Peskov: Gulfkrisen förvärrar oljechocken när Saudiarabiens reservrutt stängs

Kremls talesperson Dmitrij Peskov beskriver krisen i Persiska viken som den främsta orsaken till den globala oljechocken. Enligt honom faller stora oljevolymer bort från världsmarknaden, med risk för allvarliga följder för världsekonomin. Samtidigt välkomnade han USA:s president Donald Trumps uppmaning till Ukraina att sluta angripa rysk dieselinfrastruktur. 16

Två olika problem bakom samma bränsleoro

Peskovs resonemang skiljer mellan den breda globala marknadsstörningen och Rysslands egna akuta bränsleproblem. Ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur har minskat raffinaderiernas produktion och bidragit till brist på drivmedel i Ryssland. Men Peskov lägger huvuddelen av ansvaret för den internationella marknadskrisen på säkerhetsläget i Gulfen. 13

Moskva har begränsat exporten av petroleumprodukter för att säkra tillgången på diesel på hemmamarknaden efter störningarna i raffinaderierna. Restriktionerna har samtidigt ökat trycket på den internationella dieselmarknaden, medan bristsituationen inom Ryssland har förvärrats och ransonering rapporterats i vissa områden. 23

Trump uppmanade offentligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att sluta rikta in sig på ryska anläggningar för dieselproduktion. Han sade att attackerna bidrog till en brist som drabbade världen. Peskov sade att Kreml välkomnade uppmaningar att stoppa angrepp mot det Ryssland kallar civil ekonomisk infrastruktur. 14

Kreml lovade däremot inte att Ryssland i gengäld skulle avstå från angrepp mot Ukrainas ekonomiska infrastruktur. 15

Saudiarabiens viktiga reservväg stängdes

Saudiarabien stängde tillfälligt sin öst–västliga råoljeledning efter flera drönarattacker i regionerna Riyadh och Madinah. Saudiska myndigheter uppgav att drönarna kom från Irak, men det var oklart vem som låg bakom attackerna.

Den cirka 1 200 kilometer långa ledningen transporterar råolja från Saudiarabiens oljeproducerande östra delar till Yanbu vid Röda havet. Därför är den strategiskt viktig: den erbjuder en exportväg som inte kräver att tankfartyg passerar Hormuzsundet.

Stängningen beskrevs av Saudiarabien som en försiktighetsåtgärd. Det står klart att ledningen stängdes tillfälligt, men både avbrottets längd och den slutliga effekten på faktiska oljeleveranser var osäkra. Bedömningarna av reparationstiden skilde sig åt: en rapport hänvisade till källor som talade om upp till fem–sex veckor, medan andra räknade med en snabbare återstart.

Peskov hävdade att just störningen i den saudiska ledningen hade tagit bort mer än 4 procent av den globala tillgången från marknaden. Det är Kremls bedömning; de säkrare fastställda uppgifterna är att rutten stängdes tillfälligt och att den är en central alternativ väg runt Hormuz. 5

När flera flaskhalsar pressas samtidigt

Problemet gäller inte enbart en oljeledning. Internationella energiorganet IEA uppskattade Gulfstaternas oljeexport i augusti till omkring 13 miljoner fat per dag, nästan hälften av nivån före kriget. Ökade flöden via rutter som går runt Hormuz och amerikansk militär eskort har dämpat bortfallet av råolja, men exporten av raffinerade produkter och gasol har fortsatt vara kraftigt lägre. Trafiken genom Hormuz var fortfarande starkt begränsad.

Samtidigt har attacker och osäkerhet vid Bab el-Mandeb-sundet ökat riskerna för sjöfarten i Röda havet. IEA kopplade utbudsunderskottet till stängningen av Hormuz, attacker i Bab el-Mandeb, minskad iransk export och andra leveransstörningar. 18

Störningarna förstärker varandra:

• Begränsningar i Hormuzsundet hämmar den viktigaste sjövägen för Gulfens olja.
• Avbrottet i öst–väst-ledningen försvagar Saudiarabiens viktigaste landbaserade alternativ till Röda havet.
• Osäkerheten vid Bab el-Mandeb gör sjövägen genom Röda havet, mot Suezkanalen och Europa, mer riskfylld.

Det innebär inte bara färre fat till salu. Producenter och köpare får också färre pålitliga transportalternativ, högre försäkrings- och fraktkostnader samt mindre möjlighet att kompensera för en stängd rutt med en annan.

Oljepris och tankfrakt steg kraftigt

Oljepriserna steg brant när fler angrepp mot fartyg ökade rädslan för en utdragen leveransstörning. Brentoljan stängde på 101,21 dollar per fat den 9 september. Den 10 september steg priset ytterligare 6,34 procent och stängde på 107,63 dollar, efter att under dagen ha handlats över 108 dollar.

Även frakten blev betydligt dyrare. Raten för VLCC-supertankers som transporterar olja från Omanbukten till Kina nådde omkring Worldscale 450, motsvarande ungefär 11,50 dollar per fat, enligt Baltic Exchange-data som Reuters hänvisade till. Reuters beskrev nivån som rekord för denna rate sedan den infördes tidigare under 2026.

För oljeimportörer kan dyrare frakt förstärka effekten av högre råoljepriser, särskilt när alternativa rutter är längre och säkerhetsriskerna större.

IEA räknar med störningar in i 2027

IEA bedömer att den globala oljetillgången minskar med 5,7 miljoner fat per dag under 2026, en större nedgång än organisationen tidigare hade räknat med. Normalisering av Gulfens oljeutbud väntas inte ske fullt ut före 2027. 17

Det pekar på risken för mer än en kort prisuppgång. En varaktig återhämtning skulle kräva säkrare och mer tillförlitliga flöden genom både Gulfen och Röda havet, samt att störd produktion och exportinfrastruktur återställs.

Peskovs uttalande fångar därmed bara en del av helheten: Gulfkrisen är central för den globala oljeoron, medan Rysslands exportrestriktioner är ett svar på landets egen bränslebrist efter skador på raffinaderisystemet. Båda utvecklingarna stramar åt tillgången på diesel, men via olika mekanismer. 12