Trump: Huthirörelsen vill undvika strid med USA

Donald Trump uppgav under sitt besök i Dublin den 12 september att Jemens huthirörelse hade kontaktat Washington för att signalera att den inte vill hamna i konflikt med USA.

”Huthierna ringde oss och de vill inte slåss med oss”, sade Trump till reportrar. Han tillade att de inte vill att USA ska ”gå efter dem”.

Det var Trumps egen beskrivning av kontakten, och någon omedelbar offentlig bekräftelse från huthierna rapporterades inte. 2

Framryckning vid ett avgörande sund

Uttalandet kom samtidigt som huthierna snabbt avancerade längs Jemens kust vid Röda havet. Enligt jemenitiska regeringskällor som talade med Reuters hade rörelsen nått ön Perim, även kallad Mayun, i Bab al-Mandab-sundet efter en framryckning längs kusten. Kontroll över områden kring Perim och den närliggande staden Dhubab skulle stärka rörelsens möjlighet att hota fartygstrafiken genom det smala sundet mellan Röda havet och Adenviken. 17

Bab al-Mandab är en central flaskhals för den internationella sjöfarten. Reuters rapporterade att huthisk dominans där ytterligare kan isolera oljeproducenterna vid Persiska viken från viktiga sjövägar, efter att rörelsen deklarerat en marin blockad mot Saudiarabien.

Saudiarabiens alternativa oljerutt pressas

Saudiarabien har i högre grad förlitat sig på exportvägen via Röda havet när störningar kring Hormuzsundet begränsat sjöfarten från Persiska viken. Men landets öst-västliga oljeledning – som hade bidragit till att minska beroendet av Hormuz – stängdes tillfälligt efter en drönarattack från Irak, enligt Reuters. 17

Huthiernas framryckning mot Bab al-Mandab skapade därmed ett nytt tryck vid den andra änden av Saudiarabiens alternativa exportväg. Reuters beskrev utvecklingen som att Iran potentiellt får ett ökat inflytande över regionens båda viktigaste sjöleder för olja. 18

Inga direkta amerikanska angrepp

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman bad Trump om amerikanskt militärt stöd mot huthierna i minst två telefonsamtal, enligt tre källor med insyn som Reuters hänvisade till. Trump gick inte med på amerikanska angrepp, enligt källorna. Washington sade i stället till Riyadh att USA skulle bistå med underrättelsedelning och stöd vid målangivning. 1

Det innebär att USA, enligt uppgifterna, avstår från direkt militär intervention – samtidigt som Trump offentligt framställde det påstådda huthiska budskapet som ett tecken på att en konfrontation med Washington kan undvikas.

Trumps prognoser om Iran, Hormuz och oljepriset

I Dublin sade Trump att han räknade med att kriget med Iran skulle ta slut ”mycket snart”, men antydde också att det kan ske efter mellanårsvalen i USA i november. Han sade att Iran hade varit nära att skaffa kärnvapen och att landet inte skulle tillåtas göra det. Rapporter från besöket citerade också Trump om att situationen i Hormuzsundet skulle ”lösa sig” och att oljepriserna skulle falla.

Detta var prognoser och politiska bedömningar, inte en bekräftad tidsplan för krigets slut eller för att farlederna åter öppnas.

Samtal om Hormuz pågick – men utan slutlig lösning

Iran och Oman har diskuterat ett stegvis upplägg för fartygstrafik genom Hormuzsundet, som till stor del varit stängt i månader. Samtalen har bland annat rört en tillfällig gemensam sjöfartskorridor och arbete med minröjning, enligt Associated Press.

I början av september sade Iran att förhandlingarna om en tillfällig säker farled hade nått sitt slutskede. Iranska företrädare planerade också bredare samtal med Gulfstaternas utrikesministrar om säkerhet och sjöfart. 11

De parallella kriserna i Hormuzsundet och Bab al-Mandab visar varför Trumps kommentarer väckte uppmärksamhet: även om huthierna faktiskt vill undvika en konflikt med USA, försvinner inte riskerna för regional sjöfart, Saudiarabiens oljeexport eller de globala energiflödena.