Höjer ECB räntan igen? Energipriserna sätter Nagels inflationsprövning i fokus

Konflikten i Mellanöstern har drivit upp kostnaderna för olja och gas och gjort inflationsutsikterna mer osäkra för Europeiska centralbanken, ECB. Den 10 september 2026 höjde banken sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter, vilket tog inlåningsräntan till 2,5 procent. ECB:s nya prognos visar en genomsnittlig inflation i euroområdet på 3,0 procent 2026 och 2,5 procent 2027 – fortfarande över målet på 2 procent. Frågan inför nästa räntebeslut är om energichocken klingar av eller sätter spår i andra priser. 1719

Nagel öppnar för en höjning – men ställer villkor

Joachim Nagel, chef för Tysklands centralbank Bundesbank och ledamot i ECB:s beslutande råd, beskriver räntan efter septemberhöjningen som nära den övre gränsen för en neutral nivå. Det betyder att han inte ser den som tydligt vare sig stimulerande eller bromsande för ekonomin. Han utesluter inte en något åtstramande nivå, där räntan börjar dämpa aktiviteten. Men det beror, enligt Nagel, på hur energipriserna och inflationen i stort utvecklas. 1114

Oljepriset har blivit en viktigare signal för penningpolitiken, sade han senare i september, men det är inte den enda. Nagel anser också att kärninflationen – inflationen när energi och livsmedel räknas bort – fortfarande är för hög. Varaktigt högre energikostnader skulle stärka argumenten för ännu en höjning, men en uppgång i oljepriset avgör inte frågan på egen hand. 28

Avgörande blir om pristrycket sprider sig

Nagel välkomnade att kärninflationen och prisökningarna på tjänster dämpades i augusti. Han sade då att han ännu inte såg några så kallade andrahandseffekter i kärninflationen. Sådana effekter skulle tyda på att en energichock börjar påverka prissättningen bredare, i stället för att främst synas i energipriserna. 4

Han har senare sagt att han är mindre oroad för kraftiga löneökningar än under den förra inflationsperioden. Samtidigt varnar han för att risken för andrahandseffekter växer ju längre chocken varar. Utvecklingen på arbetsmarknaden är enligt Nagel inte heller något större orosmoment just nu. Det ger skäl att följa nya siffror noga – inte att avskriva inflationsrisken. 710

Prognoser och marknadspriser är inga räntebesked

ECB:s chefsekonom Philip Lane räknar med att en andra våg av stigande olje- och gaspriser håller inflationen uppe längre, innan den börjar röra sig tillbaka mot målet omkring mitten av 2027. Det är inte en prognos om att inflationen når 2 procent då, och det säger inte heller hur många räntehöjningar som kan behövas. ECB:s septemberprognos visar fortfarande en genomsnittlig inflation på 2,5 procent för hela 2027. 17

Investerarna räknar med en mer offensiv räntebana. I slutet av september rapporterade Reuters att marknaden väntade sig ytterligare tre eller fyra räntebeslut uppåt under det följande året. Det är marknadens förväntningar, inte ett besked från ECB. 2

ECB-chefen Christine Lagarde har påpekat att räntan inte följer energipriserna steg för steg: dyrare energi kan också påverka tillväxt och konsumtion. ECB:s vice ordförande Boris Vujčić har likaså betonat att besluten måste bygga på fler ekonomiska indikatorer än oljepriset. Lagarde sade dessutom att ECB inte diskuterade den framtida räntebanan när septemberbeslutet fattades. Fler höjningar är alltså möjliga, men nästa beslut beror på vad de kommande siffrorna visar. 19