Genom och fossil pekar mot fladdermössens ursprung i Europa

Var uppstod fladdermössen? Svaret har länge varit omdiskuterat. I en studie publicerad i Nature den 23 september 2026 lät ett internationellt Bat1K-team arvsmassan hos nu levande fladdermöss möta fossilens anatomiska spår. Slutsatsen är att fladdermössen sannolikt uppstod i Europa för omkring 65 miljoner år sedan, snarare än i Asien, Afrika eller Nordamerika, som också har föreslagits. 2311

Två slags belägg i samma släktträd

Studien samlade 137 forskare från 64 länder. De analyserade genom på kromosomnivå från 103 arter som tillsammans representerar alla 21 kända fladdermusfamiljer. Av genomerna var 42 nyss sammanställda. Det gav forskarna ett underlag för att kartlägga släktskapet mellan nu levande arter. 1116

För att också få med utdöda grenar i släktträdet förde teamet in 699 anatomiska kännetecken från 65 arter. Materialet omfattade 44 fossila arter från tiden före kvartärperioden samt representanter för de flesta nu levande familjerna. Här är skillnaden viktig: uppgiften gäller 44 arter, inte nödvändigtvis 44 enskilda fossil. 15

Genom att jämföra hur kromosomerna är organiserade kunde forskarna dessutom rekonstruera 26 kromosomer hos en förfader till nu levande fladdermöss. Det är en beräknad bild av ett äldre tillstånd – inte DNA som har utvunnits ur fossilen. 15

Vad säger studien om de första fladdermössen?

När arvsmassa och fossil vägs samman pekar rekonstruktionen mot ett europeiskt ursprung, följt av spridning till andra delar av världen. Att utdöda arter ingår hjälper forskarna att undersöka en historia som inte kan utläsas enbart ur var dagens fladdermöss lever. Men ”sannolikt” är fortfarande det avgörande ordet: resultatet är en vetenskaplig slutsats, inte ett definitivt bevis för den exakta platsen. 236

Studien pekar också mot att både aktiv flygförmåga och ekolokalisering utvecklades nära början av fladdermössens evolution. Ekolokalisering innebär att djuren använder ekon för att orientera sig. De tillgängliga sammanfattningarna ger däremot inte tillräcklig detalj för att slå fast exakt hur varje tidig fossil gren bidrar till den slutsatsen. 24

Genomerna kan bli användbara i framtida forskning om exempelvis vingar, sinnen, livslängd och hur fladdermöss hanterar virus. Sådana tillämpningar är möjligheter – inte resultat som den här studien i sig har visat. Arbetet är en första etapp i Bat1K:s ambition att ta fram referensgenom för alla nu levande fladdermusarter. 67