NOAA: Över 90 procents risk för mycket stark El Niño i höst och vinter

En mycket stark El Niño skulle främst kunna utlösa en ny, ojämnt fördelad utbudschock: högre och mer svängiga jordbrukspriser, dyrare livsmedelsimport och gödsel samt långsammare fallande inflation. Riskerna är störst i tillväxt- och utvecklingsekonomier som är beroende av import. Men det är ett riskscenario, inte ett säkert utfall: vädereffekterna skiljer sig mellan regioner och grödor, och de globala spannmålslagren ger fortfarande en viss motståndskraft. 113

Prognosen: starkare El Niño under hösten

NOAA:s klimatprognoscenter bedömer att sannolikheten är över 90 procent för en mycket stark El Niño under norra halvklotets höst och vinter 2026–2027. För tremånadersperioden oktober–december är sannolikheten 97 procent att temperaturindexet i Stilla havet överstiger 2 °C. Chansen att händelsen når historisk styrka – starkare än tidigare El Niño-händelser sedan 1950 enligt den aktuella metoden – är 75 procent. 14

El Niño väntas bestå till och med mars–maj 2027. Däremot sätter NOAA sannolikheten för ENSO-neutrala förhållanden till 55 procent redan under april–juni. Att fenomenet fortsätter långt in på 2027 är alltså möjligt, men inte huvudscenariot. 14

Matmarknaden: både torka, översvämningar och prisrisk

El Niño förändrar främst nederbördsmönster och temperaturer. Det kan öka torkrisken i delar av Sydostasien, Australien, södra Afrika och vissa producenter i Latinamerika, medan andra områden kan drabbas av översvämningar. Följden kan bli uppåtrisker för priserna på ris, socker, soja, majs och vete – men också regionala vinnare där vädret blir gynnsamt.

FAO har redan sänkt sin prognos för den globala risproduktionen 2026/27 till 553,1 miljoner ton, 1,9 procent under den reviderade nivån föregående säsong. Samtidigt väntas världens samlade spannmålsproduktion 2026 uppgå till 2,98 miljarder ton, den näst största skörden som noterats. Det är den viktigaste motvikten till ett mer pessimistiskt prisscenario. 13

Världsbankens grundprognos, med en uppgång på omkring 2,5 procent för livsmedelsråvaror, bör därför ses som ett relativt lugnt basscenario snarare än ett El Niño-stresstest. Banken pekar på att El Niño, energipriser, gödselkostnader, efterfrågan på biobränslen och exportrestriktioner kan ge en klart sämre utveckling. 12

Energi, gödsel och frakt kan förstärka smällen

Väderproblemen kan bli betydligt mer kännbara om de sammanfaller med störningar i olje-, LNG-, sjöfarts- och gödselflöden. Dyrare energi driver upp kostnaderna för både jordbruk och transporter. Gödselpriser är särskilt viktiga, eftersom dyrare insatsvaror kan minska användningen och därmed sänka skördarna med fördröjning.

Världsbanken rapporterade exempelvis att priset på urea, ett centralt kvävegödselmedel, steg kraftigt under konflikten i Mellanöstern. 12 En varmare vinter och högre vindkraftsproduktion kan visserligen hålla tillbaka europeisk gasefterfrågan, men lägre gaslager, konkurrens om flexibel LNG och eventuella begränsningar av leveranser från Qatar kan ändå leda till snabba prisrörelser. Där är fysisk tillgång på LNG och fungerande sjöfartsleder viktigare än El Niño i sig.

Inflation: störst press på importberoende ekonomier

JPMorgan uppskattar att kombinationen av El Niño och en oljechock kan tillföra omkring 0,3 procentenheter till den globala inflationen. Banken bedömer att en super-El Niño på egen hand kan höja den globala livsmedelsinflationen med cirka 0,7 procentenheter som mest. Tillsammans med oljeprischock och regionala konfliktrelaterade störningar uppskattas effekten till 1,3–1,5 procentenheter, med livsmedelsinflation runt 5 procent i början av 2027. Det är scenarioberäkningar, inte officiella prognoser. 57

Mat och bränsle väger tyngre i hushållens konsumtion i låginkomstländer och många tillväxtekonomier. Där kan stigande priser därför snabbare skapa inflationstryck och press på valutan. Centralbanker kan tvingas hålla räntorna höga eller till och med strama åt trots svag tillväxt. I avancerade ekonomier är det mer sannolikt att centralbankerna ser igenom en tillfällig matprischock, så länge den inte sprider sig till lönekrav och långsiktiga inflationsförväntningar.

Marknader och humanitära följder

Termins- och optionsmarknader för jordbruksråvaror brukar prissätta väderrisken innan några fysiska brister blivit tydliga. Det talar för återkommande prisrallyn och större svängningar, snarare än en jämn och långvarig prisuppgång för alla råvaror.

Särskilt utsatta är koncentrerade importörer, livsmedelsförädlare utan prissäkring, animalieproducenter med höga foderkostnader och företag som är beroende av gödsel eller störningskänsliga sjöfartsrutter. Producenter i områden som får gynnsam nederbörd kan däremot gynnas av både högre priser och bättre skördar.

De allvarligaste konsekvenserna riskerar att hamna hos hushåll som redan drabbas av konflikt, torka, svaga valutor och hög skuldsättning. Ris är ett baslivsmedel i många låginkomstländer i Asien och Afrika, och produktionsbortfall eller exportbegränsningar kan snabbt försämra tillgängligheten. Världsbanken har varnat för att El Niño-relaterade nedgångar i utsatta risproducerande områden kan bli betydande, särskilt i Sydasien, södra Afrika och delar av Östasien. 6

Varför utfallet kan bli mildare

Stora spannmålslager, lantbrukarnas anpassning, gynnsamt väder i viktiga exportländer, lägre oljepriser och återställda gödsel- och fraktflöden kan begränsa effekterna. Även den förväntade övergången mot ENSO-neutrala förhållanden under våren 2027 skulle kunna minska trycket.

Den centrala risken är alltså inte att El Niño ensamt automatiskt skapar en global livsmedelskris. Det farliga scenariot är att klimatchocken sammanfaller med dyrare energi, gödselbrist, störd sjöfart och geopolitiska konflikter – och därmed omvandlar lokala skördeförluster till bredare livsmedelsinflation och humanitär stress.