Kina satsar på tre olika tidshorisonter för att möta ett växande elbehov och samtidigt arbeta mot målet om koldioxidneutralitet 2060. Fler konventionella kärnreaktorer kan påverka elförsörjningen först. Små modulära reaktorer är ett senare alternativ, medan fusion fortfarande befinner sig på experimentstadiet. Varken Junhe Nuclears eller NovaFusionX:s projekt levererar kommersiell el i dag.
10
12
14
Datacentren sätter press på elförsörjningen
Analysföretaget Wood Mackenzie räknar med att kinesiska datacenters elanvändning ungefär fyrdubblas till 774 terawattimmar (TWh) år 2030. Det skulle motsvara omkring 6 procent av landets elförbrukning. Kina har samtidigt 64 kärnreaktorer i drift och 38 under byggnad. Reaktorerna som byggs motsvarar nära 40 gigawatt (GW) ytterligare kapacitet och är därför mer relevanta för efterfrågan på kort sikt än planerade fusionsanläggningar.
10
12
Junhe siktar på en mindre reaktor 2031
Det Shanghai-baserade bolaget Junhe Nuclear uppges ha tagit in 300 miljoner yuan. Bolaget utvecklar en liten modulär fissionsreaktor – alltså en reaktor som, liksom dagens kärnkraftverk, utvinner energi genom att klyva atomkärnor. Målet är att få en demonstrationsreaktor i drift omkring 2031. Tidigare kolkraftverksområden och personal därifrån nämns som möjliga resurser, men någon färdig eller godkänd anläggning handlar det ännu inte om.
7
11
NovaFusionX:s delmål är inte elproduktion
För NovaFusionX, som arbetar med fusion, anges finansieringsrundor på 500 miljoner, 700 miljoner respektive 1,2 miljarder yuan – sammanlagt omkring 2,4 miljarder yuan. Bolaget siktar på första plasma före slutet av 2026 och har angett 2029 som mål för ett experimentellt nettoenergiöverskott. Grundaren vill korta en tänkbar väg till kommersialisering till fem–tio år. Inget av dessa delmål innebär i sig att el kan levereras till ett datacenter.
8
14
13
Kina kan kombinera reaktorbyggen med samordnade statliga investeringar och en omfattande inhemsk leverantörskedja. I ett rapporterat reaktorprojekt kom mer än 90 procent av utrustningen från kinesiska leverantörer.
16 Enligt den återgivna CSIS-uppskattningen mobiliserade Kina minst 6,5 miljarder dollar i offentlig finansiering till fusion under 2023–2025.
16
15
5
6 USA har i stället en större privatdriven fusionssatsning, bland annat med investeringar från teknikbolag, parallellt med federal forskning och finansiering knuten till utvecklingsmål. Den amerikanska regeringens färdplan siktar på de första fusionsanläggningarna i mitten av 2030-talet, men pekar också ut luckor inom material och leverantörskedjor.
15
5
6
Skillnaden är tidsplanen: kärnkraft som redan är i drift eller under byggnad kan bidra först. Junhes plan gäller en framtida demonstrationsreaktor, medan NovaFusionX:s mål är forsknings- och utvecklingssteg – inte el som går att räkna in i datacentrens prognos för 2030.
12
11
14