Zelenskyjs ultimatum till Belarus kan utlösa Rysslands kärnvapenstödda försvarspakt

En vecka som kan förändra kriget

En ny kris mellan Ukraina, Belarus och Ryssland trappades upp i juni 2026. I centrum står ett ukrainskt ultimatum, rysk militär utrustning på belarusiskt territorium och ett säkerhetsavtal som placerar Belarus under Rysslands kärnvapenparaply.

Den omedelbara risken är att en ukrainsk attack mot kommunikationsutrustning i Belarus tolkas av Moskva som ett angrepp på en allierad. Det skulle kunna öppna en ny front i kriget – även om ett kärnvapensvar inte är automatiskt och skulle bero på Rysslands politiska och militära bedömning.

Zelenskyjs ultimatum den 19 juni

Under en pressträff i Kyiv den 19 juni krävde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko inom en vecka skulle avlägsna ryska signalrelästationer från minst två platser nära den ukrainsk-belarusiska gränsen .

Enligt ukrainska uppgifter används utrustningen för att styra och justera ryska Shahed-drönare som angriper ukrainska städer . Zelenskyj sade: ”Om han inte gör det kommer vi att agera själva”, utan att specificera vilken typ av åtgärd han menade .

Han formulerade samtidigt kravet som ett val för Minsk: ”Om Belarus inte vill vara inblandat i kriget måste landet avlägsna relästationerna för de ryska drönarna” . Enveckasfristen innebär att deadline infaller omkring den 26 juni 2026 .

Lavrov: ”Alla mekanismer” i unionsstatsavtalet

Den 23 juni svarade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov direkt på Zelenskyjs hot. Vid ett rundabordssamtal om en lösning på kriget i Ukraina sade Lavrov att Moskva är berett att använda ”alla mekanismer som föreskrivs i unionsavtalet” för att garantera säkerheten för Belarus och unionsstaten .

Lavrov anklagade Kyiv för att hota Minsk med möjliga angrepp mot militär utrustning nära gränsen och sade att Ryssland skulle vidta ”alla nödvändiga åtgärder” enligt säkerhetspakten med Belarus .

Med ”unionsstaten” avses den överstatliga sammanslutningen mellan Ryssland och Belarus, där länderna har fördjupat samarbetet inom bland annat försvar och utrikespolitik.

Avtalet Lavrov hänvisade till är Unionsstatsavtalet om säkerhetsgarantier. Det undertecknades i Minsk den 6 december 2024 och ratificerades av de båda länderna i början av 2025 . Avtalet förpliktar parterna att försvara varandras suveränitet och territoriella integritet med ”alla tillgängliga militära resurser” och innehåller även bestämmelser om ryska kärnvapen till Belarus försvar .

Därför är kärnvapendimensionen viktig

Det handlar alltså inte enbart om en konventionell försvarspakt. Avtalet har två särskilt betydelsefulla delar:

1. Rysslands kärnvapenparaply omfattar Belarus. När avtalet ratificerades beskrevs det som en utvidgning av Rysslands kärnvapenskydd över Belarus och som ett steg mot en djupare militär integration . Enligt avtalsbestämmelserna kan ryska kärnvapen användas som svar på kärnvapen eller andra massförstörelsevapen mot Ryssland eller Belarus. De kan också komma i fråga vid konventionell aggression som skapar ett kritiskt hot mot någon parts suveränitet eller territoriella integritet .

2. Belarus har knutits närmare Rysslands kärnvapenstrategi. Taktiska kärnvapen har redan placerats på belarusiskt territorium. Under Lavrovs arbetsbesök i Minsk den 13–15 juni sade det ryska utrikesdepartementet att vapnen ”på ett tillförlitligt sätt skyddar unionsstatens och CSTO:s västra gränser” . CSTO är den ryskledda militära samarbetsorganisationen Organisationen för kollektiva säkerhetsfördraget. Dessutom sattes robotsystemet Oresjnik i beredskap i Belarus redan i december 2025 inom samma avtalsram .

Avtalet innebär inte att varje attack automatiskt leder till kärnvapenanvändning. Men det sänker tröskeln för att en begränsad attack på belarusiskt territorium kan bli en fråga för Rysslands bredare militära och strategiska avskräckning.

