Nya studier vässar jakten på liv i Enceladus hav

Två nya studier gör Saturnusmånen Enceladus mer intressant att undersöka i jakten på liv. Den ena visar hur material från månens hav kan sorteras när droppar fryser och splittras i sprickor i isskorpan. Den andra visar att en metanproducerande mikroorganism från jorden kan växa i en laboratoriemiljö som efterliknar vissa förhållanden i Enceladus hav. Ingen av studierna visar att det finns liv där. 61012

Iskornen berättar inte hela havets historia

Forskare analyserade 961 saltrika iskorn som Cassini samlat in data om, och kombinerade resultaten med frysförsök och modeller. Analysen pekar på minst fem olika kemiska undertyper. När vattendroppar från havet fryser kan salter och organiskt material skiljas åt. Dropparna kan sedan kollidera med väggarna i issprickorna och brytas sönder till mindre korn. 6712

Det betyder att skillnader mellan enskilda iskorn inte nödvändigtvis speglar lika stora skillnader i själva havet. Ett korn kan vara rikt på vissa ämnen och fattigt på andra, så ett enskilt prov behöver inte säga särskilt mycket om havets samlade kemi. 6712

En möjlighet för mikrober – inte ett livsfynd

I den andra studien odlades en metanproducerande mikroorganism från jorden under simulerade förhållanden som liknar dem man tror råder i Enceladus hav. Resultatet stärker möjligheten att väte kan användas för att producera metan i en sådan miljö, även när tillgången på koldioxid är begränsad. 1252

Cassini hade tidigare hittat ett saltvattenhav under isskorpan och väte i plymen, vilket stämmer med att vatten och berg reagerar med varandra. Laboratorieförsöket visar att en jordisk organism kan använda en tänkbar kombination av förhållanden – inte att månens verkliga hav hyser mikrober. 1252

Därför kan varje iskorn spela roll

Om ämnen sorteras när dropparna fryser kan vissa iskorn innehålla mer av material som är intressant att undersöka, medan andra är sämre mål. Laboratoriestudier har visat att masspektrometri med stötjonisering kan identifiera tecken på cellmaterial i ett enskilt iskorn under experimentella förhållanden. Det gör det relevant för framtida rymdsonder att analysera många partiklar var för sig, i stället för att bara mäta ett genomsnitt av plymens innehåll. 3124

En möjlig biosignatur skulle ändå behöva granskas noggrant. Forskarna måste bland annat undersöka om den kan förklaras av icke-biologisk kemi eller kontaminering innan den kan räknas som belägg för liv. 312

Vad kan det betyda för ESA:s L4-uppdrag?

ESA:s planerade L4-uppdrag till Enceladus är fortfarande under utredning. Bland de vetenskapliga målen finns att undersöka månens beboelighet, plymernas innehåll och möjliga biosignaturer. Uppdraget är tänkt att ta prover från plymerna, men någon färdig instrumentuppsättning eller garanterad upptäckt finns inte. 81516

De nya resultaten hjälper till att ringa in vad framtida instrument behöver kunna skilja åt: ämnen från havet och förändringar som uppstår när materialet passerar genom issprickorna. De ger också stöd för att analysera många enskilda iskorn. Det är en mer lovande strategi för att leta efter liv – men än så länge är Enceladus en plats där forskare söker, inte en plats där liv har hittats. 381516