Rörelsespel, ofta kallade exergaming, är tv-spel där deltagaren behöver röra på sig. De kan kombinera fysisk träning med uppgifter som kräver koncentration eller minne. Forskningen antyder möjliga fördelar för personer med demens, men resultaten är ännu osäkra – särskilt när det gäller fysisk funktion och självständighet.
Vad visar forskningen?
- Kognition: En Cochraneöversikt från 2024 fann möjliga förbättringar i den övergripande kognitiva förmågan. Evidensen bedömdes dock som mycket osäker, och den aktuella analysen omfattade bara två studier med sammanlagt 113 deltagare.
14
- Humör: En systematisk översikt från 2025, med sex studier och 235 personer med olika stadier av demens, fann minskade depressiva symtom efter insatser med rörelsespel. Resultaten varierade mycket mellan studierna, vilket gör det svårt att avgöra hur stor och tillförlitlig effekten är.
9
- Gång, balans och vardagsaktiviteter: Det finns i nuläget lite stöd för att rörelsespel förbättrar gångförmåga, balans eller aktiviteter som att handla och sköta räkningar.
12
13
En viktig reservation
En del forskningsöversikter slår ihop resultat för personer med demens och personer med lindrig kognitiv svikt. De grupperna är inte samma sak, så resultat från sådana analyser bör inte automatiskt tolkas som bevis för effekt specifikt vid demens.
12
14
Den som vill prova rörelsespel kan prata med sin läkare eller fysioterapeut om ett anpassat och gärna övervakat upplägg. Det är klokt att ha realistiska förväntningar: spelet kan vara ett sätt att få in aktivitet som känns lustfylld, men det är inte visat att det gör personen mer självständig i vardagen.