Energikrisen i Europa fördjupas: därför stiger priserna och så drabbas hushållen

Europas energichock handlar i grunden om tillgång och energisäkerhet. Störningar i Persiska viken, inklusive sjöfarten genom Hormuzsundet, har gjort globala flöden av olja och flytande naturgas (LNG) mindre tillgängliga. Samtidigt går Europa mot vintern med ovanligt låga gaslager och begränsat utrymme att ersätta rysk energi. Följden är dyrare uppvärmning och drivmedel för hushållen, högre el- och transportkostnader, urholkade realinkomster och ett nytt inflationstryck. 1516

Varför priserna stiger

• Stängningen och störningarna kring Hormuzsundet har begränsat omkring 15 procent av de sjöburna globala oljeflödena och 20 procent av LNG-flödena. ECB uppskattar att omkring 20 miljoner fat olja per dag – ungefär en femtedel av den globala tillgången – har fått sin transport avbruten. Det pressar samtidigt upp priserna på råolja, LNG, frakt, försäkringar och raffinerade oljeprodukter. 413
• När gaseldad elproduktion sätter marginalpriset på elmarknaden slår högre gaspriser igenom i grossistpriset på el. Dyrare olja höjer i sin tur kostnaden direkt för bensin, diesel och eldningsolja.
• Problemen förstärks av låga EU-lager av gas inför vintern och otillräckliga investeringar i alternativa leveranser, förnybar energi och elnät, enligt Europeiska revisionsrätten. 16
• EU:s bindande utfasning av rysk gas skapar dessutom ett kortsiktigt ersättningsbehov. Import av rysk LNG ska vara helt förbjuden före utgången av 2026, medan rysk pipelinegas fasas ut under 2027. 18

Så påverkas Grekland, Cypern, Nordmakedonien och Italien

Grekland

För grekiska hushåll slår högre priser på bensin, diesel och eldningsolja hårt, särskilt där bilen är nödvändig och där transporter till öarna är viktiga. Turismrelaterade transporter, färjeoperatörer, jordbruk och energiintensiva företag får också högre kostnader. Dyrare el och livsmedel minskar köpkraften.

Grekland har infört ett tre månader långt tak för vinstmarginaler på drivmedel och varor i livsmedelsbutiker för att motverka spekulation. Landet deltar också i IEA:s frigivning av strategiska oljereserver, har fortsatt med dieselstöd och har gett stöd till jordbruket och färjeoperatörer. 193

Cypern

Cypern är som ö med begränsade energiuppkopplingar och stort beroende av importerade bränslen särskilt exponerat för dyrare oljeprodukter och frakt. Högre kostnader för el och transporter kan därför snabbt föras vidare till hushåll, småföretag och turistnäringen. Det tillgängliga underlaget styrker inte någon ny särskild cypriotisk åtgärd eller prisnivå.

Nordmakedonien

Dyrare importerad el, gas och olja belastar hushållens ekonomi och industrins konkurrenskraft. Om energipriserna hålls nere genom subventionerade tariffer kan även de offentliga finanserna pressas. Eftersom landet står utanför eurosamarbetet finns också sårbarheter kopplade till växelkurs och finansiering. Underlaget styrker inte någon ny specifik krisåtgärd.

Italien

I Italien belastar högre gas- och elpriser industrin, logistiken, jordbruket och hushållen. Dyrare diesel och bensin kan dessutom driva upp frakt- och livsmedelskostnader. Landets höga statsskuld gör breda subventioner mer statsfinansiellt känsliga, särskilt om marknadsräntorna stiger. Underlaget styrker inte något aktuellt italienskt krispaket.

Åtgärder som diskuteras

På EU-nivå övervägs en återgång till delar av verktygslådan från gaskrisen 2022. Det kan handla om samordnad minskning av efterfrågan, åtgärder för lagerhållning och försörjningstrygghet, stöd till konsumenter samt insatser mot oskäliga marknadsbeteenden. EU-kommissionen har också nämnt förslag om lägre nätavgifter och skatter på el. 17

De mest direkta nationella verktygen är riktat stöd till drivmedel eller uppvärmning, lättnader på elräkningar, tillfälligt sänkta skatter eller avgifter, pris- och marginalkontroller, stöd till jordbruk och energiintensiva företag samt frigivning av strategiska oljereserver. På längre sikt är snabbare utbyggnad av förnybar el, elnät och LNG-infrastruktur central.

Sådana åtgärder kan mildra den omedelbara smällen för konsumenterna. Breda subventioner kan dock bli dyra, minska drivkrafterna att spara energi och – om de inte är väl riktade – spä på efterfrågan och inflationen.

Inflation, ECB och finansmarknaderna

Energichocken har redan drivit upp inflationen i euroområdet. Energiprisinflationen steg till 10,9 procent i april, från 5,1 procent i mars, samtidigt som livsmedelsinflationen också ökade. 11

ECB:s prognos i mars byggde på att oljepriset skulle toppa kring 90 dollar per fat och gaspriset kring 50 euro per MWh under andra kvartalet 2026. Redan i grundscenariot väntades de högre energipriserna lyfta inflationen och dämpa köpkraft, konsumtion och BNP-tillväxt. En mer långvarig eller större störning skulle göra den prognosen för optimistisk. 9

Det skapar ett stagflationsproblem: högre energipriser sänker produktion och realinkomster, men en mer varaktig inflation kan kräva stramare penningpolitik. ECB höjde i juni sina styrräntor med 25 punkter, vilket förde inlåningsräntan till 2,25 procent. 7 Kostnaden för marknadsbaserad företagsupplåning steg samtidigt till 3,9 procent i mars, från 3,5 procent i februari. 11

Därför är vintern särskilt riskfylld

• Låga gaslager: Gaslagren fungerar som en buffert vid kyla, leveransstörningar och förseningar av LNG-laster. Med lägre startnivå måste Europa konkurrera hårdare om LNG på spotmarknaden när den globala efterfrågan är som störst. 16
• Riskerna i Persiska viken: Skador på energiinfrastruktur och begränsad passage genom Hormuzsundet minskar den fysiska tillgången och höjer riskpremierna för frakt, försäkring och leverans – även när en del laster kan ledas om. 413
• Bristande genomförande av REPowerEU: Revisionsrätten bedömer att EU inte investerar tillräckligt för att nå målen om diversifierad energiförsörjning, mer förnybar energi och starkare elnät. 16
• Förbudet mot rysk LNG: Att minska beroendet av Ryssland stärker den strategiska självständigheten, men tar samtidigt bort en flexibel leveranskälla när andra LNG-rutter är sårbara. Om ersättningskontrakt, lager och infrastruktur inte räcker till ökar risken för högre priser och knapphet under vintern. 18

Den avgörande osäkerheten är hur länge störningarna varar. En kortvarig kris kan dämpas med lager, strategiska reserver och omdirigerade leveranser. En utdragen störning, i kombination med en kall vinter och mindre tillgång till rysk LNG, kan däremot innebära betydligt större risk för ransonering, högre offentliga kostnader och fortsatt inflation.