USA och EU sade nej till FN:s pandemideklaration – men av olika skäl

FN:s möte den 25 september skulle samla politiskt stöd för bättre beredskap inför framtida pandemier. I stället slutade det utan enighet om den föreslagna deklarationen, sedan USA och EU avstått från att stödja texten. Det handlade om ett politiskt uttalande, inte bindande regler för hur länder måste agera vid en pandemi.125

Vad invände USA och EU mot?

EU ansåg att utkastet gick över unionens ”röda linjer” i frågor om immateriella rättigheter.1 I bakgrunden finns en större konflikt om villkoren för att dela teknik och kunnande som används för att tillverka produkter vid pandemier. Under förhandlingarna om WHO:s separata pandemiavtal 2025 var en stridsfråga om sådan tekniköverföring alltid skulle vara frivillig och ske på villkor som parterna kommit överens om. Det tillgängliga underlaget visar däremot inte att alla formuleringar som då var omstridda också fanns i FN:s deklarationsutkast 2026.1415

Även USA avstod från att stödja hela FN-texten. Landets företrädare sade att ”viktiga frågor” återstod, men det tillgängliga utdraget anger inte vilka.10 Det går därför inte att slå fast att USA och EU hade samma invändningar, eller att tillskriva chefen för USA:s smittskyddsmyndighet CDC ett visst argument om deklarationen.

Är deklarationen stoppad för gott?

Inte nödvändigtvis. Enligt rapportering från den 25 september kan förslaget gå vidare till omröstning i FN:s generalförsamling, möjligen i december. Det var en möjlig fortsättning – inte ett beslut om att anta deklarationen.10 Eftersom texten är icke bindande innebär den uteblivna enigheten framför allt att länderna ännu inte har kunnat ge en gemensam politisk signal. Den upphäver inga rättsligt bindande pandemiskyldigheter.15

Utkastet efterlyste bland annat mer finansiering, bättre laboratoriekapacitet, starkare samordning och ökad tillgång till läkemedel och vaccin.5 Tillgångsfrågan är särskilt viktig för länder som saknar tillräcklig egen tillverkningskapacitet. Underlaget visar dock inte hur stor del av ojämlikheten i vaccination under covid-19 som kan förklaras av regler om immateriella rättigheter i sig.

Hur hänger detta ihop med WHO:s pandemiavtal?

FN-deklarationen och WHO:s pandemiavtal är två olika processer. WHO-avtalet antogs i maj 2025, men förhandlingarna om dess bilaga för tillgång till sjukdomsalstrare och fördelning av nyttor – ofta kallad PABS – återstod. Tanken är att koppla delning av prov från sjukdomsalstrare till tillgång till de vaccin, diagnostiska tester och behandlingar som utvecklas med hjälp av dem.3 Oenigheten om FN-deklarationen avgör inte de förhandlingarna. Båda processerna visar däremot hur svårt det är att enas om konkreta villkor för mer jämlik tillgång.35