för att testa igen. Till slut var jag klart snabbare än förra året.”
Exakt vilken stigning och tid det rör sig om har inte offentliggjorts i tillgängliga källor, men uttalandet är hans viktigaste riktmärke för att konditionsnivån är högre än 2025 .