Rysslands bränslekris fördjupas när Ukrainas drönarkrig når ryska bensinmackar

Den andra delen är mer offensiv. Den 12 juni hotade Putin med att öka de ryska vedergällningsattackerna mot ukrainsk infrastruktur för att avskräcka Kyiv från att angripa mål inne i Ryssland . Vid ett möte i Kreml sade han att Ryssland skulle öka attackerna mot "fiendens infrastruktur" för att ta bort viljan att angripa ryska civila mål .

Hotet följdes av en omfattande attack natten mellan den 14 och 15 juni. Enligt ukrainska uppgifter avfyrade Ryssland minst 70 robotar mot bland annat Kyiv, Dnipro och Charkiv . Putin har också medgett att de ukrainska attackerna påverkar den ryska ekonomin och samhället, men hävdat att ekonomin kommer att återhämta sig snabbt . Den 23 juni informerades han om bränsleproblemen, men sade att de inte skulle påverka krigsinsatsen .

Bränslebristen sprider sig

Den ryska bränslekrisen har kopplats till Ukrainas samordnade drönarkampanj mot raffinaderier, lager, transportleder och annan energiinfrastruktur. Effekten syns både i produktionssiffror och vid bensinpumparna.

Ransonering i stora delar av landet

I början av juni ökade antalet ryska regioner med bensinbrist från 15 till över 25 på bara fem dagar. Dessutom berördes sex ryskockuperade ukrainska områden . Senare rapporterade den oberoende sajten The Bell om ransonering i 53 regioner, inklusive ockuperade områden .

Även Moskva och Sankt Petersburg har berörts. Bensinstationskedjan Tatneft har i flera regioner begränsat försäljningen till 20 liter bensin per kund . På det ockuperade Krim är läget ännu mer akut. I Sevastopol har 20-litersgränsen gällt sedan slutet av maj, och försäljningen av AI-95-bensin har delvis ersatts av kuponger med prioritet för kollektivtrafiken . Rapporter har även beskrivit att bränsleförsäljningen på halvön i praktiken har upphört på många håll .

Raffinaderier och transporter under press

Reuters branschuppgifter visar att den ryska bensinproduktionen föll med omkring 25 procent under den tredje veckan i juni jämfört med motsvarande period året före . Den totala raffinaderikapaciteten uppskattas samtidigt ha minskat med 20–30 procent . I början av juni bedömde Energy Intelligence att nästan en tredjedel av landets raffinaderikapacitet – omkring 2,14 miljoner fat per dag – stod stilla .

Regeringen överväger ett stopp för dies export och möjliga bränsleimporter för att stabilisera marknaden, uppgav vice premiärminister Aleksandr Novak . De statliga järnvägarna har dessutom skapat en särskild arbetsgrupp för att styra bränsletransporterna .

Krisen riskerar att slå mot jordbruket, särskilt i viktiga spannmålsregioner. Bedömare varnar för att Ryssland har begränsat med tid att stabilisera bränslemarknaden innan 2026 års skörd kan påverkas . Dieseln har i vissa centrala jordbruksområden blivit 40–90 procent dyrare än under våren . Rysslands centralbank har samtidigt varnat för en snabbare inflation till följd av bränslekrisen och krigets kostnader .

Ett krig som trappas upp – medan diplomatin står stilla

Utvecklingen på energimarknaden går inte att skilja från krigets bredare dynamik. Ukraina försöker genom attacker långt bakom fronten visa att Ryssland inte kan skydda sitt eget territorium och samtidigt skapa ekonomisk press. Enligt analyser av Ukrainas strategi är målet att få Putin till förhandlingsbordet senast hösten 2026 . Attackserien har också blottlagt svagheter i det ryska luftförsvaret .

Ryssland fortsätter samtidigt sina offensiva operationer vid fronten, men flera bedömningar – däribland från Institute for the Study of War – pekar på en försämrad rysk militär effektivitet, trots skillnader i hur olika aktörer kartlägger frontläget . Logistiken pressas ytterligare när bränsleproduktion och transporter störs.

Den diplomatiska kanalen är fortsatt blockerad. Den 4 juni föreslog Zelenskyj en omedelbar vapenvila längs de dåvarande frontlinjerna och ett personligt möte med Putin i ett tredje land . Putin avvisade förslaget, och utrikesminister Sergej Lavrov bekräftade därefter Moskvas hårda linje . Ett USA-stött fredsinitiativ med ambitionen att nå en uppgörelse under juni 2026 har inte löst de centrala meningsskiljaktigheterna .

Samtidigt har det mänskliga priset stigit. FN:s människorättsövervakning i Ukraina uppgav att maj 2026 hade de högsta civila förlusterna sedan april 2022: minst 274 människor dödades och 1 763 skadades. Den ökade ryska långdistansbeskjutningen uppges ha varit en viktig faktor .

Slutsats: bränslekrisen blir en del av kriget

Ukrainas långdistansattacker pressar rysk raffinering, energiförsörjning och logistik. Det har i sin tur skapat en inhemsk bränslekris som nu riskerar att störa jordbruket och bidra till högre inflation.

Putins svar är dubbelt: staten ska försöka begränsa skadorna på hemmaplan, samtidigt som Ryssland hotar med och genomför fler attacker mot ukrainsk infrastruktur. Den kombinationen minskar inte spänningarna – den förstärker den ömsesidiga upptrappningen. Medan bränslebristen breder ut sig förblir fredsspåret låst och båda sidorna tycks förbereda sig på ett fortsatt krig.