Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Länder som kan få finansiering från IDA såg skulden öka med 8,1 procent.
Publicerad avRedigerad med GPT-6 LunaBilder genererade med GPT Image 2
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What does the World Bank’s International Debt Report 2026, released on November 5, reveal about developing countries’ external debt rising 5. Article summary: The World Bank’s International Debt Report 2026 describes a recovery in access to borrowing—not a resolution of developing countries’ debt pressures: private finance returned, but debt stocks, repayment obligations and b. Topic tags: general web, code, api, security, regulation. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts
Världsbankens International Debt Report 2026, som publicerades den 5 november, visar att utvecklingsländerna åter fått bättre tillgång till privat finansiering och internationella obligationsmarknader. Men skulderna och återbetalningarna fortsätter att växa, och lånekostnaderna är höga – särskilt för de fattigaste länderna. Rapportens huvudbudskap är att tillgång till lån inte automatiskt innebär att finansieringen är överkomlig eller ger mer utrymme för utveckling.3
4
11
Utlandsskulden i låg- och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent under 2025, till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Det var den snabbaste ökningen sedan 2021 och omkring fyra gånger den genomsnittliga årstakten 2022–2024. För länder som är berättigade till finansiering från Internationella utvecklingsfonden, IDA – Världsbankens fond för de fattigaste länderna – steg skulden ännu snabbare: 8,1 procent till 1,3 biljoner dollar.3
11
IDA-berättigade länder betalade i genomsnitt 8,2 procent på nya lån från privata långivare, den högsta nivån sedan 1989. Räntan på nya obligationer var i genomsnitt 9,4 procent. Skillnaden mellan räntan på lån från offentliga långivare och privata långivare har också ökat: från 3,4 procentenheter 2016 till 5,5 procentenheter. För låntagare som inte får lån på förmånliga villkor sjönk samtidigt den genomsnittliga räntan på nya obligationer från 5,8 till 5,5 procent.3
Obligationsutgivningen från offentliga aktörer ökade med nästan 35 procent till 251 miljarder dollar. När lån refinansieras kan återbetalningarna spridas ut över längre tid, men skulden minskar inte nödvändigtvis. I många fall ersattes äldre lån med nya lån till högre ränta. Utgivningen fortsatte att ta fart fram till mitten av augusti 2026.3
11
Låg- och medelinkomstländernas betalningar på räntor och amorteringar steg för femte året i rad och nådde 1,4 biljoner dollar 2025. Betalningarna till privata långivare ökade med 13,7 procent till 363 miljarder dollar. Under perioden 2022–2025 betalade utvecklingsländerna sammanlagt 436 miljarder dollar mer i räntor och amorteringar än de fick in i ny finansiering.3
4
Samtidigt vände de långfristiga nettoskuldf lödena: från ett utflöde på 118 miljarder dollar 2024 till ett inflöde på 45 miljarder 2025. Förbättringen under ett enskilt år uppvägde dock inte det tidigare finansieringsunderskottet.3
En svagare dollar stod för mer än en fjärdedel av ökningen på 303 miljarder dollar i offentlig och offentligt garanterad utlandsskuld. För flera stora låntagare med tillgång till förmånliga lån var valutaeffekten större än amorteringarna. Det innebär att ökningen av skulden i dollar inte enbart speglar nya lån.3
Världsbanken varnar för att höga skuldkostnader kan tränga undan utgifter till utbildning, infrastruktur, hälsa och jobbskapande. Svåröverskådliga långivare, mer komplicerade finansiella instrument och garantier gör det dessutom svårare att bedöma ländernas samlade skulder och hållbarheten i dem – och att avgöra om lånade pengar når dem som behöver dem mest.3
4
11
Sammantaget visar rapporten att tillgången till finansiering har förbättrats på kort sikt, men att skuldriskerna består och slår ojämnt. Det är alltså inte detsamma som att utvecklingsländerna åter kan låna billigt och hållbart.3
4
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar.
Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Länder som kan få finansiering från IDA såg skulden öka med 8,1 procent. Deras nya lån från privata långivare hade en genomsnittsränta på 8,2 procent.
Skuldbetalningarna steg för femte året i rad till 1,4 biljoner dollar – samtidigt som dyr upplåning riskerar att tränga undan viktiga samhällsinvesteringar.
Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Länder som kan få finansiering från IDA såg skulden öka med 8,1 procent.
