Sydkoreas nya spionerilag kan omfatta stulna teknikhemligheter

När känslig teknik förs ut ur ett land är frågan inte bara vad informationen är värd för företaget som förlorar den. Sydkoreas utvidgade spionerilag öppnar sedan den 13 september 2026 för att vissa sådana fall prövas som brott mot rikets säkerhet. Avgörande är om det rör sig om statshemligheter och om gärningen har den utländska koppling som lagen kräver.111

Från ”fiendestat” till fler utländska aktörer

Den tidigare spioneribestämmelsen gällde handlingar till förmån för en ”fiendestat”, vilket i praktiken avsåg Nordkorea. Nu har Sydkoreas strafflag fått en ny artikel, 98-2, för spioneri med koppling till ett annat land eller en organisation som jämställs med ett sådant. Det beskrivs som den första stora utvidgningen av reglerna sedan de infördes 1953. Den äldre bestämmelsen finns kvar.1314

Artikel 98-2 omfattar att söka efter, samla in, röja, överföra eller förmedla statshemligheter efter instruktioner eller på uppmaning från ett främmande land eller en jämförbar organisation, eller genom annan kontakt med en sådan aktör. Enligt rapporteringen är straffet minst tre och högst 30 års fängelse.71114

Teknikhemlighet är inte alltid statshemlighet

Bestämmelsen kan bli relevant för känslig information inom exempelvis halvledare och artificiell intelligens. Men ett företags affärshemlighet blir inte automatiskt en statshemlighet för att den är värdefull eller hamnar utomlands. Det framgår inte av det tillgängliga underlaget att varje teknik som Sydkorea klassar som nationell kärnteknik uppfyller kravet på statshemlighet. Det är inte heller klarlagt exakt när ett privat utländskt företag räknas som en organisation som jämställs med ett främmande land.41114

Det är alltså de konkreta omständigheterna – både informationens rättsliga status och kontakten med den utländska aktören – som avgör om den nya spioneribestämmelsen kan användas.

Fler ärenden, men olika mått

En rapport uppger att antalet ärenden om teknikläckor till utlandet som överlämnades till åklagare steg från nio 2021 till 33 år 2025. En annan anger att Kina stod för 54,5 procent av fallen med utlandskoppling. Siffrorna visar att sådana ärenden har fått betydelse, men underlaget klargör inte om rapporterna använder samma definition av ett fall eller samma beräkningsgrund.316

De uppgifterna räcker inte för att slå fast det totala antalet teknikläckor 2025, vilka tekniksektorer som drabbades mest eller hur stor andel av fallen som gällde anställda respektive små och medelstora företag.

Varför ett hårdare straff inte räcker

Ett spioneriåtal kan komma först när ett misstänkt brott har begåtts; det kan inte göra en redan röjd hemlighet hemlig igen. Därför är tidig upptäckt av misstänkta rekryteringsförsök, kontroll över behörig tillgång till känslig information och skydd hos mindre leverantörer rimliga komplement till lagföring – inte effekter som den nya lagen i sig garanterar.

Ledamoten Koh Dong-jin har lagt fram ett separat förslag som uttryckligen skulle omfatta utländska företag och höja det rapporterade minimistraffet från tre till tio år. Det är ett förslag om ytterligare en lagändring, inte den straffnivå som började gälla den 13 september.514