Vanguard varnar för Frankrikes kreditutveckling – dyrare lån pressar budgeten

Vanguards beskrivning av Frankrike som en kredit med ”försämrad utveckling på lång sikt” är en varning om landets finanspolitiska kurs – inte ett formellt kreditbetyg. Långvariga underskott, växande statsskuld och politiska svårigheter att enas om budgetåtgärder tynger investerarnas förtroende. Den 29 september hade Frankrikes tioåriga upplåningsränta stigit till 4,75 procent, jämfört med 3,63 procent för Tyskland. Det innebär att investerare kräver en större premie för att låna ut till Frankrike.57

Vad den större ränteskillnaden visar

Skillnaden mellan franska och tyska tioårsräntor – räntespreaden – visar hur mycket extra avkastning investerare vill ha för att äga franska statsobligationer i stället för tyska. Enligt Deutsche Bank ökade skillnaden från omkring 85 räntepunkter i början av september till över 110 den 29 september. Det var den högsta nivån sedan eurokrisen 2012.

När räntan stiger blir det dyrare för staten att låna genom nya obligationer och att ersätta lån som förfaller. Om de högre räntekostnaderna består tar de större plats i kommande budgetar och gör skulden mer betungande.20

En högre spread betyder däremot inte i sig att Frankrike kommer att förlora tillgången till obligationsmarknaden eller att en kris är oundviklig. Den speglar investerarnas förändrade syn på risk och kan påverkas både av förhållanden i Frankrike och av utvecklingen på bredare marknader.17

Underskott och skuld fortsätter att tynga

Fitch räknar med att Frankrikes budgetunderskott förblir stort: 5,2 procent av BNP 2026, 5,5 procent 2027 och 5,2 procent 2028. Kreditvärderingsinstitutet pekar bland annat på svagare tillväxt, högre ränteutgifter och ökade försvarsåtaganden som skäl till de högre prognoserna.20

Fitch bedömer också att statsskulden ökar från 115,7 procent av BNP 2025 till 122,7 procent 2028. Prognoserna pekar på att det blir svårt att stabilisera skulden. Om underskotten förblir stora samtidigt som räntorna stiger får staten mindre utrymme att hantera skuldbördan.20

Vanguards varning är inte ett kreditbetyg

Vanguards formulering beskriver investerarens syn på Frankrikes långsiktiga kreditutveckling. Den är inte en officiell ändring av landets kreditbetyg. Sådana beslut fattas separat av kreditvärderingsinstituten. Scope sänkte Frankrikes betyg från AA- till A+ och satte utsikterna till stabila. Fitch bekräftade separat betyget A+ med stabila utsikter.20

Skillnaden är viktig: marknadsräntor och formella kreditbetyg är inte samma sak. Obligationer kan få högre ränta när investerare omvärderar risken, även om inget nytt betygsbeslut har fattats. Ytterligare sänkningar är en risk som marknaden bevakar, men de är inte givna.1820

Budgetstrid och politisk osäkerhet

Frankrikes budgetproblem är också politiska. Regeringen står inför en strid i parlamentet om åtgärder på omkring 54 miljarder euro för att minska underskottet. Samtidigt bidrar presidentvalet 2027 till osäkerheten om den framtida politiken. Deutsche Bank bedömer att det kan bli svårt att få åtgärderna godkända.19

Investerare vill se trovärdiga planer för att få ned underskotten, inte bara mål. Om förslagen inte går igenom eller inte övertygar marknaden kan franska lånekostnader pressas upp ytterligare. Det är ett riskscenario – inte en säker prognos för hur mycket ränteskillnaden kommer att öka.1718

Den franska obligationsmarknaden beskrivs också som ovanligt beroende av utländska investerare. Om efterfrågan från utlandet minskar kan staten behöva erbjuda högre ränta för att locka köpare, vilket gör det dyrare att refinansiera skulder.6

Vad ECB kan – och inte kan – göra

Europeiska centralbanken, ECB, kan bidra till att dämpa en bred och okontrollerad utförsäljning av obligationer i euroområdet. Men marknaden bör inte räkna med att ECB:s stöd automatiskt sätter ett tak för Frankrikes räntespread. Brookings diskuterar möjligheten till ett ECB-ingripande om marknadsoron förvärras, men pekar också på att det är svårt att utgå från att centralbanken agerar enbart för att minska ett enskilt lands ränteskillnad.1

Även om ECB skulle bidra till att lugna en bredare marknadsoro löser det inte Frankrikes underliggande budgetproblem och ersätter inte en genomförbar finanspolitisk plan. Utsikterna för statens upplåning beror därför både på marknadsläget och på om Frankrike kan visa trovärdiga framsteg med att minska underskotten och hantera skulden.120