Colossal Biosciences presenterade den 14 oktober 2026 GenoMorph, en AI-plattform som ska hjälpa forskare att hitta genetiska mål för att återskapa vissa dodo-liknande egenskaper. Bolaget uppgav att plattformen identifierat omkring 2 300 möjliga DNA-element kopplade till näbbens form. Det är ett steg i arbetet mot en konstruerad fågel med dodo-drag – inte ett tecken på att den utdöda dodon har återuppstått.
1
9
Så ska AI:n hjälpa till när dodo-DNA saknas
Colossal uppger att bolaget arbetar med ett enda dodo-genom, jämfört med omkring 100 genom i arbetet med mammuten. Det begränsade underlaget gör det svårare att avgöra vilka genetiska skillnader som kan ligga bakom dodons särpräglade anatomi.
9
GenoMorph bygger därför inte bara på dodo-DNA. Plattformen kombinerar jämförande genomik, utvecklingsbiologi och 3D-morfologi. Analysen omfattar över 70 nu levande fågelarter och använder bland annat skallmått och data om embryoutveckling för att uppskatta vilka reglerande DNA-element som kan hänga samman med egenskaper som näbbens storlek och form.
8
14
AI-plattformen redigerar inte gener. Tanken är att den ska hjälpa forskarna att sålla bland många möjliga DNA-mål och prioritera sådana som sedan kan undersökas i experiment.
5
2 300 kandidater – inte bevisade genetiska orsaker
Colossal uppgav att analysen pekade ut cirka 2 300 möjliga reglerande DNA-element med koppling till näbbegenskaper: 653 kopplade till näbbens storlek och 1 698 till dess tjocklek och bredd. Det handlar om förutsagda samband, inte bekräftade orsaker. Först genom experiment går det att undersöka vilka element som faktiskt påverkar egenskaperna – och om en förändring ger det resultat forskarna vill ha.
1
11
14
Bolaget planerade att beskriva arbetet i ett förtryck på bioRxiv, en plattform där forskare kan dela vetenskapliga manuskript innan sakkunniggranskning. Fram till dess att de utpekade DNA-elementen testats bör beskedet ses som en prioritering av möjliga forskningsspår, inte som bevis för att dodons näbb går att återskapa.
14
Planen: föra in dodo-drag i en närbesläktad fågel
Colossals plan är att föra in dodoassocierade egenskaper i celler från nikobarduvan, som bolaget beskriver som dodons närmaste nu levande släkting. Företaget uppger också att arbetet med att sätta samman dodons genom nått 95 procent, med hjälp av mjukvara som utvecklats för projektet kring direvargen. Det tidigare projektet ledde till genmodifierade gråvargar med utvalda drag från direvargen – inte genetiska kopior av den utdöda arten.
1
10
14
Bland de andra framsteg Colossal lyfte fram finns ett system med lipidnanopartiklar, avsett för att testa genredigering direkt i fågelembryon under utveckling. Bolaget uppgav även att det har en koloni med 36 nikobarduvor i Texas, har tagit fram primordiala könsceller som kan utvecklas till ägg och spermier samt kläckt kycklingchimärer med embryonala stamceller. Det är delar av en forskningskedja – inte ett tecken på att ett dodoembryo har skapats.
1
Vad som återstår
DNA-elementen måste fortfarande valideras experimentellt. Flera genetiska förändringar behöver också samverka och kunna föras vidare på ett tillförlitligt sätt. Målet som beskrivs är en fågel med viktiga dodo-liknande drag, inte en exakt genetisk återskapning av den utdöda arten. Colossal har inte meddelat något officiellt datum för när en sådan fågel kan kläckas.
11
14
Om fåglarna en dag ska etableras på Mauritius återstår också frågor om livsmiljö och ekologiska konsekvenser. Enligt den plan som redovisats ska möjliga platser bedömas i samråd med lokala forskare, naturvårdsorganisationer och myndigheter, och samhällen berörda av besluten konsulteras innan en plats väljs.
14