Varför stiger USA:s statsräntor när ekonomin visar tecken på press?

USA:s statsräntor har stigit när investerare räknat om sina förväntningar på inflationen, Federal Reserves räntepolitik och hur mycket ny upplåning obligationsmarknaden behöver ta emot. Den tioåriga statsräntan steg omkring 80 räntepunkter från botten i slutet av februari till första veckan i september. Den 24 september nådde den 5,196 procent – den högsta nivån sedan 2007.18

Det kan ske samtidigt som vissa företag och hushåll känner sig pressade. Men enskilda företagsrapporter är inte i sig en förklaring till ränteuppgången. Och det vore missvisande att avfärda statsskulden som betydelselös.

Inflation och Fed-förväntningar driver upp räntorna

När investerare tror att inflationen blir kvar på en hög nivå kan de kräva högre avkastning för att köpa obligationer. Räntorna påverkas också av förväntningar på Federal Reserve, USA:s centralbank: tror marknaden att Fed håller styrräntan hög eller höjer den ytterligare kan obligationsräntor stiga.

I september höjde Fed styrräntan till intervallet 3,75–4,00 procent och signalerade att fler höjningar kan komma. Reuters rapporterade att stigande oljepriser väckte ny inflationsoro och bidrog till högre statsräntor. Den 24 september nådde tioårsräntan 5,196 procent, medan räntan på 30-åriga statsobligationer steg till sin högsta nivå sedan 2004.1718

Starkare ekonomiska data än väntat bidrog också till marknadens ränteförväntningar under september. Räntor kan alltså stiga inte bara när investerare oroar sig för en nedgång, utan också när tillväxten och inflationen framstår som tillräckligt starka för att Fed ska hålla en stram penningpolitik.

Företagens varningar visar press – men ger ingen entydig konjunkturbild

Färska bolagsrapporter visar tecken på ansträngda lägen, men bilden är blandad och räcker inte för att slå fast att hela ekonomin försvagas. Chefer på Paychex beskrev arbetsmarknaden som ”low-hire, low-fire”: företag anställer försiktigt, men varslar inte heller i någon större omfattning. General Mills uppgav att högre insatskostnader tyngde resultatet, samtidigt som en motståndskraftig efterfrågan på mat för hemmakonsumtion bidrog till att dämpa pressen.121

Även restaurangbolagens rapporter pekar åt olika håll. Cracker Barrels jämförbara restaurangförsäljning sjönk 2,1 procent, samtidigt som kundtrafiken minskade med 6,1 procent.2 Olive Gardens jämförbara försäljning ökade däremot 1,1 procent under Dardens första kvartal i räkenskapsåret, och Dardens totala försäljning steg 5,1 procent. Det säger något om utvecklingen i enskilda verksamheter, men är inte ett heltäckande mått på ekonomin och förklarar inte direkt statsräntorna.

Skillnaden är viktig. Svagare efterfrågan kan på sikt få marknaden att vänta sig lägre räntor, vilket brukar pressa obligationsräntorna nedåt. Men om inflationen fortfarande oroar investerarna och de tror att Fed måste hålla räntan högre kan den effekten gå åt motsatt håll.

Därför spelar statsskuld och obligationsutbud också roll

Det vore fel att beskriva ränteuppgången som inflation och ränteförväntningar i stället för oro för skuldsättningen. Investerare har också pekat på omfattande statlig upplåning, ökad företagsupplåning och den extra avkastning de kan kräva för att äga obligationer med lång löptid. Det här utbudet av nya obligationer och efterfrågan på dem kan bidra till högre långräntor, parallellt med inflation och förväntningar på Fed.

Vilka krafter som väger tyngst kan förändras över tid. För ränteuppgången fram till början av september pekade TD Economics på högre förväntningar om Fed-räntor och en större premie för att hålla långfristiga obligationer. Omfattande upplåning från staten och företag samt svagare efterfrågan från traditionella köpare bidrog också till pressen. Reuters beskrev på liknande sätt uppgången i september som resultatet av flera samverkande faktorer, däribland inflationsrisker, upplåningsbehov och konkurrens om investerarnas kapital.

Vad högre statsräntor innebär

Statsräntor är marknadsräntor som påverkar finansieringskostnader i hela ekonomin. När de stiger kan det bli dyrare för hushåll, företag och staten att låna. Uppgången handlar därför inte om ett enkelt val mellan ”ekonomin är svag” och ”skulden är problemet”. Inflationsoro och förväntningar om högre styrräntor kan driva upp räntorna samtidigt som vissa företag rapporterar färre kunder eller högre kostnader. Stort obligationsutbud och investerarnas krav på extra avkastning för långfristiga lån kan förstärka rörelsen.