Kinas säkerhetschef varnar: AI kan driva rykten och cyberhot

Kinas minister för statssäkerhet, Chen Yixin, beskriver artificiell intelligens som något betydligt större än en fråga om teknikpolitik. Enligt honom kan AI användas för att undergräva politisk stabilitet, slå mot kritisk infrastruktur och öka Kinas beroende av utländsk teknik. 16

AI som verktyg för politisk påverkan

Chen skrev att ”fientliga krafter” och personer med dolda motiv kan missbruka generativ AI för att fabricera politiska rykten, sprida skadlig information och elda på konfrontation. Han kallar detta opinionskrigföring och kognitiv krigföring riktad mot Kina, med följder för landets politiska, institutionella och ideologiska säkerhet. 4611

Kärnan i varningen är skalan. Syntetisk text, bild, ljud och video gör vilseledande material billigare att framställa och enklare att anpassa till olika målgrupper. I ministerns resonemang innebär det att påverkansoperationer kan bedrivas i stor omfattning och användas för att störa samhällsordningen eller förtroendet för institutioner. 24

Det ligger i linje med Kinas pågående kampanj mot AI-genererad desinformation, identitetsimitationer samt våldsamt eller grovt innehåll. Kinas cyberspaceförvaltning har uppgett att 2026 års insats även riktas mot brister i modellregistrering och säkerhetsgranskning, osäkra träningsdata, dataförgiftning och utebliven märkning av syntetiskt innehåll. 17

Därför pekades amerikanska modeller ut

I sin artikel nämnde Chen enligt rapporteringen Anthropics Claude Mythos och OpenAI:s GPT-5.5-Cyber i samband med risker för Kinas kritiska informationsinfrastruktur. Den kinesiska texten kopplar modellerna till högre effektivitet vid sökandet efter sårbarheter och utveckling av skadlig kod. 7

Det är ett påstående om potentiell kapacitet och risk för missbruk – inte bevis för att företagen eller modellerna har genomfört en attack. En rapport understryker att Chen inte anklagade någon av modellerna för att ha använts i angrepp mot Kina. 11

Resonemanget sträcker sig bortom desinformation. Chen varnade också för AI-relaterade risker för kritisk infrastruktur, dataskydd och krigföring, medan andra rapporter nämner farhågor om storskaliga dataintrång och tekniska monopol. 912 Kinesiska företrädare behandlar därmed kraftfulla utländska AI-system som möjliga verktyg för cyberoperationer, automatiserad insamling, analys eller profilering om de används av motståndare.

Teknologiskt oberoende ses som ett säkerhetssvar

Chens förslag begränsas inte till innehållsmoderering eller cyberskydd. Han efterlyste större satsningar på kinesiska AI-företag, beräkningskapacitet, data och avancerade chip så att Kina kan kontrollera kärnteknik på egen hand. 13

Det gör AI:s leveranskedjor till en nationell säkerhetsfråga. Beroende av utländska modeller, molntjänster eller avancerade halvledare kan beskrivas som en strategisk sårbarhet – särskilt mot bakgrund av USA:s begränsningar av exporten av avancerade chip och chiputrustning till Kina. Chen kallade också AI en ny arena för konkurrens mellan stormakter. 3

Peking avfärdar amerikanska krav på långsammare AI-utveckling

Varningen kommer samtidigt som en offentlig konflikt om AI-säkerhetens reglering. Anthropics vd Dario Amodei har argumenterat för att utvecklingen av den mest avancerade AI:n bör gå långsammare och för att Kina fortsatt bör begränsas från tillgång till de mest avancerade chipen och utrustningen för chiptillverkning.

Den statsstödda tidningen Global Times beskrev förslaget som en ”kalla kriget-strategi”, snarare än en neutral säkerhetsagenda. Kinas utrikesministerium kritiserade också vad det kallade skrämselpropaganda, konfrontation och skadlig konkurrens.

Konflikten visar att båda sidor talar om AI-säkerhet, men att de lägger tyngdpunkten på olika risker. Pekings offentliga argument kopplar missbruk av AI till politisk stabilitet, datasäkerhet och tillgång till teknik. Den amerikanska debatten, sådan den framträder i de citerade förslagen och reaktionerna, handlar samtidigt om att behålla ett tekniskt försprång gentemot Kina och hantera riskerna med mycket kraftfulla modeller.

Begränsat utrymme för USA–Kina-samtal

AI-dialog uppgavs vara ett önskat kinesiskt resultat inför toppmötet mellan Donald Trump och Xi Jinping den 24 september, även om en tjänsteman i Vita huset sade att inget AI-relaterat möte var planerat för mitten av september. Trump har samtidigt tonat ned krav på starkare skyddsräcken för AI och sagt att USA måste behålla sitt försprång framför Kina.

Det gör en långtgående gemensam överenskommelse om att bromsa utvecklingen av den mest avancerade AI:n mindre sannolik. Ett mer realistiskt område för samarbete är avgränsad riskhantering: samtal om cybermissbruk, skador från syntetiska medier, kommunikation vid incidenter eller skydd för kritisk infrastruktur. Men även detta möter stora hinder, bland annat exportkontroller, tillgången till avancerade chip, datasuveränitet och oenighet om vad som är genuin AI-säkerhet respektive strategisk konkurrens.

Chens utspel signalerar därför en varaktig kurs: Kina behandlar AI-styrning som oskiljbar från regimsäkerhet och teknologiskt oberoende. Det kan lämna öppningar för samarbete kring specifika skador, men gör gemensamma regler betydligt svårare när endera sidan uppfattar att de kan begränsa den egna strategiska positionen.