Krig och sanktioner pressar Irans ekonomi – hushållen får bära kostnaden

Vardagen ger de tydligaste tecknen

De mest påtagliga beläggen för den ekonomiska krisen finns i iraniernas vardag. NPR rapporterar att priserna på bränsle, mat och hyror har stigit kraftigt sedan USA och Israel attackerade Iran för över ett halvår sedan. Många uppges låna pengar för att klara vardagen och skjuta upp stora beslut i livet. Den officiella arbetslösheten anges till 9 procent, men oberoende bedömare anser att den verkliga nivån är betydligt högre. 3

Affärerna kan fortfarande ha varor på hyllorna, men allt fler familjer har svårt att betala för det mest nödvändiga. Enligt AP har arbetslösheten ökat, medan personer med jobb arbetar fler timmar för pengar som är värda ungefär hälften så mycket som ett år tidigare. Därmed hamnar både livsmedel och läkemedel utom räckhåll för fler hushåll. 8

Oljeintäkterna och valutan är den centrala svagheten

Iran är starkt beroende av oljeexport för både statens inkomster och inflödet av utländsk valuta. Reuters rapporterar att USA:s marina blockad och hårdare sanktioner har begränsat landets oljeexport, försvårat tillgången till utländsk valuta och pressat statsfinanserna. Följden blir högre inflation, svårare import och mindre utrymme för staten att finansiera samhällsfunktioner eller stötta valutan. 7

Enligt Reuters uppgav Irans president i slutet av augusti att landets utrikeshandel hade minskat med 35 procent till följd av sanktionerna och blockaden. 12 Separat rapportering från Reuters bedömde att oljeexporten i augusti hade fallit omkring 85 procent jämfört med nivån före kriget, till cirka 250 000 fat per dag. 15

Det finns däremot inte tillräckligt underlag i de tillgängliga källorna för att slå fast exakta aktuella siffror för rialens fall, skattebortfall, specifika läkemedelsbrister eller omfattningen av arbetsmarknadsprotester. Bilden av fallande köpkraft, inflation, arbetslöshet och sämre handels- och oljeintäkter är däremot väl belagd. 378

USA ökar trycket mot finansiering och kringgående av sanktioner

USA:s finansdepartement lanserade i augusti insatsen Operation Economic Outcast, som beskrivs som en kampanj mot Irans finansiella förbindelser och de aktörer som hjälper landet att kringgå restriktioner. 1

Kampanjen riktar sig inte bara mot oljeexporten. I september sanktionerade USA den ryska banken VTB för dess påstådda roll i iranskt sanktionskringgående, bland annat genom korrespondentförbindelser med redan sanktionerade iranska banker. 2 Sådana åtgärder gör det svårare för Iran att hantera internationella betalningar, ordna handelsfinansiering och få tillgång till extern finansiering. 7

Den 17 september riktades också amerikanska sanktioner mot kryptobörsen BitBank, som enligt USA kontrollerades av den sanktionerade iranske finansmannen Babak Zanjani. Finansdepartementet anklagade börsen för att ha förmedlat hundratals miljoner dollar till Irans revolutionsgarde och för att vara en del av infrastrukturen för sanktionskringgående med digitala tillgångar. 11

Teherans svar räcker sannolikt inte för att lösa grundproblemet

Irans ekonomiministerium har inrättat ett så kallat ekonomiskt krishögkvarter för att hantera problem kopplade till kriget. En hög iransk företrädare har samtidigt varnat för ett ”smärtsamt svar” vid ytterligare angrepp. 4

Regeringen säger sig ha reformer och en ekonomisk responsplan, men det tillgängliga materialet ger inte tillräckliga detaljer för att bedöma finansiering eller sannolik effekt. Ett samordnande organ kan i bästa fall hjälpa staten att prioritera import, hantera bristsituationer och styra subventioner. Det kan däremot inte enkelt ersätta förlorade oljeintäkter, öppna upp internationella betalningskanaler eller stoppa valutapressen så länge blockaden och sanktionerna består. Detta är en analys utifrån de dokumenterade begränsningarna av oljeexport, intäkter och valutaflöden. 7

Förhandlingar skulle kunna öppna för lättnader

Iran har sagt att landet inte vill återuppta samtal med Washington så länge Teheran anser att en interimsöverenskommelse har brutits. Iranska företrädare har även varnat för eskalering i Hormuzsundet och på andra håll om USA inte fullt ut genomför överenskommelsen. 12

Om förhandlingar uteblir finns ingen tydlig väg till ett avtal om sanktionslättnader. Det kan förlänga den ekonomiska pressen och öka risken för ytterligare militär upptrappning och iranska motåtgärder. Det är en riskbedömning, inte en prognos. 47

Trovärdiga förhandlingar som hanterar båda sidors villkor skulle däremot kunna bana väg för begränsade lättnader och bättre tillgång till handel och finansiella tjänster. Någon sådan uppgörelse framgår inte av det aktuella underlaget, och utsikterna för ekonomisk lättnad är därför fortsatt osäkra.