Publicerad avRedigerad med GPT-6 LunaBilder genererade med GPT Image 2
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What does the World Bank’s International Debt Report 2026, released on November 5, reveal about developing countries’ external debt rising 5. Article summary: The World Bank’s International Debt Report 2026 describes a recovery in access to borrowing—not a resolution of developing countries’ debt pressures: private finance returned, but debt stocks, repayment obligations and b. Topic tags: general web, code, api, security, regulation. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts
Världsbankens International Debt Report 2026, som publicerades den 5 november, visar att utvecklingsländerna åter fått bättre tillgång till privat finansiering och internationella obligationsmarknader. Men skulderna och återbetalningarna fortsätter att växa, och lånekostnaderna är höga – särskilt för de fattigaste länderna. Rapportens huvudbudskap är att tillgång till lån inte automatiskt innebär att finansieringen är överkomlig eller ger mer utrymme för utveckling.3
4
11
Utlandsskulden i låg- och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent under 2025, till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Det var den snabbaste ökningen sedan 2021 och omkring fyra gånger den genomsnittliga årstakten 2022–2024. För länder som är berättigade till finansiering från Internationella utvecklingsfonden, IDA – Världsbankens fond för de fattigaste länderna – steg skulden ännu snabbare: 8,1 procent till 1,3 biljoner dollar.3
11
IDA-berättigade länder betalade i genomsnitt 8,2 procent på nya lån från privata långivare, den högsta nivån sedan 1989. Räntan på nya obligationer var i genomsnitt 9,4 procent. Skillnaden mellan räntan på lån från offentliga långivare och privata långivare har också ökat: från 3,4 procentenheter 2016 till 5,5 procentenheter. För låntagare som inte får lån på förmånliga villkor sjönk samtidigt den genomsnittliga räntan på nya obligationer från 5,8 till 5,5 procent.3
Obligationsutgivningen från offentliga aktörer ökade med nästan 35 procent till 251 miljarder dollar. När lån refinansieras kan återbetalningarna spridas ut över längre tid, men skulden minskar inte nödvändigtvis. I många fall ersattes äldre lån med nya lån till högre ränta. Utgivningen fortsatte att ta fart fram till mitten av augusti 2026.3
11
Låg- och medelinkomstländernas betalningar på räntor och amorteringar steg för femte året i rad och nådde 1,4 biljoner dollar 2025. Betalningarna till privata långivare ökade med 13,7 procent till 363 miljarder dollar. Under perioden 2022–2025 betalade utvecklingsländerna sammanlagt 436 miljarder dollar mer i räntor och amorteringar än de fick in i ny finansiering.3
4
Samtidigt vände de långfristiga nettoskuldf lödena: från ett utflöde på 118 miljarder dollar 2024 till ett inflöde på 45 miljarder 2025. Förbättringen under ett enskilt år uppvägde dock inte det tidigare finansieringsunderskottet.3
En svagare dollar stod för mer än en fjärdedel av ökningen på 303 miljarder dollar i offentlig och offentligt garanterad utlandsskuld. För flera stora låntagare med tillgång till förmånliga lån var valutaeffekten större än amorteringarna. Det innebär att ökningen av skulden i dollar inte enbart speglar nya lån.3
Världsbanken varnar för att höga skuldkostnader kan tränga undan utgifter till utbildning, infrastruktur, hälsa och jobbskapande. Svåröverskådliga långivare, mer komplicerade finansiella instrument och garantier gör det dessutom svårare att bedöma ländernas samlade skulder och hållbarheten i dem – och att avgöra om lånade pengar når dem som behöver dem mest.3
4
11
Sammantaget visar rapporten att tillgången till finansiering har förbättrats på kort sikt, men att skuldriskerna består och slår ojämnt. Det är alltså inte detsamma som att utvecklingsländerna åter kan låna billigt och hållbart.3
4
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar.
Utlandsskulden i låg och medelinkomstländer ökade med 5,5 procent 2025 till rekordhöga 9,4 biljoner dollar. Länder som kan få finansiering från IDA såg skulden öka med 8,1 procent. Deras nya lån från privata långivare hade en genomsnittsränta på 8,2 procent.
Skuldbetalningarna steg för femte året i rad till 1,4 biljoner dollar – samtidigt som dyr upplåning riskerar att tränga undan viktiga samhällsinvesteringar.