Frankrikes utbildningsminister räknar med att undervisningen ställs in helt eller delvis på 400–500 gymnasier måndagen den 5 oktober. Beskedet motiveras med säkerhetsläget kring skolblockader och skadegörelse – det innebär inte att alla berörda skolor stänger helt. Elevgrupper och lärarfack planerar nya aktioner dagen därpå.
19
7
Vad protesterar eleverna mot?
Protesterna tog fart i Parisregionen i mitten av september. Den tidiga mobiliseringen kopplades till ett lycée i Créteil, sydost om Paris, och spreds sedan till andra delar av landet. Ett franskt lycée motsvarar ungefär gymnasiets senare år.
12
19
Elevernas klagomål gäller bland annat brist på lärare och annan skolpersonal, överfulla klassrum, slitna skolbyggnader och långa eller pressande skoldagar. De efterlyser mer resurser och bättre förutsättningar för undervisningen.
2
3
8
10
Varför kan undervisningen ställas in på upp till 500 skolor?
Utbildningsminister Édouard Geffray säger att säkerhetsförutsättningarna för att hålla lektioner inte är uppfyllda på uppskattningsvis 400–500 gymnasier. Han uppger också att 24 skolor har satts i brand eller plundrats sedan protesterna började. Siffran gäller skolor där undervisningen kan avbrytas helt eller delvis – inte nödvändigtvis total stängning.
19
Omfattningen har varierat från dag till dag. Inför fredagen den 2 oktober väntades omkring 400 skolor hålla stängt, medan en separat räkning från utbildningsministeriet visade att 564 skolor hade påverkats vid lunchtid samma dag. Siffrorna avser olika mått och tidpunkter och ska därför inte läsas som en enda slutlig totalsiffra.
4
5
Sammandrabbningar, skador och gripanden
Vissa demonstrationer har präglats av bränder, skadegörelse och sammandrabbningar med kravallpolis. I en del konfrontationer har polisen använt tårgas.
11
15
Även uppgifterna om gripanden har förändrats under protesternas gång. Tidigare rapporter angav 440 gripna och 76 skadade. Till helgen uppgav rapporter att antalet gripanden eller omhändertaganden hade passerat 5 000, och att de flesta som frihetsberövats var minderåriga.
2
4
Uppgifterna om skadade skiljer sig åt mellan rapporter och datum. En senare rapport angav att 170 elever och 65 skolanställda hade skadats, och uppgav separat att närmare 400 poliser hade skadats. De siffrorna bör inte slås ihop med tidigare uppgifter som om de vore enhetliga och direkt jämförbara.
14
Hur agerar regeringen, polisen och människorättsorganisationer?
Premiärminister Sébastien Lecornu sammankallade ett krismöte och ställde in ministrars resor när protesterna spreds. Utbildningsministern har sagt att en del av elevernas krav är berättigade, samtidigt som han lyft riskerna med våld och behovet av att värna säkerheten i skolorna.
17
2
En person nära premiärministern uppgav att underrättelsetjänsterna hade pekat ut politiker på den yttersta vänsterkanten som initiativtagare till rörelsen. Det är en uppgift om vad myndigheterna enligt källan ska ha sagt till regeringen. Den visar inte att alla elever har samma politiska motiv och ändrar inte de utbildningsrelaterade missförhållanden som demonstranterna beskriver.
1
Polisen har ingripit mot skolblockader och våldsamma händelser. Paris polischef har uppmanat elever att återgå till fredliga protester. Amnesty International France har uttryckt oro över polisens våld mot elever och efterlyst dialog och nedtrappning. De uppgifter som finns här fastslår inte hur många gripanden eller våldsingripanden som varit olagliga.
8
6
Vad händer härnäst?
Elevorganisatörer har utlyst nya aktioner tisdagen den 6 oktober, och lärarfack har kallat till strejk samma dag. Dagen blir ett test på om rörelsen kan behålla sitt stöd, samtidigt som regeringen försöker väga säkerhetsåtgärder mot kraven på bättre skolvillkor.
7
15