ECB avvaktar lönetrycket trots dyrare energi

Europeiska centralbanken, ECB, har redan höjt räntan två gånger under 2026. Nästa fråga är inte bara hur mycket dyrare energi blir, utan om energichocken börjar påverka lönekrav, företagens prissättning och förväntningarna på framtida inflation. Än så länge finns ingen tydlig löneprisspiral, även om risken för mer långvarig inflation kvarstår.18

Varför tittar ECB på lönerna?

Dyrare olja och gas slår direkt mot inflationstalet. Det ECB kallar andrahandseffekter uppstår först om den första prisökningen också påverkar löner, företagens priser eller marginaler och inflationsförväntningar. Då kan inflationen bli bredare och svårare att få ned.18 I augusti steg inflationen i euroområdet till 3,3 procent, nästan helt på grund av högre energikostnader. Det underliggande pristrycket var däremot fortsatt måttligt.6

ECB-ledamoten Olli Rehn har sagt att löneökningarna är måttliga och att sådana följdeffekter hittills inte har synts till. Chefsekonomen Philip Lane har pekat på en möjlig förklaring: anställda märker att levnadskostnaderna stiger, men arbetsgivare har begränsat utrymme att kompensera dem med högre löner. Det dämpar löneresponsen nu, utan att utesluta en starkare reaktion senare.15

Gasen gör energichocken mer långvarig

Enligt Lane stiger både olje- och gaspriserna i en andra våg. Därför väntas energichocken pågå längre än ECB trodde i mars. Han räknar med att inflationen förblir högre längre, innan den börjar närma sig ECB:s mål från mitten av 2027.17

Gaslagren ligger samtidigt långt under historiskt normala nivåer. Arbetet med att fylla på dem har bidragit till högre gaspriser, vilket kan påverka hushållens uppvärmningskostnader och företagens elkostnader.8 Ju längre energipriserna förblir höga, desto mer tid får de att slå igenom i ekonomin. Det är ändå inte i sig ett bevis för att löner och andra priser kommer att öka snabbare.1718

Vad krävs för ytterligare en höjning?

ECB höjde sina styrräntor med 0,25 procentenheter i september, efter en lika stor höjning i juni. Räntan på bankernas inlåning hos ECB steg därmed till 2,50 procent. ECB:s prognos är att inflationen i genomsnitt blir 3,0 procent 2026, 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028.3912

Stigande energipriser har fått investerare att räkna med fler räntehöjningar. ECB:s vice ordförande Boris Vujčić har dock betonat att förväntningarna på räntemarknaden främst drivs av energipriserna. Centralbanken kommer att väga in fler ekonomiska indikatorer än så.17

Tillväxten i euroområdet har dessutom varit starkare än väntat: BNP överraskade positivt under andra kvartalet och en företagsundersökning visade oväntat högre aktivitet i september. Det kan ge ECB större utrymme att överväga en höjning, men gör den inte självklar. Den avgörande prövningen är fortfarande om energikostnaderna leder till varaktigt högre löner och bredare prisökningar. Underlaget visar inte någon separat effekt av global tillväxt på ECB:s nästa beslut.187