Drönare, sabotage och cyberhot bakom varningen om en «mörk vinter»

Belgiens försvarsminister Theo Francken varnade den 30 september för en «mörk vinter» för Europa. Han talade vid Euronews försvars- och rymdtoppmöte i Bryssel och sade att Europa bör förbereda sig på fler ryska hybridangrepp under de kommande månaderna. Han beskrev Ryssland som det största säkerhetshotet mot Belgien och efterlyste snabbare upprustning av Europas luftförsvar. 411

Varningen handlade inte om ett enda bekräftat angrepp mot Belgien. Den kom mot bakgrund av flera incidenter och växande oro för att drönare, sabotage och cyberangrepp kan riktas mot europeisk infrastruktur och verksamheter som stöder Ukraina. I hybridkrigföring blandas militära och andra fientliga metoder, ibland på sätt som gör det svårt att snabbt fastställa vem som ligger bakom. 312

Drönare i fokus – och behov av luftförsvar

Francken lyfte särskilt fram hot från luften, däribland moderna drönare. Hans budskap var att Europa behöver stärka sitt luftförsvar och snabbare få tillgång till ukrainsk teknik och erfarenhet av att bekämpa drönare. 4714

Belgien har haft flera drönarincidenter som stört flygtrafiken, men de uppgifter som finns här fastslår inte att dessa incidenter låg bakom Franckens varning eller att de hade rysk koppling. 5

Incidenter som ökar oron

Tyska myndigheter har pekat ut Ryssland som ansvarigt för ett avvärjt angrepp med drönare vid Leipzig/Halle-flygplatsen. Danmarks försvarsunderrättelsetjänst beskriver också händelsen som ett exempel på en upptrappad hybridkampanj. EU-kommissionens ordförande har kallat den en ny eskalering på EU-mark. 318

Estland har i sin tur anklagat ryska säkerhetstjänster för att ha beställt en brandattack mot försvarsteknikföretaget Milrem Robotics. Det är en separat händelse, och anklagelserna och den offentligt redovisade bevisningen skiljer sig mellan de olika fallen.

Hotbilden handlar inte bara om drönare. Danmarks underrättelsebedömning tar upp sabotage och destruktiva cyberangrepp som kan slå mot samhällsviktiga funktioner. Andra europeiska varningar har också pekat på risken för angrepp mot kritisk infrastruktur och verksamheter som hjälper Ukraina. 1312

Vad säger Danmark och Nato?

Danmarks försvarsunderrättelsetjänst räknar med att ryska hybridangrepp mot väst och Nato kan bli vanligare och få större konsekvenser. Tjänsten bedömer samtidigt att en fullskalig invasion av ett Nato-land är mycket osannolik. Risken för en begränsad militär attack mot ett eller flera Natoländer som gränsar till Ryssland beskrivs däremot som låg, men växande. 1

Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att alliansen har planer för att hantera drönar- och sabotageincidenter och uppmanat till lugn. Det betyder inte att hoten avfärdas, utan att Nato säger sig ha beredskap att möta dem.

Storbritanniens briefingar och risken för upptrappning

Storbritannien har aviserat slutna hotgenomgångar om ryska hot för ledare inom försvarsindustrin och sektorn för kritisk infrastruktur. Det handlar enligt rapporteringen om planerade briefingar – inte om en bekräftad, offentligt beskriven nödsituation.

Brittiska myndigheter har också varnat för rysk aktivitet kring undervattenskablar och rörledningar. En skada på sådan infrastruktur skulle kunna få allvarliga följder, men varningen i sig är inte ett besked om att en skada har inträffat.

En allvarlig incident kan leda till samråd mellan Natoländer. I särskilt allvarliga fall kan frågan om Natos kollektiva försvar aktualiseras, men en hybridincident utlöser inte automatiskt en väpnad militär respons. Bedömningar av vem som ligger bakom, vad som hänt och hur allvarligt det är spelar roll.