Därför ifrågasätter vissa europeiska ledare begreppet ”hybridkrig”

”Hybridkrigföring” brukar beskriva påtryckningar som ligger under tröskeln för ett konventionellt krig, till exempel sabotage, cyberangrepp och desinformation. Men när drönare korsar nationsgränser och kraschar eller exploderar tycker vissa europeiska företrädare att ordet riskerar att få ett konkret och fysiskt hot att låta mer indirekt än det är. Diskussionen gäller hur händelserna ska beskrivas – inte att varje drönare med säkerhet riktats mot ett Natoland eller beordrats från Moskva. 312

Varför begreppet ifrågasätts

Europeiska regeringar och medier använder fortfarande termen ”hybridkrig”. Kritiker menar ändå att den inte fullt ut fångar incidenter med påtagliga följder, som luftrumskränkningar, drönarkrascher och misstänkt sabotage. Det är en viktig skillnad: en händelse kan vara farlig även om avsikten eller vem som ligger bakom ännu inte har fastställts. 912

Europeiska ledare och analytiker har beskrivit det bredare mönstret som ett möjligt sätt att sätta press på länder som stöder Ukraina och pröva Natos sammanhållning. Det är en bedömning av Rysslands möjliga syften, inte ett belägg för att ett direkt angrepp mot alliansen är nära förestående. 1117

Händelserna i Rumänien och Moldavien

Under Rysslands attack mot Ukraina den 24 september uppgav Moldaviens president att fyra drönare hade tagit sig in i landets luftrum och att minst en exploderade. Rumänien rapporterade att en drönare kraschade efter att ha flugit in i landets luftrum, och skickade upp F-16-plan. Polen satte också in militärflyg under attacken. Händelserna visar hur kriget i Ukraina kan skapa risker bortom landets gränser, men uppgifterna visar inte i sig att varje luftrumskränkning var avsiktlig.

Ländernas situationer skiljer sig åt: Rumänien är medlem i Nato, medan Moldavien står utanför alliansen. Rumänska företrädare pekade inte direkt ut Ryssland efter kraschen den 24 september, medan moldaviska företrädare beskrev intrången som ryska. Separat rapportering har beskrivit hur rumänska stridsflyg tidigare sköt ned en drönare med sprängladdning nära en gasplattform till havs – ett exempel på att myndigheternas svar kan variera mellan olika incidenter. 6

Vad Danmarks varning säger – och inte säger

Danmarks försvarsunderrättelsetjänst bedömde att Ryssland sannolikt skulle öka frekvensen av fientlig aktivitet och pekade på en låg men växande risk för ett begränsat militärt angrepp. Tjänsten bedömde också att Rysslands mål var att splittra Nato. Varningen visar på oro för en upptrappning och för alliansens sammanhållning – den är inte en prognos om att ett större krig har inletts. Ryssland har förnekat inblandning i hybridangrepp och sabotage. 17

Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att alliansen har planer för att hantera sabotage och drönarincidenter. Samtidigt visar behovet av att återkommande skicka upp stridsflyg hur svårt det kan vara att bemöta intrång och skydda viktig infrastruktur. Frankrikes president Emmanuel Macron har efterlyst ett starkare skydd av samhällsviktiga anläggningar. 208

Medelhavshotet är fortfarande en rapport om en möjlig risk

Enligt en rapport som The Guardian hänvisar till ska Spanien, Frankrike och Italien ha varnats för ett möjligt ryskt drönarangrepp från Medelhavet under det kommande året. Uppgiften handlar om en rapporterad varning för ett möjligt hot – inte om en bekräftad rysk operation eller ett angrepp som redan har ägt rum. 13

Sammantaget är läget allvarligt, men osäkert. Europeiska företrädare ser ett mönster som kan pröva Natos beredskap och enighet, samtidigt som omständigheterna och ansvarsfrågan skiljer sig åt från fall till fall. Ordet ”hybrid” fångar att aktiviteten sker under tröskeln för ett öppet krig; kritiker menar att det inte får skymma de alltmer konkreta följderna. 1217