Global gasfackling når högsta nivån sedan 2007 – 63 miljarder dollar går upp i rök

Världsbankens rapport ”2025 Global Gas Flaring Tracker”, som baseras på satellitdata för kalenderåret 2024, målar upp en dyster bild av en global trend som förvärras. Gasfackling – att bränna upp naturgas som frigörs vid oljeutvinning – har nått sin högsta nivå på nästan två decennier, koncentrerad till en liten grupp länder och innebär ett enormt slöseri med energi och ekonomiska resurser.

Global fackling når högsta nivån sedan 2007

Global gasfackling nådde 151 miljarder kubikmeter (bcm) under 2024, en ökning från 148 bcm 2023. Detta är en uppgång på 2 % och markerar den andra raka årliga ökningen av facklingsaktiviteten. Siffran för 2024 är den högsta som uppmätts sedan 2007, vilket signalerar en återgång till tidigare höga nivåer och ett misslyckande med att få bukt med problemet i global skala.

Miljökostnaden är betydande. Världsbankens Global Flaring and Methane Reduction (GFMR)-partnerskap uppskattar att facklingen under 2024 släppte ut 389 miljoner ton CO₂-ekvivalenter, varav en betydande del utgörs av oförbränd metan, en potent växthusgas.

Nio länder står för 75 procent av all fackling

Rapporten pekar på en tydlig koncentration av facklingsaktiviteten. De nio största facklingsländerna svarade för tre fjärdedelar av all fackling under 2024, samtidigt som de stod för mindre än hälften av världens oljeproduktion. Dessa nio länder är:

• Ryssland
• Iran
• Irak
• USA
• Venezuela
• Algeriet
• Nigeria
• Libyen
• Kina

Koncentrationen bland de tre största länderna – Ryssland, Iran och Irak – har ökat över tid. Deras sammanlagda andel av den globala facklingen steg från 33 % 2012 till 46 % 2024. Under samma period minskade de övriga drygt 70 facklingsländernas andel från 35 % till 24 %, vilket visar att problemet blir allt mer koncentrerat till ett mindre antal stora utsläppare.

Gas värd 63 miljarder dollar bränns upp årligen

Det ekonomiska slöseriet är enormt. De 151 bcm gas som facklades 2024 hade ett uppskattat marknadsvärde på cirka 63 miljarder dollar, beräknat med amerikanska Henry Hub-priser som referens. För att sätta det i perspektiv: volymen gas som går förlorad till fackling är nästan lika stor som Afrikas totala årliga naturgasförbrukning på cirka 162 bcm.

Ingen enskild kostnad för att eliminera rutinfackling, men ZRF visar framsteg

2025 års rapport anger ingen globalt sammanställd kostnadsuppskattning för att eliminera rutinfackling. Däremot belyser den framstegen för länder som anslutit sig till Zero Routine Flaring by 2030 (ZRF)-initiativet. Initiativet, som lanserades 2015, innebär att regeringar och oljebolagen förbinder sig att avskaffa rutinfackling senast 2030 genom reglering, teknik och finansiella arrangemang.

Data visar tydliga skillnader: sedan 2012 har ZRF-anslutna länder minskat sin facklingsintensitet med i genomsnitt 12 %, medan icke-anslutna länder har sett en ökning på 25 %. Men med bara fem år kvar till 2030-målet skulle ZRF kräva en minskning av rutinfacklingen med nästan 40 % varje år – en ambitiös takt givet de nuvarande trenderna.

Strukturella hinder bromsar minskningen

Rapporten identifierar flera bestående strukturella hinder som försvårar framsteg, även när de ekonomiska och miljömässiga argumenten för åtgärder är uppenbara:

• Regulatoriska och politiska brister: Svag efterlevnad, otillräckliga skatteincitament och otydliga gasrättigheter kan avskräcka investeringar i facklingsreducerande projekt i flera länder.
• Brist på infrastruktur: I avlägsna oljefält gör begränsade pipeline-nätverk eller gasbearbetningskapacitet det svårt att fånga upp den associerade gasen.
• Marknads- och avtalshinder: I många oljeproducerande regioner gör begränsade lokala gasmarknader eller ogynnsamma kommersiella villkor att fångstprojekt blir olönsamma.
• Utmaningar med mätning, rapportering och verifiering (MRV): Världsbanken förlitar sig på satellitbaserade uppskattningar för att spåra fackling, vilket understryker behovet av konsekventa och tillförlitliga mätningar för planering och ansvarsutkrävande.

Ljusglimtar och undantag

Trots den övergripande negativa trenden finns det anmärkningsvärda undantag. Länder som anslutit sig till ZRF-initiativet presterade konsekvent bättre än sina konkurrenter, vilket visar att ett tydligt åtagande och politiska åtgärder kan ge mätbara resultat. ZRF-initiativet är fortfarande den främsta ramen för att samordna globala insatser, med målet att avskaffa rutinfackling genom en kombination av reglering, teknik och finansiella instrument.

Sammanfattningsvis visar Världsbankens rapport från 2025 en förvärrad global facklingskris: volymerna ökar, problemet är koncentrerat till ett fåtal stora oljeproducenter, och gas värd 63 miljarder dollar bränns upp årligen. De strukturella hindren är väldefinierade – svag reglering, infrastrukturbrister och höga kostnader – medan ZRF-initiativet erbjuder en beprövad men tidsbegränsad väg framåt för de länder som är villiga att engagera sig.