Frankrike gör om planen för sociala medier under 15 år

Frankrike gör ett nytt försök att begränsa barns tillgång till sociala medier efter att landets författningsråd underkänt den första lagen. Avgörandet är viktigt för hela Europa: rådet avvisade inte målet att skydda barn, men slog fast att den franska lösningen var för långtgående enligt grundlagen. Det omarbetade utkastet har nu anmälts till EU-kommissionen, vilket placerar Frankrike mitt i den växande europeiska diskussionen om åldersgränser, ålderskontroller och säkrare digitala tjänster. 2517

Det första franska förslaget

Den ursprungliga lagen skulle ha förbjudit barn under 15 år att öppna konton på sociala medier från den 1 september 2026. Plattformarna skulle ha behövt stänga redan existerande konton inom fyra månader och använda metoder för ålderskontroll som godkänts av Frankrikes dataskyddsmyndighet. 2

Det var i praktiken ett brett förbud mot tillgång: reglerna omfattade en vid kategori av sociala nätverkstjänster på nätet, utan tydlig skillnad mellan olika tjänster och risknivåer. 16

Därför stoppades lagen

Den 14 augusti underkände författningsrådet lagens centrala bestämmelse. Bedömningen var att förbudet innebar en inskränkning av under 15-åringars yttrande- och kommunikationsfrihet som varken var lämplig, nödvändig eller proportionerlig. 313

Frågan handlade alltså inte bara om åldersgränsen på 15 år. Enligt rapporteringen tog lagen inte tillräcklig hänsyn till vare sig enskilda minderårigas situationer eller att plattformar kan innebära helt olika typer och grader av risk. Ålderskontrollerna väckte dessutom integritetsfrågor, eftersom ett sådant förbud kan innebära att även vuxna måste styrka sin ålder för att få tillgång till berörda tjänster. 111416

Domen sätter därmed en tydlig gräns för utformningen av politiken: skyddet av minderåriga kan motivera begränsningar, men de måste vara avgränsade och ha tydliga ramar.

Vad som är känt om den reviderade planen

President Emmanuel Macron uppgav den 14 september att regeringen, efter vad han kallade ett omfattande tekniskt arbete, hade anmält ett omarbetat utkast till EU-kommissionen. En sådan anmälan ska pröva om nationella regler är förenliga med EU-rätten innan de börjar gälla. 45

Det fullständiga lagförslaget ingår inte i underlaget här. Därför går det ännu inte att med säkerhet säga exakt vilka tjänster, funktioner, kontrollmetoder eller undantag som kommer att omfattas. Men inriktningen tycks vara snävare än i den första lagen:

• En rapport från EU-kommissionen beskriver Frankrikes förslag som en 15-årsgräns baserad på en svartlista över begränsade tjänster. 1718
• Annan rapportering uppger att den nya modellen ersätter det generella tillträdesförbudet med begränsningar av vissa plattformsfunktioner som bedöms vara skadliga eller beroendeframkallande för barn under 15 år. 6

Det pekar mot en riskbaserad modell, snarare än samma förbud för alla sociala nätverkstjänster. Om den slutliga lagen faktiskt löser författningsrådets frågor om proportionalitet och integritet beror dock på den exakta lagtexten och reglerna för tillämpning.

Macron vill göra frågan europeisk

Macron driver frågan på två fronter. Dels har Frankrike anmält sitt reviderade nationella förslag till kommissionen för att hantera EU-rättsliga frågor. Dels har han i ett brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen begärt ny EU-lagstiftning som skulle harmonisera ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år i hela unionen. 14

Ett gemensamt EU-ramverk skulle kunna minska både den praktiska och juridiska friktionen som uppstår om 27 medlemsstater inför olika system. Men även EU-regler måste respektera grundläggande rättigheter, gå att genomföra och undvika mer integritetsintrång än vad som behövs vid ålderskontroll.

