Trumpadministrationens tidigare förslag skulle sänka det beräknade bränsleekonomimålet för nya bilar och lätta lastbilar år 2031 från 50,4 till omkring 34,5 miles per gallon, eller mpg. Det motsvarar en minskning med 15,9 mpg – ungefär 32 procent. President Donald Trump har sagt att han godkänt nya regler, men rapporteringen har inte klargjort de slutliga siffervärdena. Därför ska 34,5 mpg ses som målet i det tidigare förslaget, inte som en bekräftad slutlig nivå.
7
12
Ett genomsnitt för tillverkarnas bilflottor
Siffrorna gäller ett genomsnitt för hela bilflottan hos tillverkarna. De innebär alltså inte att varje enskild bil eller lastbil måste nå exakt 34,5 mpg i verklig körning. Om den slutliga regeln motsvarar förslaget blir kraven betydligt lägre än under Bidenadministrationen.
5
7
Administrationens argument – och en bredare kursändring
Trump har beskrivit de tidigare kraven som ett indirekt tvång att gå över till elbilar. Administrationen säger att lättare regler kan minska kostnaderna för nya bilar och ge biltillverkarna större frihet att bygga fordon som kunderna vill ha. Det är administrationens motivering, inte en garanti för att priset på varje bilmodell faktiskt sjunker.
9
13
Förslaget ingår i en bredare omläggning av politiken som uppmuntrat biltillverkare att producera och sälja fler elbilar. I februari meddelade administrationen också att den skulle dra tillbaka en regel som påverkade hur elbilars bränsleekonomivärden räknas in när tillverkarnas efterlevnad bedöms.
4
10
Lägre inköpspris kan innebära högre bränslekostnad
Transportdepartementets beräkningar visar att mindre strikta krav skulle sänka kostnaden för nya fordon, men också öka bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen under flera årtionden. För bilköpare innebär det en möjlig avvägning: ett lägre pris vid köpet, men större utgifter för bensin över tid. Hur stor skillnaden blir beror bland annat på vilken bil man väljer och hur mycket man kör.
2
Varför miljöorganisationer säger nej
Miljöorganisationer motsätter sig förslaget eftersom bränslekrav kan sporra biltillverkare att göra fordon mer bränsleeffektiva och minska bensinförbrukningen. Ett lägre mål kan försvaga det trycket. Transportdepartementets egna beräkningar pekar dessutom på ökad bränsleförbrukning och högre utsläpp med förslaget. Sierra Club har också kritiserat förändringen och hävdat att den kan göra transporter dyrare för amerikaner.
2
3
10
Frågan handlar alltså inte bara om vad bilen kostar hos återförsäljaren. Den gäller också om en eventuell besparing vid köpet väger upp högre bränslekostnader och mer utsläpp på sikt. För att bedöma den avvägningen behöver man dessutom känna till den slutliga regelns exakta utformning.
2
12