Ryska oljeexporten till havs steg igen i september

Exporten vände upp efter sommarens fall

Rysslands sjöburna råoljeexport ökade till i genomsnitt 3,54 miljoner fat per dag under de fyra veckorna fram till 13 september 2026, enligt Bloombergs sammanställning av fartygsrörelser. Uppgången kom efter den största veckovisa ökningen sedan mitten av maj. 3

Under veckan fram till den 13 september lastade omkring 38 tankfartyg rysk råolja. 17 Det underlag som finns här anger dock inte en fullständig och verifierbar veckovolym för dessa fartyg.

Återhämtningen följer på en svagare sensommar. Fyraveckorssnittet föll till 3,90 miljoner fat per dag fram till 2 augusti och vidare till 3,71 miljoner fat per dag fram till 9 augusti. 813

Högre priser kan ge Moskva ett dubbel lyft

Starkare exportvolymer sammanföll med ett oljeprislyft drivet av kriget i Mellanöstern. Bloomberg har tidigare beskrivit effekten för Ryssland som en dubbel vinst: högre globala riktpriser lyfter också priserna på rysk exportolja, samtidigt som större flöden ökar den sålda mängden. 4

Tidigare under året bidrog just stigande priser och ökade leveranser till att värdet av Rysslands oljeexport nådde sin högsta nivå sedan juni 2022. 5 Det betyder att exportintäkterna kan stiga snabbt även när volymuppgången i sig är begränsad.

Fortfarande under sommarens toppnivåer

Septembernivån innebär en rekyl, inte ett nytt rekord. Under slutet av juni och början av juli låg det rullande fyraveckorssnittet på omkring 4,1–4,2 miljoner fat per dag: 4,13 miljoner fram till 28 juni, 4,22 miljoner fram till 5 juli och 4,21 miljoner fram till 12 juli. 261

Det visar också varför högre oljeintäkter inte nödvändigtvis säger allt om hälsan i Rysslands energisektor. Ett högre oljepris och en kortsiktig exportåterhämtning kan höja exportvärdet, även om produktion eller raffinaderikapacitet samtidigt är pressad.

Vad som inte går att slå fast

Det tillhandahållna källmaterialet räcker inte för att säkert ange:

• exakt veckovis exportvolym och bruttoexportvärde,
• fullständiga lastvolymer för de 38 tankfartygen,
• omdirigerade volymer av kazakisk råolja eller förändringar vid enskilda ryska hamnar,
• de viktigaste mottagarländerna,
• exakta produktionsbortfall och raffinaderistopp,
• prognosändringar från IEA eller ryska myndigheter,
• eller en mätbar effekt på amerikanska dieselpriser.

Påståenden om drönarattacker som ska ha stängt saudisk exportinfrastruktur, den berörda ledningens längd, reparationstiden och en exakt prisreaktion för Brent kan inte heller bekräftas fullt ut utifrån det samlade underlaget här. Det som däremot stöds är den bredare mekanismen: störningar och krig i Mellanöstern har drivit upp oljepriserna, vilket förbättrat förutsättningarna för ryska oljeintäkter när exportflödena samtidigt ökat. 45