Nederländerna, Spanien och Danmark: debatten om en gemensam minimiålder

Nederländerna och Spanien har gemensamt efterlyst en lagstadgad minimiålder för sociala medier i hela EU, så länge tjänsterna inte är tillräckligt säkra för barn. De vill ha ett proportionerligt, riskbaserat och verkställbart system med integritetsvänlig åldersbedömning, i stället för ett lapptäcke av nationella regler.

Diskussionen gäller också mer än traditionella sociala nätverk. De två regeringarna har argumenterat för att en EU-lösning bör kunna omfatta datorspel, AI-chattbotar och andra digitala tjänster där barn kan möta skadlig eller beroendeframkallande design. 20

EU-kommissionens material pekar på flera nationella initiativ: Frankrike föreslår 15 år, Grekland överväger 15 år för sociala nätverkstjänster och Danmark överväger en gräns för minderåriga under 16 år. Det handlar dock om förslag och politiska inriktningar – inte om en gemensamt beslutad europeisk regel. 1718

EU-kommissionens alternativ: stegvis tillgång och säkrare tjänster från början

I EU diskuteras inte bara rena förbud. Ett expertspår med stöd från kommissionen rekommenderar begränsad tillgång för barn under 13 år, om inte en leverantör kan visa att tjänsten är säker redan i sin utformning. Medlemsstaterna skulle därefter kunna lägga till försiktighetsåtgärder för äldre tonåringar. 1718

Rapporteringen om en möjlig EU Kids Act beskriver på liknande sätt ett system med stegvis tillgång till sociala medier och videodelningstjänster före 15 års ålder, kombinerat med krav på säkrare konton och produkter utvecklade med barns säkerhet i fokus. 22

Det förändrar den centrala frågan. I stället för enbart ”ska barn få använda sociala medier?” blir den: vilken tillgång, vilka funktioner och vilka skydd är rimliga i olika åldrar? Det flyttar också ett större ansvar till plattformarnas produktdesign, och inte bara till barn och föräldrar.

Del av en internationell trend

Frankrikes initiativ ingår i en bredare rörelse mot starkare åldersbaserat skydd på nätet.

I Australien började restriktioner gälla den 10 december 2025. Åldersbegränsade plattformar måste vidta rimliga åtgärder för att hindra australier under 16 år från att skapa eller behålla konton. Bland de stora berörda tjänsterna finns TikTok, YouTube, Instagram och Facebook.

Storbritanniens regering har meddelat planer på att lägga fram ett förbud för under 16-åringar till parlamentet före jul, med skydd som väntas börja gälla våren 2027. Den föreslagna modellen ska omfatta användar-till-användar-plattformar, medan meddelandetjänster som WhatsApp och Signal inte är tänkta att ingå. Storbritannien överväger också begränsningar av direktsändningar och kontakt med främlingar via spelappar.

Underlaget ger inte tillräckligt tillförlitliga uppgifter för att beskriva något specifikt japanskt förslag. Det är i sig relevant: den internationella trenden är tydlig, men länderna väljer mycket olika juridiska modeller – kontoförbud, minimiåldrar, begränsningar av funktioner, krav på tillsyn eller skyldigheter att utforma tjänster säkrare från början.

Det avgörande testet för Frankrikes andra försök

Den första franska lagen visar att ett politiskt populärt mål om barnskydd ändå kan falla om reglerna blir för breda. Den nya modellens möjligheter avgörs av detaljerna: vilka tjänster eller funktioner som omfattas, hur risker bedöms, vilken roll föräldrar får, hur åldern ska kontrolleras och vilka integritetsskydd som gäller.

Frankrike försöker nu flytta denna svåra avvägning från en nationell konflikt till en europeisk standard. Utfallet kan få betydelse för om Europas politik för barns säkerhet på nätet bygger på generella förbud, stegvis tillgång eller en kombination av åldersgränser och regler för hur digitala produkter måste utformas. 117