EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag.
Publicerad avRedigerad med GPT-5.6 TerraBilder genererade med GPT Image 2
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What does the European Commission’s proposed EU Kids Act, unveiled by Ursula von der Leyen on September 17, seek to do—including its under-1. Article summary: The proposed EU KIDS Act would create EU-wide age gates for social media and impose “safety-by-design” duties on digital services used by under-18s. It is a proposal—not yet law—and would need agreement by both EU govern. Topic tags: general, government, news, general web. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts with
EU-kommissionens föreslagna EU KIDS Act ska införa gemensamma åldersregler för sociala medier i hela EU och samtidigt göra digitala tjänster säkrare för barn redan i utformningen. Förslaget presenterades den 17 september och är inte lag ännu: både Europaparlamentet och EU:s medlemsländer i rådet måste först förhandla fram och godkänna en slutlig text. 1
6
17
Kärnan i förslaget är en stegvis modell, där reglerna blir mindre restriktiva med åldern:
Kommissionens uttalade mål är att undvika olika nationella åldersregler inom EU och att minska riskerna för barns integritet, säkerhet och trygghet på särskilt riskfyllda tjänster.
KIDS Act handlar inte enbart om vem som får öppna ett konto på exempelvis en social plattform. Kraven på barnskydd skulle omfatta tjänster som används av minderåriga, däribland sociala medier, videodelningsplattformar, onlinespel, AI-kompanjoner, chattbotar och appbutiker. 2
17
Det innebär att förslaget även riktar in sig på själva produktutformningen: hur digitala tjänster fungerar för användare under 18 år, inte bara deras ålder vid registrering.
En central förändring är att ansvaret flyttas tydligare till tjänsteleverantörerna. I stället för att tillsynsmyndigheter i efterhand ska behöva visa att en tjänst har skadat barn, ska leverantörer kunna visa att deras tjänster är åldersanpassade och säkra redan i designen. 1
17
Bland de föreslagna begränsningarna finns funktioner och metoder som kan driva överdriven användning eller utsätta minderåriga för oönskad kontakt:
Förslaget är alltså mer än en ren åldersgräns. Det försöker begränsa designval som kan maximera uppmärksamhet eller intäkter på bekostnad av yngre användares säkerhet.
AI-kompanjoner och chattbotar behandlas särskilt i förslaget. För minderåriga ska sådana funktioner vara avstängda som standard. Det ska också vara förbjudet att utforma dem så att de simulerar mellanmänskliga relationer på ett sätt som skapar känslomässigt beroende. 5
17
Vid överträdelser av vissa skyldigheter för AI-kompanjoner och allmänna konversationschattbotar kan administrativa böter på upp till 6 procent av företagets totala globala årsomsättning bli aktuella.
Kommissionen har lagt fram och skickat vidare ett lagförslag, men någon slutlig EU-förordning har ännu inte antagits. Europaparlamentet och rådet, där medlemsländerna är representerade, ska nu förhandla om texten inom EU:s lagstiftningsprocess. Åldersgränserna, vilka tjänster som omfattas, metoderna för ålderskontroll, tillsynen och de konkreta skyldigheterna kan därför ändras innan reglerna eventuellt träder i kraft. 6
Det är en avgörande skillnad: reglerna som beskrivs här är förslagna regler, inte regler som gäller i dag.
Åldersgränserna väntas bli en av de mest omdiskuterade delarna. Kritiker pekar på att åldersspärrar kan vara svåra att upprätthålla, att barn kan ange fel ålder och att fungerande ålderskontroll kan kräva integritetskänsliga lösningar. Det har också framförts farhågor om att omfattande krav kan få oavsiktliga effekter på tjänster som används på mycket olika sätt.
En närliggande invändning är att åldersgränser begränsar barns åtkomst utan att fullt ut komma åt plattformarnas drivkrafter kring engagemang, data och annonsering. KIDS Act svarar delvis på den kritiken genom förslagen om begränsningar av beroendeframkallande funktioner, profileringsbaserade flöden och personanpassad reklam för minderåriga. Om de delarna blir kvar, och hur de ska efterlevas, lär bli centralt i förhandlingarna. 5
17
Kommissionen uppger att arbetet med förslaget har involverat experter samt företrädare för branschen, föräldrar och unga. 2 Underlaget här styrker däremot inte specifika anklagelser om enskilda rådgivares band till teknikbranschen, intressekonflikter eller oegentligheter. Någon mer långtgående slutsats går därför inte att dra.
Liknande diskussioner om barns säkerhet på nätet och åldersbaserad tillgång förs internationellt. Men det tillgängliga källmaterialet ger inte ett tillräckligt detaljerat och jämförbart underlag om enskilda åtgärder utanför EU. Den tydligaste slutsatsen är att EU-förslaget ingår i en bredare politisk rörelse för starkare skydd för barn på nätet – samtidigt som svåra frågor om integritet, genomförande och plattformarnas ansvar återstår.
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag.
EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag. Reglerna omfattar inte bara sociala medier utan även videodelningstjänster, onlinespel, AI kompanjoner, chattbotar och appbutiker som används av minderåriga.
Förslaget kan ändras i förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.
EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag.
