En ny våg av cyberattacker mot matbutikers kylsystem störde livsmedelshandeln i Europa i början av november 2026. Den 4 november uppgav rapporter att minst 11 länder hade drabbats och att över 100 butiker påverkats. I vissa kyl- och frysanläggningar ska temperaturen ha stigit till 50 °C, vilket ledde till att butiker tog bort eller slängde mat.
10
13
18
Händelserna påminde om attackerna mot omkring 700 franska matbutiker i oktober. Men vem som låg bakom och exakt hur angriparna tog sig in i systemen var fortfarande oklart.
10
13
Vad hände – och hur stor var omfattningen?
Attackvågen rapporterades ha inträffat natten till måndagen den 2 november. Angripare ändrade inställningarna i kylsystem på distans. Enligt rapporteringen stängdes vissa anläggningar av eller sattes i avfrostningsläge, så att temperaturen steg.
5
9
10 Danfoss uppgav enligt en rapport publicerad den 3 november att tillvägagångssättet var detsamma som vid den tidigare händelsen i Frankrike.
5
En rapport den 4 november angav att över 100 butiker i minst 11 europeiska länder hade drabbats.
14 Det är en rapporterad totalsiffra, inte ett oberoende bekräftat slutligt antal. Attacken i Frankrike den 11–12 oktober uppgavs ha påverkat omkring 700 matbutiker.
13 I båda fallen blev en omedelbar följd att kylda och frysta varor kunde vara förstörda eller osäkra att sälja, och därför togs bort eller slängdes.
8
13
Uppgiften om 50 °C gäller temperaturer som ska ha uppmätts i vissa drabbade enheter – inte i varje butik eller frys.
10 I rapporteringen den 4 november tillkom Tyskland, Rumänien och Storbritannien. Enligt myndigheter och företagsföreträdare hade fyra tyska butiker och sex rumänska butiker drabbats.
17
18
Vilka butiker drabbades?
Uppgifterna skiljer sig åt beroende på om rapporterna räknar drabbade butiker, kylsystem eller butiker som behövde kassera mat. Siffrorna går därför inte alltid att jämföra direkt och ska inte ses som en fullständig sammanställning.
- Belgien och Luxemburg: BBC rapporterade att omkring 40 Delhaize-butiker i de två länderna påverkats, utan att ange hur många i respektive land. Separata uppgifter sade att 15 Carrefour-butiker och fem Spar-butiker i Belgien hade problem med kylningen.
- Irland: Musgrave uppgav att kylsystem påverkats i 13 SuperValu-butiker.
- Sverige: ICA, Coop och ett IKEA-varuhus rapporterade incidenter.
2
3 En rapport räknade 23 ICA-butiker med påverkad kylning; en annan uppgav att sex Coop-butiker behövde slänga mat. En separat rapport räknade sju Coop-butiker med påverkad utrustning – ett annat mått än antalet butiker som rapporterades ha kasserat mat.
5
- Italien: Italien nämndes bland de drabbade länderna, men rapporteringen här ger ingen säker siffra för enskilda butikskedjor eller antal butiker.
8
18
Tekniken bakom – och vad som fortfarande är oklart
Angreppen riktades mot styrningen av kylsystem, inte bara mot kassor eller annan vanlig butiksteknik. Enligt rapporter nådde angriparna internetanslutna enheter och ändrade deras inställningar.
6
9 En rapport från Censys, återgiven av Facilities Dive, uppgav att omkring 1 000 Danfoss StoreView-system var åtkomliga via internet globalt.
6
Utrustning från Danfoss och Copeland uppgavs ha funnits bland systemen som drabbades i Frankrike. En varning från franska CERT-FR nämnde produktfamiljerna Danfoss, Copeland och Dixell samt StoreView-instrumentpaneler i den aktuella utrustningsmiljön.
9
13 Det fastställer inte vilken modell eller sårbarhet som användes vid varje attack i november. De tillgängliga uppgifterna bekräftar inte heller en enda specifik exploaterad sårbarhet eller att bristande autentisering var ingången i samtliga fall.
Svenska Coop uppgav att företaget höll på att flytta system till 5G-nät och nyare modem i stället för 4G, och att kylsystemen i drabbade butiker hade kopplats bort från internet.
12 Det är rapporterade åtgärder, inte belägg för att ett byte till 5G i sig löser säkerhetsproblemen. Uppgifterna här räcker inte för att bekräfta specifika rekommendationer från Danfoss eller att äldre 4G-anslutningar orsakade attackerna.
Myndigheternas reaktion – och frågan om ansvar
EU beskrev incidenterna som ett avsiktligt försök att störa livsmedelskedjan.
8 En rapport uppgav också att Europeiska kommissionen höll krismöten med EU:s cybersäkerhetsbyrå ENISA, Europol och nätverket CyCLONe.
14 Italiens regering höll enligt Euronews krissamtal med underrättelsechefer.
20
Rumäniens chef för cybersäkerhetsmyndigheten beskrev aktiviteten som ”halvamatörmässig” och sade att myndigheterna inte misstänkte en statlig aktör.
17 Uttalandet är inte ett fastställt besked om vem som låg bakom. Den 4 november hade ingen grupp tagit på sig ansvaret och motivet var fortfarande okänt, enligt rapporteringen.
18
21
Uppgifterna här fastställer inte vilka konkreta åtgärder belgiska åklagare eller Storbritanniens National Cyber Security Centre vidtog. De belägger inte heller ett dokumenterat myndighetsuttryckt oro över konsumenternas förtroende. Sådana detaljer bör inte utläsas ur mer allmänna varningar om risker för livsmedelsförsörjningen.
Finns ett bekräftat samband med incidenter i USA?
NPR rapporterade om kylincidenter vid amerikanska militärbaser i augusti, vid sidan av attackerna mot franska och europeiska matbutiker.
1 Att händelserna inträffade under samma år visar inte i sig att de hängde ihop. Rapporteringen här bekräftar inget samband mellan de amerikanska och europeiska fallen, och styrker inte heller specifika uppgifter om Fort Huachuca, en utredning av Pentagons generalinspektör eller samarbete mellan arméns Cyber Field Office och fransk polis.
Den säkraste slutsatsen är mer avgränsad: angripare ändrade kylinställningar på distans hos matbutiker i flera europeiska länder, vilket ledde till matförluster. Att kylutrustning kunde nås via internet väckte samtidigt tydliga säkerhetsfrågor. De uppgifter som fanns tillgängliga den 4 november fastställde varken vem som låg bakom eller om de separata amerikanska incidenterna hade samma orsak.