1998 KY26 rör sig på ett sätt som inte kan förklaras enbart av gravitation. Men att en populär förklaring – is som avdunstar och fungerar som en raketmotor – verkar osannolik betyder inte att mysteriet är löst. Studien från Georgia Institute of Technology talar emot långlivad is under ytan, medan förslaget att objektet egentligen är en gammal sovjetisk rymdsond fortfarande är obekräftat.
6
7
3
För varm för att behålla is
1998 KY26 är ungefär 11 meter, eller 36 fot, tvärs över. Uppskattningen av dess albedo – hur mycket solljus ytan reflekterar – är omkring 0,52. Objektet roterar dessutom snabbt: ett varv tar cirka 5,35 minuter.
5
6 Albedon är ett mått på reflektionsförmågan, inte ett påstående om att exakt 52 procent av allt infallande solljus reflekteras åt alla håll.
Korbin Hansen och Masatoshi Hirabayashi modellerade temperaturer på och under asteroidens yta. Enligt studien är orbitmedeltemperaturerna för höga för att flyktiga ämnen, som vattenis, ska kunna ligga kvar stabilt i vakuum.
6
3 Is som ska bevaras länge behöver temperaturer under ungefär −128 °C. KY26:s genomsnitt ligger i stället kring −47 °C, och även de kallaste områdena har betydligt högre medeltemperaturer över ett varv runt solen.
6
Därför får hypotesen om en ”mörk komet” problem: om isen förångas för snabbt blir det svårt att förklara en långvarig gasström som ger objektet en knuff. Studien visar däremot inte i sig vad som orsakar hela accelerationen, och den bevisar inte att KY26 har ett artificiellt ursprung.
6
3
Solljusets tryck och den lilla rekyl som uppstår när ytan strålar ut värme har nämnts som möjliga bidrag. Men det tillgängliga underlaget visar inte att de kvantitativt förklarar hela den uppmätta accelerationen, särskilt den betydande rörelsen ut ur objektets banplan. Orsaken är alltså inte fastställd.
7
8
Är det en asteroid – eller Phobos 1?
Harvard-astrofysikern Avi Loeb och medförfattarna Adam Hibberd och Adam Crowl har föreslagit att 1998 KY26 kan vara Phobos 1, en sovjetisk sond som försvann på väg mot Mars 1988. Deras analys lyfter fram likheter i banan och en förenklad modell av rymdsonden som enligt förslaget passar flera ljusstyrkeobservationer. Men forskarna säger själva att resultaten inte kan identifiera KY26 unikt som Phobos 1. Det är en hypotes, inte en upptäckt.
5
3
En annan förklaring är att KY26 är en naturlig asteroid. En studie av dess möjliga ursprung pekar mot det inre huvudasteroidbältet och anger ungefär 67 procents sannolikhet för ursprung kopplat till ν6-resonansen vid bältets inre kant. Det är en modellbaserad uppskattning, inte ett direkt bevis – men den ger en konventionell förklaring utan att objektet behöver vara en rymdsond.
11
Att isförklaringen försvagas och att asteroidhypotesen är rimlig säger alltså inte att Phobos 1-idén är omöjlig. Det är separata frågor: en stenig asteroid kan sakna långlivad is utan att därför vara en gammal farkost.
6
11
Vad NASA-chefen sade – och vad som återstår att se
I en intervju i programmet ”Fox & Friends” den 12 november 2026 sade NASA-chefen Jared Isaacman, enligt Fox News, att han inte sett några belägg för att 1998 KY26 skulle vara något annat än en asteroid.
13 Det tillgängliga källmaterialet styrker inte de exakta formuleringar om fortsatt bevakning eller frånvaro av ett nära förestående nedslag som också har efterfrågats.
Hayabusa2 planeras möta KY26 i juli 2031. Närbilder kan då visa om ytan ser ut som naturlig asteroidterräng eller om det finns tydliga konstruktioner som hör till en rymdfarkost. Det vore betydligt mer direkt information än ljusstyrkemätningar på avstånd.
5
3 En läsbar märkning med texten ”Made in the U.S.S.R.” skulle förstås vara iögonfallande om den fanns, men det tillgängliga underlaget bekräftar varken att en sådan märkning finns eller det exakta uttalande som tillskrivits Loeb.
1998 KY26 väntas passera närmare jorden 2039, men källorna här bekräftar inte den exakta uppgiften om maj och cirka 10,1 miljoner miles. De nämner också en passage 2028, så 2039 bör inte beskrivas som nästa närpassage utan den reservationen.
14