Publicerad avRedigerad med GPT-5.6 TerraBilder genererade med GPT Image 2
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What does the European Commission’s proposed EU Kids Act, unveiled by Ursula von der Leyen on September 17, seek to do—including its under-1. Article summary: The proposed EU KIDS Act would create EU-wide age gates for social media and impose “safety-by-design” duties on digital services used by under-18s. It is a proposal—not yet law—and would need agreement by both EU govern. Topic tags: general, government, news, general web. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts with
EU-kommissionens föreslagna EU KIDS Act ska införa gemensamma åldersregler för sociala medier i hela EU och samtidigt göra digitala tjänster säkrare för barn redan i utformningen. Förslaget presenterades den 17 september och är inte lag ännu: både Europaparlamentet och EU:s medlemsländer i rådet måste först förhandla fram och godkänna en slutlig text. 1
6
17
Kärnan i förslaget är en stegvis modell, där reglerna blir mindre restriktiva med åldern:
Kommissionens uttalade mål är att undvika olika nationella åldersregler inom EU och att minska riskerna för barns integritet, säkerhet och trygghet på särskilt riskfyllda tjänster.
KIDS Act handlar inte enbart om vem som får öppna ett konto på exempelvis en social plattform. Kraven på barnskydd skulle omfatta tjänster som används av minderåriga, däribland sociala medier, videodelningsplattformar, onlinespel, AI-kompanjoner, chattbotar och appbutiker. 2
17
Det innebär att förslaget även riktar in sig på själva produktutformningen: hur digitala tjänster fungerar för användare under 18 år, inte bara deras ålder vid registrering.
En central förändring är att ansvaret flyttas tydligare till tjänsteleverantörerna. I stället för att tillsynsmyndigheter i efterhand ska behöva visa att en tjänst har skadat barn, ska leverantörer kunna visa att deras tjänster är åldersanpassade och säkra redan i designen. 1
17
Bland de föreslagna begränsningarna finns funktioner och metoder som kan driva överdriven användning eller utsätta minderåriga för oönskad kontakt:
Förslaget är alltså mer än en ren åldersgräns. Det försöker begränsa designval som kan maximera uppmärksamhet eller intäkter på bekostnad av yngre användares säkerhet.
AI-kompanjoner och chattbotar behandlas särskilt i förslaget. För minderåriga ska sådana funktioner vara avstängda som standard. Det ska också vara förbjudet att utforma dem så att de simulerar mellanmänskliga relationer på ett sätt som skapar känslomässigt beroende. 5
17
Vid överträdelser av vissa skyldigheter för AI-kompanjoner och allmänna konversationschattbotar kan administrativa böter på upp till 6 procent av företagets totala globala årsomsättning bli aktuella.
Kommissionen har lagt fram och skickat vidare ett lagförslag, men någon slutlig EU-förordning har ännu inte antagits. Europaparlamentet och rådet, där medlemsländerna är representerade, ska nu förhandla om texten inom EU:s lagstiftningsprocess. Åldersgränserna, vilka tjänster som omfattas, metoderna för ålderskontroll, tillsynen och de konkreta skyldigheterna kan därför ändras innan reglerna eventuellt träder i kraft. 6
Det är en avgörande skillnad: reglerna som beskrivs här är förslagna regler, inte regler som gäller i dag.
Åldersgränserna väntas bli en av de mest omdiskuterade delarna. Kritiker pekar på att åldersspärrar kan vara svåra att upprätthålla, att barn kan ange fel ålder och att fungerande ålderskontroll kan kräva integritetskänsliga lösningar. Det har också framförts farhågor om att omfattande krav kan få oavsiktliga effekter på tjänster som används på mycket olika sätt.
En närliggande invändning är att åldersgränser begränsar barns åtkomst utan att fullt ut komma åt plattformarnas drivkrafter kring engagemang, data och annonsering. KIDS Act svarar delvis på den kritiken genom förslagen om begränsningar av beroendeframkallande funktioner, profileringsbaserade flöden och personanpassad reklam för minderåriga. Om de delarna blir kvar, och hur de ska efterlevas, lär bli centralt i förhandlingarna. 5
17
Kommissionen uppger att arbetet med förslaget har involverat experter samt företrädare för branschen, föräldrar och unga. 2 Underlaget här styrker däremot inte specifika anklagelser om enskilda rådgivares band till teknikbranschen, intressekonflikter eller oegentligheter. Någon mer långtgående slutsats går därför inte att dra.
Liknande diskussioner om barns säkerhet på nätet och åldersbaserad tillgång förs internationellt. Men det tillgängliga källmaterialet ger inte ett tillräckligt detaljerat och jämförbart underlag om enskilda åtgärder utanför EU. Den tydligaste slutsatsen är att EU-förslaget ingår i en bredare politisk rörelse för starkare skydd för barn på nätet – samtidigt som svåra frågor om integritet, genomförande och plattformarnas ansvar återstår.
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag.
EU kommissionens KIDS Act är ett förslag, inte gällande lag. Barn under 13 år skulle nekas sociala medier, medan 13–14 åringar skulle få använda föräldraövervakade minikonton i högst en timme per dag. Reglerna omfattar inte bara sociala medier utan även videodelningstjänster, onlinespel, AI kompanjoner, chattbotar och appbutiker som används av minderåriga.
Förslaget kan ändras i förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.