Därför håller Hormuzkrisen energikrisen vid liv

Störningarna i Hormuzsundet har blivit en global energichock eftersom de påverkar både hur mycket energi som når marknaden och riskerna och kostnaderna för att frakta den. Sundet brukar möjliggöra transporten av ungefär 25 procent av den sjöburna råoljan och omkring 20 procent av världens flytande naturgas, LNG, till energimarknaderna. När passagen i praktiken begränsas och energiinfrastruktur i regionen attackeras påverkas olja, gas och raffinerade drivmedel samtidigt. 913

Därför får en regional konflikt globala prisföljder

När en viktig exportled störs måste importländer och handlare konkurrera om alternativa oljelaster och LNG-fartyg. Det höjer värdet på det utbud som faktiskt finns tillgängligt och ökar osäkerheten kring frakter, leveranstider och försäkringar. Internationella energiorganet, IEA, beskriver störningen av olje- och gasflöden genom Hormuz som den största utbudsstörningen i den globala oljemarknadens historia. 13

Oljepriset reagerar snabbt på den typen av risk. Brentolja stängde på 101,21 dollar per fat den 9 september, efter att attacker med koppling till tankfartyg skärpt oron för energileveranser. 2 Tidigare under krisen steg Brent från omkring 70 dollar per fat i februari till 145 dollar i april, innan priset föll tillbaka till ungefär 90 dollar i slutet av augusti. Det visar att priset kan komma ned från en topp utan att marknaden har återgått till normala förhållanden. 9

Varför diesel kan vara dyr trots att Brent faller

Råolja är bara en del av drivmedelspriset. För diesel spelar tillgången till rätt råoljekvaliteter, raffinaderiernas drift, lagernivåer, fraktkostnader och balansen för så kallade mellandestillat – där diesel ingår – stor roll. Därför kan dieselpriset stiga snabbare än oljepriset.

I september syntes skillnaden tydligt: amerikansk diesel handlades över 200 dollar per fat, 94 procent över nivån före kriget, medan raffineringsmarginalerna för diesel i nordvästra Europa översteg 100 dollar per fat. 8 Ett måttligt fall i Brent innebär alltså inte automatiskt billigare vägtransporter, lägre kostnader för åkerier eller lägre priser vid pumpen.

I vissa marknader har konsumenteffekten varit kraftig. The New York Times rapporterade den 9 september ett dieselpris nära 6 dollar per gallon, mer än 55 procent högre än vid krigets början. 7 I EU nådde det viktade genomsnittspriset för diesel 2,26 euro per liter den 17 september, en ökning med 38 procent sedan den 27 februari. 8

Så sprids energichocken till resten av ekonomin

Dyrare bränsle och gas påverkar transporter, livsmedelsdistribution, industriproduktion och hushållens energiräkningar. Därmed blir energichocken en inflationsrisk även i länder som inte köper energi direkt från Persiska viken.

Regeringar kan mildra den omedelbara effekten genom sänkta drivmedelsskatter, prisåtgärder, riktat stöd eller billigare kollektivtrafik. Men åtgärderna tar inte bort den underliggande kostnaden – de ändrar främst vem som betalar. Hushållen kan betala mindre direkt, medan staten tar en större del av notan. IMF har rekommenderat åtgärder för att minska energiefterfrågan, exempelvis subventionerad kollektivtrafik och distansarbete. 5

Högre energikostnader kan också försvåra penningpolitiken. Om energidriven inflation biter sig fast kan centralbanker få mindre utrymme att snabbt sänka räntorna. Samtidigt kan regeringar med växande kostnader för stödåtgärder möta högre upplåningskostnader. Reuters noterade att oljeprisets återgång över 100 dollar väckte oro för inflation och högre energikostnader för både företag och konsumenter. 4

Varför kol kan få större roll i en försörjningskris

Gasbrist och kraftigt svängande LNG-priser kan få regeringar och elproducenter att använda mer kolkraft där anläggningar och bränsle finns tillgängliga. Logiken är kortsiktig försörjningstrygghet: att hålla elsystemet i gång, minska behovet av knapp gas och begränsa risken för elavbrott.

IEA:s uppföljning av krispolitik visar att regeringar har främjat bränslebyten som svar på störningarna. I vissa fall handlar det om att ersätta gaseldad elproduktion med kolkraft, medan andra satsar på mer förnybar energi och snabbare elektrifiering. Det betyder inte nödvändigtvis att klimatmålen har övergetts, men det visar att säker elförsörjning och överkomliga priser kan prioriteras framför kortsiktiga utsläppsminskningar i en akut kris.

Europas sårbarhet inför vintern

Europa måste fylla på gaslagren inför vintern samtidigt som länderna konkurrerar om LNG på en redan ansträngd världsmarknad. Det avgörande är inte bara hur stor andel av lagren som är fylld, utan om gasen kan säkras utan att priserna drivs ännu högre.

EU-kommissionen har tillåtit medlemsländerna att fylla lagren till nivåer under EU:s mål på 90 procent, sedan LNG från Persiska viken i allt högre grad styrts om mot Asien, enligt Euronews. Tidigare analyser varnade också för att ett långvarigt avbrott kan ge ovanligt låga europeiska gaslager vid vinterns slut och sänka påfyllnadsnivåerna inför slutet av oktober.

Låga lager gör varje extra LNG-last mer värdefull och lämnar mindre marginal för en köldknäpp, nya problem i sjöfarten eller ökad asiatisk efterfrågan. Därför kan pressen på gasmarknaden bestå även när oljeprisets terminskontrakt faller.

Varför diplomati och lägre Brentpris inte räcker

Ett fall i Brentpriset betyder att marknaden bedömer den omedelbara risken som något lägre än vid toppen. Det är inte samma sak som att den fysiska energiförsörjningen har normaliserats. Olja, diesel och LNG kan förbli dyra när tankfartygstrafik, försäkringsvillkor, raffinaderiernas råvaruflöden och gasleveranser fortfarande är störda.

För regeringar räcker det därför inte med preliminära diplomatiska kontakter för att avveckla krisåtgärder. Det behövs belägg för varaktigt säker passage genom sundet, fungerande sjöfart och försäkring samt återställda energiflöden. Fram till dess har både företag och myndigheter starka skäl att behålla reservplaner, söka alternativa leveranser och skydda hushåll mot de mest abrupta prishöjningarna.

Kärnan är att detta inte bara är en berättelse om oljepriset. Det är en sammanlänkad störning av råolja, LNG, raffinerade drivmedel och maritim logistik – och de påfrestningarna kan leva kvar längre än ett tillfälligt fall i Brent. 913