Erdogans FN-attack mot ”könsneutralitet” följde efter räder mot HBTQI+-grupper i Turkiet

Recep Tayyip Erdogan använde sitt tal inför FN:s generalförsamling för att fördöma vad han kallade ”global könsneutralisering”. Enligt presidenten hade sådana politiska strömningar blivit en kampanj riktad mot familjer och barn. Hans motmedel var att skydda den traditionella familjen, definierad som en familj bestående av en man och en kvinna. 24

Uttalandet kom omkring en vecka efter omfattande polisräder, gripanden och rättsliga åtgärder mot HBTQI+-organisationer, aktivister och mötesplatser i Turkiet. Regeringen gav insatsen namnet ”Min familj är trygg” och sade att den syftade till att skydda barn och familjevärderingar. 12

Räder mot föreningar, barer och aktivisters hem

Under insatsen genomsöktes HBTQI+-föreningars lokaler, gaybarer och nattklubbar samt aktivisters bostäder. De första rapporterna talade om minst 47 frihetsberövade personer i 12 provinser. Senare uppgav myndigheterna att rättsliga förfaranden inletts mot 162 misstänkta, nio föreningar och 13 verksamheter i 15 provinser. 17313

Utredningarna samordnades från Istanbul, Ankara, Izmir, Aydın och Mersin. Kaos GL, en framträdande HBTQI+-rättighetsorganisation, var en av de grupper som berördes. Human Rights Watch uppgav att räder mellan den 12 och 14 september också riktades mot sju organisationer som försvarar hbt-personers rättigheter och två organisationer som stöttar människor som lever med hiv. 3

Åklagare kopplade utredningarna till misstankar om bland annat prostitution och osedlighet. Det rör sig om anklagelser i pågående processer, inte domstolsfastställd skuld. 177

Olika siffror för gripanden och häktningar

De rapporterade siffrorna går inte att slå ihop till en enda totalsumma. De avser olika skeden: personer som utreds, personer som först frihetsberövades av polis, personer som häktades i väntan på rättegång och personer som fortsatt hålls frihetsberövade efter domstolsbeslut.

• Reuters rapporterade att minst 47 personer frihetsberövades i den första vågen av räder. 17
• Den 15 september rapporterade Reuters att minst 31 personer hade häktats i väntan på rättegång och att minst 126 personer hade frihetsberövats vid protester i Ankara och Istanbul. 18
• Den 16 september rapporterade Reuters att åtta medlemmar i Kaos GL hade häktats och att minst 54 personer hade häktats i andra provinser. 1
• Human Rights Watch uppgav senare att minst 112 personer hade gripits och att 82 fortfarande hölls frihetsberövade på domstolsbeslut. Minst 24 av dem var HBTQI+-aktivister, grundare eller företrädare för de berörda grupperna, och en var journalist.

Myndigheterna agerade också mot organisationernas digitala närvaro. Rapporter beskriver blockerade webbplatser och konton i sociala medier som tillhör HBTQI+-organisationer. Justitieministeriet instruerade samtidigt åklagare i hela landet att granska anmälningar om material som enligt myndigheterna utsätter barn för osedlighet eller främjar ”könslöshet”. 615

Regeringens motiv – och kritik från rättighetsgrupper

Justitieminister Akın Gürlek beskrev insatsen som ett sätt att skydda barn, familjeinstitutionen och den allmänna ordningen.

Human Rights Watch bedömde att räderna utgjorde ett angrepp på rättsstatens principer. Andra rättighetsförespråkare och oppositionsföreträdare beskrev åtgärderna som en växande kampanj mot HBTQI+-gruppen och grundläggande fri- och rättigheter. 118

Konflikten gäller därmed inte bara regeringens uttalade mål. Kritikerna ifrågasätter om argument om familjeskydd och osedlighet används för att begränsa HBTQI+-personers organisering, yttrandefrihet och synlighet i det offentliga rummet.

Kopplingen till familje- och befolkningspolitiken

Regeringen har kopplat kampanjen till strategin Decenniet för familj och befolkning 2026–2035. Den presenterades mot bakgrund av regeringens oro över Turkiets sjunkande födelsetal och beskrivs som ett sätt att stärka en traditionell, konservativ familjesyn och bemöta den fallande fertiliteten.

Det förklarar varför både räderna och Erdogans FN-retorik formulerades kring familjen, barnen, demografiska frågor och motstånd mot det som regeringen kallar ”könslöshet”. Kritiker menar att befolknings- och familjepolitik på så sätt används för att rättfärdiga diskriminering av HBTQI+-personer. 15

Gaza, Ukraina och krav på FN-reform

Erdogans tal handlade också i stor utsträckning om krig och FN:s begränsningar.

Gaza

Han uppmanade andra länder att sätta större press på Israel, krävde att återuppbyggnaden av Gaza skulle inledas utan dröjsmål och bad stater som inte erkänner Palestina att ompröva sin hållning. Han anklagade också Israel för folkmordsbrott i Gaza.

Ukraina och andra konflikter

Erdogan tog även upp krig och humanitära kriser i bland annat Ukraina, Syrien och Sudan. Han framställde Turkiet som ett land som stödjer diplomatiska lösningar, samtidigt som han argumenterade för att det internationella systemet har svikit människor som drabbas av konflikter.

FN:s säkerhetsråd

Presidenten sade att FN hade försvagats och inte längre klarade sitt uppdrag att bevara internationell fred och säkerhet. Han upprepade sitt krav på reform av säkerhetsrådet, där fem permanenta medlemmar har avgörande inflytande – en kritik som förknippas med hans slogan om att ”världen är större än fem”.

Den gemensamma tråden i talets inrikes- och utrikespolitiska delar var Erdogans bild av institutioner som måste försvaras eller göras om inför vad han beskriver som systemhot. Den mest omedelbara följden syntes dock i Turkiet, där familjevärderingskampanjen redan hade lett till räder, frihetsberövanden och restriktioner mot HBTQI+-grupper.