Tyska bolag ökade investeringarna i Kina – samtidigt föll USA-satsningarna kraftigt

Tyska företags utlandsinvesteringar gick i tydligt olika riktningar under första halvåret 2026. En analys från Institut der deutschen Wirtschaft (IW), baserad på uppgifter från tyska centralbanken Bundesbank, visar att företagen tillförde 5,6 miljarder euro i Kina. Det var ungefär en tredjedel mer än under motsvarande period 2025. Samtidigt föll de tyska direktinvesteringarna i USA med nära två tredjedelar, till 4,3 miljarder euro. 17 1

Kontrasten är stor, men siffrorna behöver läsas rätt. De 5,6 miljarderna euro avser den ytterligare investeringen i Kina under perioden – inte det samlade värdet av tyska investeringar där och inte heller ett bevis för att kapital har styrts om krona för krona från USA. Enligt IW låg nivån dessutom i linje med genomsnittet för ett halvår under 2020–2025. 17

Två marknader, två utvecklingar

IW:s beräkningar pekar på följande:

• Kina: Tyska företag ökade sina direktinvesteringar med omkring 5,6 miljarder euro under årets första sex månader, cirka en tredjedel mer än ett år tidigare. 17
• USA: Direktinvesteringarna uppgick till omkring 4,3 miljarder euro, nära två tredjedelar lägre än under samma period 2025 och nästan 80 procent under nivån för första halvåret 2024. 1
• Längre perspektiv: Trots uppgången jämfört med 2025 var Kinasiffran inte ovanligt hög historiskt sett. IW angav samma belopp, 5,6 miljarder euro, som genomsnitt för halvårsvisa investeringar 2020–2025. 17

Det ger en viktig nyans: statistiken visar en kraftig försvagning av tyska investeringar i USA parallellt med fortsatta investeringar i Kina. Den bevisar däremot inte någon total eller historiskt unik omlokalisering av tysk produktion.

Osäkerhet kring USA

Reuters rapporterade att IW kopplar nedgången i USA till osäkerhet i de transatlantiska ekonomiska relationerna och till den politiska miljön under Trumpadministrationen. Tullar och osäker handelspolitik kan göra det svårare för företag att räkna på nya fabriker, förvärv och långsiktiga satsningar i leverantörskedjor. 1

Utfallet blev den lägsta nivån för tyska direktinvesteringar i USA under ett första halvår på tre år. Jämfört med första halvåret 2024 var nedgången nära 80 procent. Direktinvesteringsflöden kan visserligen variera mycket mellan enskilda perioder, men fallet är ändå markant. 1

Varför Kina fortsatt lockar investeringar

IW-ekonomen Jürgen Matthes bedömer att tyska företag i praktiken har begränsade alternativ till att fortsätta investera i Kina om de vill vara konkurrenskraftiga på marknaden. 17 För globala industriföretag är Kina både en mycket stor försäljningsmarknad och en plats där lokal produktion och utveckling kan behövas för att konkurrera med inhemska rivaler.

IW pekar också på kinesiska statliga subventioner och en undervärderad yuan som omständigheter som kan göra produktion i Kina relativt billig. Det är IW:s tolkning av konkurrensvillkoren, inte slutsatser om orsakssamband som investeringsstatistiken i sig kan fastställa.

Utvecklingen började inte 2026. Tyska företagsinvesteringar i Kina översteg 7 miljarder euro under 2025, den högsta nivån på fyra år enligt IW-data som Reuters rapporterade om.

Handelsrelationen förstärker betydelsen

Kina var Tysklands största handelspartner under första halvåret 2026. Den samlade varuhandeln mellan länderna uppgick till 125,5 miljarder euro, strax över USA:s 123,7 miljarder euro, enligt Tysklands federala statistikmyndighet Destatis.

Den stora handelsvolymen bidrar till att förklara varför företag fortsätter att expandera lokalt, även när de politiska och ekonomiska riskerna ökar. För Tyskland innebär det en svår avvägning: företagen vill behålla tillgången till en central marknad, medan beslutsfattare oroar sig för beroenden, hårdare konkurrens och den inhemska industrins motståndskraft.

Vad siffrorna säger – och inte säger – om europeisk industri

Investeringsuppgifterna ger ytterligare tyngd åt oron för Europas industriella konkurrenskraft, särskilt i branscher där kinesiska tillverkare snabbt bygger ut kapacitet och konkurrerar med pris. Tyska biltillverkare har exempelvis mött press från svagare försäljning i Kina, hårdnande konkurrens och transatlantiska handelsspänningar.

Men siffrorna i sig visar inte att tyska jobb eller fabriker flyttar till Kina, att subventioner eller valutakursen orsakade investeringsökningen eller att varje euro som inte investerades i USA hamnade i Kina. Direktinvesteringar kan bland annat omfatta återinvesterade vinster, ägartransaktioner och finansiering inom företagsgrupper – inte enbart byggen av nya fabriker.

Den politiska frågan är därför större än ett halvårs kapitalflöden. Europeiska beslutsfattare behöver hantera påståenden om snedvriden konkurrens och strategiska beroenden, samtidigt som de väger in risken för motåtgärder och den kinesiska marknadens betydelse. IW:s analys tydliggör tyska företags exponering mot båda marknaderna, men avgör inte om exempelvis utjämningstullar, investeringsgranskning eller andra åtgärder är den bästa vägen framåt.