När Brentoljan ligger kvar över 100 dollar per fat och jetbränslet kostar omkring 4,04 dollar per gallon stiger flygbolagens kostnader snabbt. Mest utsatta är bolag som inte har säkrat – eller hedgat – en stor del av sina framtida bränsleinköp till ett fast pris. För resenärer kan följden bli en kombination av högre biljettpriser, färre avgångar och sämre lönsamhet hos flygbolagen.
Jetbränslet är den avgörande kostnaden
Jetbränslepriset på 4,04 dollar per gallon var 62 procent högre än när Iran-konflikten inleddes. Det låg också över intervallet 3,15–3,80 dollar per gallon som amerikanska flygbolag hade räknat med för tredje kvartalet.
5
Det handlar inte bara om råoljan. Priset motsvarar ungefär 170 dollar per fat, vilket visar hur mycket dyrare raffinerat flygbränsle har blivit jämfört med råolja. Raffinaderiernas marginaler – ofta kallade crack spreads – har samtidigt vidgats kraftigt. Därmed blir kostnadsschocken större för flygbolagen än vad Brentpriset ensamt antyder.
5
Biljetterna kan bli dyrare, men inte nödvändigtvis direkt
På kort sikt kan vissa flygbolag välja att ta en del av kostnaden själva i stället för att omedelbart vältra över hela höjningen på resenärerna. Chris Sununu, chef för branschorganisationen Airlines for America, har sagt att amerikanska flygbolag för närvarande ”äter” en del av bränslekostnaden och inte räknar med någon stor omedelbar uppgång i biljettpriserna.
6
7
Det är dock ingen långsiktig lösning. Om spotpriserna på flygbränsle fortsätter att ligga över bolagens budgetantaganden urholkas marginalerna. Då blir det mer sannolikt med prishöjningar, särskilt under lov, helger och på linjer där utbudet redan är begränsat.
Det finns redan tecken på ett hårdare prisläge i USA: Hopper-data som återgivits i branschrapportering visar att den genomsnittliga inrikesbiljetten för hösten låg på 326 dollar, 39 procent högre än ett år tidigare.
16 Begränsad kapacitet kan dessutom göra att priserna inte faller snabbt ens om oljepriset senare backar, eftersom bolagen kan behålla prisnivåerna i stället för att direkt föra vidare bränslebesparingar till kunderna.
4
Färre flyg kan bli ett alternativ till lägre vinster
Ryanairs vd Michael O’Leary bedömer att biljettpriserna kan få en ”betydande uppgång” om oljepriserna förblir höga in i 2027. Han beskriver prissättningen för perioden december–mars som mycket osäker, även om han väntar sig att priserna under juli–september blir något lägre än året före.
12
Ryanair har ett visst skydd genom att bolaget har säkrat 80 procent av sitt bränslebehov för 2027 till 67 dollar per fat. Men bolaget har ändå sänkt sitt trafikomål från 216 miljoner till 214 miljoner passagerare, med hänvisning till risken med dyrt, osäkrat vinterbränsle.
10
14
15
Mindre säkrade konkurrenter kan vara mer sårbara. De kan behöva minska kapaciteten under svaga vintermånader, höja priserna eller – i ett mer pressat läge – få svårt att överleva.
15
Största risken ligger längre fram
Den viktigaste effekten kan därför vara fördröjd. Bränslehedging kan mildra den akuta smällen, men när säkringarna löper ut måste flygbolagen köpa en större del av bränslet till dåvarande marknadspris. Om oron i Mellanöstern fortsätter, eller om flaskhalsar i raffinaderier håller flygbränslemarginalerna höga, kan prisökningarna bli tydligare under 2027.
1
4
15
Även i Gulfregionen kan biljettpriserna hålla sig uppe trots tillfälligt lägre bränslepriser, enligt branschanalytiker. Stark efterfrågan, begränsad kapacitet och höga driftkostnader kan fortsatt stödja priserna.
9
Samtidigt finns en gräns för hur mycket flygbolagen kan föra över på kunderna. Om höga priser och geopolitisk osäkerhet dämpar fritidsresandet kan bolagen inte nödvändigtvis kompensera varje extra bränslekrona med dyrare biljetter. Då återstår avvägningen mellan lägre marginaler, färre flygningar och riktade prishöjningar på de mest efterfrågade resdagarna.
1
12