Föräldrar i Singapore vill se mer än betyg – men pressen består

Föräldrar i Singapore tycks ha breddat sin syn på vad en bra utbildning ska ge barnen. Karaktär, värderingar och social och emotionell utveckling får större utrymme. Men det betyder inte att betyg, prov och framtida skolmöjligheter har blivit mindre viktiga.5610

Bredare mål – fortsatt oro

Institute of Policy Studies (IPS), ett forskningsinstitut i Singapore, undersökte 2016 hur 1 500 föräldrar med singaporeanskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd såg på landets grundskolor. Alla hade barn i lokala grundskolor. Forskningen från 2026 bygger vidare på den undersökningen, men det tillgängliga materialet visar inte att samma personer följdes över tid. Resultaten bör därför läsas som en jämförelse mellan rapporterade föräldraattityder, inte som en beskrivning av hur varje familj har förändrats.29

Rapporteringen från 2026 pekar på ett ökat intresse för barnens utveckling utanför de akademiska ämnena. Samtidigt är föräldrarna mer oroliga för om barnen hänger med i skolan och vilka möjligheter de får längre fram. De två inställningarna existerar sida vid sida.5610

Skolvalet och proven spelar fortfarande roll

Redan i 2016 års undersökning uppgav omkring 28 procent att de hade haft svårt att få in sitt barn på den skola de önskade. Det underlag som finns här innehåller ingen jämförbar siffra för 2026. Det går därför inte att säga om svårigheten har blivit vanligare eller ovanligare.15

Ett annat vägskäl är Primary School Leaving Examination (PSLE), det nationella provet vid slutet av grundskolan. I rapporteringen om den tidigare studien motsatte sig mer än hälften av föräldrarna att skjuta upp sådana betydelsefulla prov till en högre ålder. År 2026 ansåg föräldrar fortfarande att PSLE var viktigt, även om många ville se förändringar som minskar stressen och gör systemet rättvisare.45

Direct School Admission (DSA) är en antagningsväg till högstadie- och gymnasieskolor där även styrkor som inte syns i nationella prov kan vägas in.12 Den är relevant för diskussionen om bredare utbildningsvägar, men de tillgängliga IPS-utdragen visar inte hur föräldrarnas syn på DSA har förändrats sedan 2016.

Mindre läxor, mer extraundervisning

Barnen uppges ägna mindre tid åt läxor än för tio år sedan, men mer tid åt extraundervisning och andra utvecklande aktiviteter. Föräldrarna lägger också mer pengar på detta, trots oro för att aktiviteterna ska bli för många. Grupptryck nämns som ett av skälen.7 Mindre skolarbete hemma behöver alltså inte innebära mindre press utanför skolan.7

Stressen är inte ny. I undersökningen från 2016 uppgav 70,8 procent att det orsakade stress eller oro att hjälpa barnen med prov och examinationer. Den senare rapporteringen pekar på växande oro för barnens framtid och för om de klarar att hålla jämna steg i skolan.4510

För utbildningsreformerna framträder därmed en utmaning: föräldrar kan vilja ge barnen utrymme att utvecklas på fler sätt och ändå tveka att dra ned på den akademiska förberedelsen om de upplever att skolplatser och framtida möjligheter står på spel.567 Att göra olika styrkor betydelsefulla i praktiken och minska den upplevda betydelsen av enskilda prov är en möjlig slutsats av underlaget – inte en specifik rekommendation som här kan tillskrivas IPS-forskarna.51218