Kremls varning och Peskovs uttalande

Kreml meddelade den 22 juni att Vladimir Putin och Lukasjenko planerar ett möte inom kort, där Zelenskyjs ultimatum ska diskuteras . Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömde kravet och anklagade Zelenskyj och Ukraina för att hota Belarus suveränitet .

”När det gäller själva hotet kan det naturligtvis inte annat än väcka oro. Det är ett direkt hot mot ett grannlands suveränitet. Vi ser detta som ett mycket farligt uttalande”, sade Peskov .

Lukasjenko håller tyst

Fram till den senaste rapporteringen den 23 juni hade Lukasjenko inte gett något direkt offentligt svar på Zelenskyjs ultimatum. Minsk har däremot avvisat Ukrainas krav på att relästationerna ska monteras ned och signalerat att landet tänker stå fast . En säkerhetsbedömning från den 22 juni beskrev Belarus som utsatt för ”akut diplomatisk och militär press från både Ukraina och Ryssland” .

Lukasjenkos hållning har länge varit dubbel. Han skrev under unionsstatens säkerhetsavtal i lag den 4 mars 2025 och accepterade därmed ömsesidiga försvarsförpliktelser . Samtidigt har han tidigare försökt hålla Belarus formellt utanför Rysslands fullskaliga invasion, trots att ryska styrkor fått använda belarusiskt territorium och landets infrastruktur. Belarus fungerade som plattform för den ryska invasionen från norr 2022 .

Oppositionen varnar för en krigsomställning

Den belarusiska oppositionen i exil höjer samtidigt varningsnivån. Det Förenade övergångskabinettet för Belarus – den demokratiska oppositionsinstitution som leds av Svjatlana Tsichanouskaja – varnade den 22 juni för att Lukasjenko kan förbereda ett direkt belarusiskt inträde i Rysslands krig mot Ukraina. Gruppen lämnade också över en rapport till Ukrainas utrikesdepartement .

Rapporten på 30 sidor hävdar att regimen ”systematiskt förbereder landet för att gå in i Rysslands krig”. Den tar upp juridiska, militära och politiska tecken på att Belarus ställs om till krigsberedskap . Oppositionen pekar bland annat på:

• grundlagsändringar som upphäver Belarus status som neutralt och icke-kärnvapenbeväpnat land,
• en fördubbling av rekryteringen av nya kontraktsanställda soldater,
• en femdubbling av militärutgifterna i statsbudgeten,
• en militarisering av samhället .

Tsichanouskaja sade redan i maj 2026: ”Lukasjenkos retorik förändras: vi förbereder oss för krig” . Hon har tidigare kallat Lukasjenko ”krigsförbrytare” för att ha upplåtit belarusiskt territorium åt Ryssland under invasionens första dagar .

Tre eskaleringsvägar möts

När enveckasfristen närmar sig sammanfaller tre risker:

1. Ukraina har hotat med ensidiga angrepp på belarusiskt territorium om relästationerna blir kvar .
2. Ryssland har lovat en reaktion enligt unionsstatsavtalet, med formuleringar som även kan omfatta kärnvapenstödda åtgärder .
3. Belarus position hårdnar. Minsk har avvisat ultimatumet, samtidigt som oppositionen i exil bedömer att Lukasjenko kan vara på väg att gå in i kriget direkt .

Den mest känsliga punkten är att en ukrainsk attack inte behöver riktas mot en rysk bas för att få större konsekvenser. Ett angrepp mot kommunikationsinfrastruktur i Belarus skulle, enligt Moskvas tolkning, kunna betraktas som ett angrepp på Belarus och därmed utlösa krav på ett ryskt svar enligt avtalet .

Inför deadline den 26 juni pekade bedömningarna därför ut de kommande 72–96 timmarna som ett särskilt riskfyllt fönster. Om Zelenskyj fullföljer hotet och Ryssland svarar inom ramen för säkerhetsavtalet kan kriget spridas utanför Ukrainas gränser – med en kärnvapendimension som gör varje militär åtgärd betydligt farligare.