Giorgia Meloni säger att Rysslands återkommande provokationer runt om i Europa visar på ”en sorts nervositet” i Moskva. Enligt Italiens premiärminister handlar det om försök att flytta uppmärksamheten från kriget i Ukraina, som inte utvecklas så som Kreml hade förväntat sig. Hon betonar samtidigt att Italiens Ukrainapolitik ”aldrig har vacklat” och att ett land som vill ha inflytande måste vara tydligt och konsekvent.
14
Salvini-mötet ändrar inte Italiens linje
När vice premiärminister Matteo Salvini träffade Rysslands ambassadör i Milano behandlade Meloni mötet som odramatiskt. Hon framhöll också att det inte finns något absolut rättsligt förbud mot att italienska företag verkar i Ryssland, så länge de följer sanktionerna. Inget av detta förändrar, enligt hennes hållning, Roms stöd för Kyiv.
14
Fortsatt militärt stöd – men nytt paket inte formellt klart
Italien har formellt godkänt fortsatt militärt bistånd till Ukraina under hela 2026.
5
Uppgifter om ett nytt stödpaket på omkring 3 miljarder euro, med bland annat SAMP/T NG-system för luftvärn, Aster 30-robotar och långräckviddiga radarer, bör dock läsas med försiktighet. Försvarsminister Guido Crosetto sade i slutet av augusti att något trettonde paket ännu inte hade antagits som ett formellt beslut.
15
Drönarincidenter ökar trycket på Europa
Den 15 september sköt ett italienskt Nato-stridsflygplan, stationerat i Litauen, ned en drönare som tagit sig in i litauiskt luftrum. Crosetto sade att den ”mest sannolikt” kom från Ryssland. Bedömningen av ursprung och drönartyp – den har rapporterats vara en Gerbera – är dock inte offentligt fastslagen genom slutgiltiga tekniska fynd.
2
I Tyskland har regeringen direkt pekat ut Ryssland som ansvarigt för det misstänkta försöket till attack med en sprängladdad drönare mot Leipzigs flygplats. Berlin beskriver det som en del av en systematisk rysk hybridkampanj, medan Moskva förnekar ansvar. EU kallade Leipzig-händelsen en upptrappning på EU-territorium och signalerade, tillsammans med Nato, hårdare motåtgärder.
7
8
Sammantaget förstärker fallen Europas oro för att Ryssland kombinerar sitt konventionella krig i Ukraina med åtgärder under tröskeln för ett öppet militärt angrepp: luftrumskränkningar, sabotage och angrepp mot viktig transportinfrastruktur. Syftet kan vara att pröva Natos beredskap, skrämma regeringar och sätta allierades sammanhållning under press utan att nödvändigtvis utlösa en direkt väpnad konfrontation. Därför ligger fokus allt mer på snabbare luftförsvar och skydd mot drönare, bättre underrättelser och säkrare attribuering, robust infrastruktur samt samordnade diplomatiska och ekonomiska konsekvenser.
1
7