Därför räknar marknaden med ännu en ECB-höjning i december

ECB:s räntehöjning i september har förändrat den kortsiktiga diskussionen. I stället för att se åtstramningscykeln som avslutad räknar flera stora banker nu med ytterligare en höjning med 25 punkter i december.

Det avgörande är inte bara att ECB höjde räntan. Centralbanken kombinerade beslutet med en tydligt stram signal: inflationen kan ligga över målet under en längre tid, bland annat till följd av nytt energiprispress. 134

ECB:s beslut i september

Den 10 september 2026 höjde ECB sina tre viktigaste räntor med 25 räntepunkter. Inlåningsräntan – den ränta som ECB använder för att styra den penningpolitiska inriktningen – höjdes till 2,50 procent från den 16 september. Samtidigt sattes räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner till 2,65 procent och utlåningsräntan till 2,90 procent. 12

Det var den andra höjningen med 25 punkter sedan juni. Rapporter vid tidpunkten kopplade den försämrade inflationsbilden till konflikten i Mellanöstern och högre energipriser. 45

Varför december nu är huvudscenario för flera banker

Goldman Sachs, Citigroup och Barclays väntar sig enligt Reuters ytterligare en ECB-höjning efter septemberbeslutet. Deras centrala bedömning är att inflationen kan bli högre under längre tid än man tidigare räknat med. 3

En höjning med ytterligare 25 punkter skulle föra inlåningsräntan från 2,50 till 2,75 procent. Goldman Sachs prognostiserar också en decemberhöjning till den nivån och ser en uppåtrisk mot en toppränta på 3,00 procent om inflationstrycket visar sig seglivat. 6

Det väsentliga skiftet gäller alltså hur länge politiken behöver vara stram. Tidigare antaganden om att räntehöjningarna hade nått toppen har ersatts av ett scenario där räntorna förblir höga under längre tid – och eventuellt måste höjas ytterligare – tills ECB är mer övertygad om att inflationen varaktigt är på väg mot målet på 2 procent. 34

Energipriser är den direkta utlösande faktorn

Högre räntor kan inte öka energitillgången. Men ECB måste bedöma om en extern energichock riskerar att sprida sig till andra priser, löner och inflationsförväntningar.

ECB uppgav att konflikten i Mellanöstern fortsätter att skapa inflationstryck och att inflationen väntas ligga klart över målet under en längre period. 4 Det är viktigt eftersom en tillfällig uppgång i olje- eller gaspriser kan klinga av av sig själv, medan mer varaktiga effekter på prissättning och lönebildning blir svårare att få tillbaka.

Därför beror ränteutsikterna i hög grad på om energipriserna stabiliseras och om den underliggande inflationen tydligt börjar avta. En varaktig lättnad skulle försvaga argumenten för fler höjningar. Fortsatt energiprispress och bredare inflation skulle i stället stärka dem.

Vad bankernas prognoser visar – och inte visar

Underlaget bekräftar förväntningar om en decemberhöjning från Goldman Sachs, Citi och Barclays. Det framgår också att Citi ser möjlighet till ytterligare en höjning i mars 2027. 3

Däremot bekräftar det tillgängliga materialet inte självständigt de specifika prognoser som har tillskrivits Commerzbank eller Morgan Stanley, inklusive en prognos om bara en räntesänkning under 2027. De uppgifterna bör därför inte behandlas som fastställda på grundval av underlaget här.

Bankprognoser är dessutom scenarier, inte löften från ECB. Enligt BBVA Research gav ECB ingen vägledning om sitt nästa beslut efter septembermötet. 8

Tåligare tillväxt stärker det hökaktiga argumentet – till en gräns

Argumentet för ännu en höjning blir starkare om euroområdet klarar stramare finansieringsvillkor utan en kraftig nedgång. Det fanns vissa tecken på motståndskraft i Tysklands ZEW-undersökning för september: förväntningsindex steg till 34,7 från 34,2, medan bedömningen av den aktuella situationen förbättrades markant till −47,1 från −61,1.

Siffrorna beskriver dock fortfarande en ekonomi med svaga aktuella förhållanden, inte en bred konjunkturuppgång. De är snarare begränsade tecken på att ekonomin inte står inför ett omedelbart ras än ett frikort för aggressiva räntehöjningar.

Risken: att ECB stramar åt för mycket

Motargumentet är att inflationschocken till stor del kommer från utbudssidan. Räntehöjningar kan dämpa efterfrågan och begränsa så kallade andrahandseffekter i inflationen, men de gör samtidigt lån dyrare för hushåll, företag och offentliga finanser.

ECB står därmed inför en svår avvägning:

• Stramar den åt för lite kan den höga inflationen bli mer varaktig.
• Stramar den åt för mycket kan den fördjupa svagheten i en ekonomi som redan tyngs av höga energikostnader och restriktiva finansieringsvillkor.

Septemberbeslutet visar att ECB ansåg inflationsrisken tillräckligt allvarlig för att agera. Om den gör det igen i december avgörs av ny data – inte bara energipriser, utan också bredare inflation, ekonomisk aktivitet och tecken på ihållande inhemskt pristryck.

Slutsats

En ECB-höjning med 25 punkter i december har blivit en framträdande bankprognos eftersom septemberbeslutet förenade en faktisk räntehöjning med ett ovanligt stramt inflationsbudskap. Energichocken ökade risken för att inflationen blir kvar över ECB:s 2-procentsmål längre, medan tecken på ekonomisk motståndskraft gjorde ytterligare åtstramning möjlig i vissa analytikers ögon. 134

Men en höjning till 2,75 procent är fortfarande en prognos, inte en säkerhet. Ju snabbare energiprispressen och den underliggande inflationen avtar, desto svagare blir argumenten för att förlänga åtstramningscykeln in i 2027.