Vad hände när iranska missiler träffade Dimona och Arad?

Iranska ballistiska missiler träffade de israeliska städerna Dimona och Arad på kvällen den 21 mars, några timmar efter ett angrepp mot Irans anläggning för anrikning av uran i Natanz. Iran beskrev missilangreppen som vedergällning. Nedslagen rapporterades i bebyggda delar av städerna – inte vid Israels närliggande kärnforskningsanläggning. 313

Skadorna i de två städerna

Missilerna träffade städerna i separata angrepp och slog sönder byggnader. Räddningspersonal rapporterade skador på minst tio flerbostadshus i Arad. De första uppgifterna talade om tiotals skadade. Israels hälsoministerium uppgav senare 180 skadade: 116 i Arad och 64 i Dimona. Några av dem var allvarligt skadade. Siffrorna avser olika rapporteringstillfällen och ska inte läggas ihop. 234

Iransk statlig tv sade att angreppen var ett svar på attacken mot Natanz tidigare samma dag. Israels militär förnekade ansvar för den attacken. Irans uppgivna motiv är därmed känt, men landets beskrivning av vem som låg bakom angreppet mot Natanz är inte fastslagen. 313

Varför stoppades inte missilerna?

Enligt Israels militär var luftförsvaret i gång, men missilerna som träffade Dimona och Arad sköts inte ned. En senare analys uppgav att militären hänförde de två misslyckade avvärjningarna till olika, oberoende omständigheter. Det ger alltså inte stöd för en enda gemensam förklaring. 211

Närheten till kärnanläggningen väckte också frågor om säkerheten där. Internationella atomenergiorganet, IAEA, sade att det inte kände till några skador på anläggningen, som ligger cirka 13 kilometer utanför Dimona. Inga onormala strålningsnivåer rapporterades. Beskedet gäller kärnanläggningen; skadorna och personskadorna i städerna var omfattande. 313

Från angreppen i mars till talen i FN

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kallade det en ”mycket svår kväll” och lovade att fortsätta angreppen mot Iran. Händelserna inträffade när det bredare kriget mellan Iran å ena sidan och USA och Israel å den andra gick in på sin fjärde vecka. 49

Den 7 april meddelade USA och Iran en två veckor lång vapenvila kopplad till att Hormuzsundet skulle öppnas igen. Striderna rapporterades till stor del ha upphört den 8 april. När vapenvilan tillkännagavs angavs dödstalet i Iran till över 1 900, medan tusentals hade dödats i regionen som helhet. Det var dåtida, ofullständiga uppgifter – inte slutliga dödstal. Pausen ledde inte till någon varaktig uppgörelse; rapporteringen i september beskrev fortfarande konflikten som pågående. 21

Vid FN:s generalförsamling i september försvarade USA:s president Donald Trump kriget och talade om ett val mellan en uppgörelse och att ”förinta” Iran. Irans president Masoud Pezeshkian höll ett trotsigt tal samtidigt som hans regering tonade ned utsikterna till samtal. Uttalandena visade hur långt parterna fortfarande stod från en lösning månader efter missilangreppen. 1718